Ord och uttryck i it-branschen
Här lägger man in ett ord i ordlistan
[språkteknik] [sökningar] [tangentbord] [ändrad 8 maj 2012]
grafisk utformning av bokstäverna i alfabetet samt siffror och andra tecken. Kända typsnitt är till exempel Times och Helvetica. – Ett typsnitt omfattar tecken i alla storlekar. Ett typsnitt i en bestämd storlek, till exempel Helvetica, 9 punkter, kallas för en stil (på engelska font). Kursiv, halvfet med flera kallas för typsnittsvarianter. – Termerna typsnitt och stil förväxlas ofta. – Läs mer i denna artikel från TNC† (se under Språklänkar). – Typsnitt kallas på svenska också för teckensnitt. – På engelska: typeface eller font family. – IDG:s artiklar om typsnitt: länk.
[typografi] [ändrad 2 februari 2022]
(website eller web site) – även sajt – flera webbsidor som har samma utgivare, sammanknytande länkar mellan sidorna och oftast något som är gemensamt för sidornas innehåll. Utgivare kan vara en privatperson, ett företag, en myndighet eller en ideell organisation. – Observera att sidorna på en webbplats inte alltid behöver finnas på samma webbserver och att det kan finnas flera webbplatser på samma webbserver. Det som främst kännetecknar en webbplats är att en och samma utgivare står bakom innehållet på alla sidorna. Webbplatser brukar ha en ingångssida eller välkomstsida, som inte bör kallas för hemsida. Ibland kallas hela webbplatsen för hemsida, men det är befängt. – Se Datatermgruppen (länk).
[webbsidor] [ändrad 12 november 2019]
(connectivity) – möjlighet att ansluta en dator, en mobiltelefon eller ett program till ett nätverk, en tjänst eller ett program. Kallas på svenska också för konnektivitet. – Se också Datatermgruppen (länk).
[datakommunikation] [ändrad 9 november 2019]
det att två eller flera användare arbetar tillsammans med samma exemplar av ett program (applikation) och samma fil. Om en av dem gör en ändring, en strykning eller ett tillägg syns det omedelbart hos de andra. De arbetar alltså samtidigt mot samma dokument eller annan fil och kör samma process. På engelska application sharing. – Skilj mellan applikationsdelning och multitenans, som innebär att användarna samtidigt kör samma program (samma exemplar av ett program), men oberoende av varandra – de arbetar inte med samma fil.
[applikationer] [gemensamt arbete] [ändrad 24 april 2020]
program som lär sig lösa problem genom att man först tränar det. – Programmet får ingen information om problemet som ska lösas – programmeraren anger bara hur en korrekt lösning ser ut. – Artificiella neuronnät, på svenska ofta kallade för neurala nätverk, är ett av de mest kända verktygen inom artificiell intelligens. Det är den kanske äldsta typen av maskininlärning. – Artificiella neuronnät utvecklades med nervsystemet som förebild, därav namnet (neuron=nervcell). Impulser skickas genom systemet: en del förstärks, en del försvagas, en del stoppas. Näten lär sig genom att man tränar dem med exempel där det rätta resultatet är känt. Avvikelsen från det rätta resultatet används för att justera inställningarna, och sedan försöker man igen tills resultatet blir rätt. Artificiella neuronnät kan ibland lösa problem som inte kan hanteras med någon känd algoritm, som att hitta mönster och att känna igen mönster. De kan till exempel tränas att tolka handskriven text och att känna igen ansikten. – I kommersiell drift används artificiella neuronnät bland annat för att upptäcka misstänkta kontokortsbedrägerier. De tränas då att känna igen de enskilda kundernas normala inköpsmönster och att slå larm vid avvikelser. – Beräkningarna i neuronnätet sker genom att signaler (siffervärden) som passerar nätet på vissa vägar förstärks, de som tar en annan väg försvagas, somliga stoppas helt. Det är en från början slumpartad process, men resultatet förbättras under inlärningsfasen. Avvikelsen från det rätta utfallet återförs till nätverket och används för att förbättra inlärningen genom att vissa förbindelser försvagas, andra förstärks, en del tas bort helt och hållet (se gallring). Därav beteckningen bakåtpropageringsnätverk (back propagation networks) på den mest kända typen av artificiella neuronnät. Om inlärningen har baserats på ett representativt urval av data kan nätverket så småningom lösa även oprövade problem av liknande slag. – Artificiella neuronnät kritiseras för att de är ”svarta lådor” som löser problem utan att man kan se hur. Motargumentet är att de kan lösa problem som man ändå inte vet hur man skulle lösa med vanlig programmering. – Se också Datatermgruppen (länk). – På engelska: artificial neural network.
[ai] [ändrad 27 juli 2022]
(backslash) – tecknet \ – kallas också för omvänt snedstreck. – Bakstreck används i operativsystemen Windows och PC-DOS för att hålla i sär katalognamn i uppslagningsvägar. Tecknet har andra funktioner i andra system. I vanlig skriven text förekommer det inte. Historiskt har det varit ett sällsynt tecken, som bara har använts i speciella sammanhang, till exempel i matematik – se Wikipedia. Snedstreck infördes 1961 i ASCII av datorvetaren Bob Bemer (1920–2004 – se Wikipedia). – Se Datatermgruppen: (länk).
[tecken] [ändrad 29 juni 2020]
(video-on-demand) – sändning av film och andra program till individuella tittare på tider som varje tittare själv väljer. Alltså som en video‑butik på nätet. Kan göras genom kabel‑tv‑nätet, genom bredbandsnätet eller via mobiltelefonnätet. – Jämför med betald visning. – Se också near video‑on‑demand, over‑the‑top och push video‑on‑demand samt om Netflix och Play. – Läs också vad Datatermgruppen skriver – länk.
[kultur och underhållning på webben] [videoteknik] [webbtjänster] [ändrad 25 november 2019]
fil som bifogas e-post eller annat elektroniskt meddelande. – En bilaga kan vara en textfil, en pdf, bild, video, ljud eller något annat digitalt, eventuellt i komprimerad form. Bilagor syns i meddelandet som en ikon eller som en klickbar textrad, och öppnas separat genom att man klickar på ikonen eller textraden. Man kan då också behöva ange vilket program som behövs för att öppna filen. Vissa e‑postprogram visar bilagorna direkt om de är i ett format som programmet känner igen. – Det första programmet för att lägga bilagor till e-post hette uuencode och skrevs 1980 av Mary Ann Horton (maryannhorton.com). – Se också Datatermgruppen (länk). – Bilagor används ofta i spam för spridning av skadeprogram. Man bör därför bara öppna bilagor från avsändare som man känner, och bara om man vet vad bilagorna innehåller. – På engelska: attachment, attached file, enclosure.
[e-post] [ändrad 15 februari 2022]
(inkjet printer eller ink printer) – vanlig typ av skrivare för hemmabruk och kontor. – Bläckskrivare skriver ut text och bild genom att spruta små droppar av flytande färgämne, bläck, på papper. Tekniskt finns det flera sätt att göra detta, se till exempel sublimeringsskrivare. – Bläckskrivare är numera den billigaste typen av skrivare, och tekniken lämpar sig utmärkt för färgutskrifter. Kvaliteten på utskrifterna blir däremot inte så hög som med laserskrivare eller speciella fotoskrivare. – Bläckstråleskrivare är den ursprungliga svenska termen, men den dras numera oftast ihop till bläckskrivare – se Datatermgruppen (länk).
[skrivare] [ändrad 20 december 2019]