Office 2.0

informell beteckning på kontorsprogram som körs i webbläsare. Uttrycket var i bruk på 00‑talet. – Programmen installeras alltså inte på an­vändarens dator, utan körs i en webbläsare. Programkoden finns på en webbserver. Användaren kommer åt sina program och sina filer från vilken dator som helst. – Office 2.0 står inte för en bestämd uppsättning program, utan det kan vara vilken kom­bination av pro­gram som helst: ord­be­handlare, kalkylark, bildspels‑program och annat. – Namnet Office 2.0 an­spelar på programsviter som Microsoft Office och Apache Open Office. Siffrorna 2.0 anspelar på webb 2.0. – Ingen ”äger” namnet Office 2.0, men benämningen myntades av amerikanen Ismael Ghalimi (länk), som 2005 prövade om det gick att ersätta alla pro­gram på datorn med pro­gram som kördes över internet. Ismael Ghalimi skrev tidigare bloggen IT Redux.

[generationer] [office] [ändrad 29 mars 2023]

Cringely, Robert X

– en signatur som har använts av flera journalister, en tid av två journalister samtidigt:

  1. – av den journalist som för tillfället skrev den numera nerlagda spalten, senare bloggen, Notes from the field (länk till sista inlägget) i den amerikanska tidningen InfoWorld (länk), systertidning till Computer Sweden. – Notes from the field var ett stående inslag i InfoWorld i 21 år, från 1984 till augusti 2015, och den skrevs under årens lopp av många olika journalister;

    Mark Stephens alias Robert X Cringely.
    Mark Stephens alias Robert X Cringely.
  2. – av journalisten Mark Stephens som artistnamn. – Stephens skrev spalten i InfoWorld från 1987 till 1995. Under de åren började Stephens kalla sig själv för ”Robert X Cringely”. Han gav 1992 ut boken Accidental Empires (inte över­­satt till svenska) under författarnamnet Robert X Cringely. Accidental empires blev senare tv‑serie och långfilm under namnet The triumph of the nerds, se IMDb (länk). – Stephens usurpering av namnet Robert X Cringely ledde 1995 till att han blev uppsagd från Info­World, men han fortsatte att använda namnet. InfoWorld gick då till dom­stol för att hindra Stephens från att kalla sig Robert X Cringely, men det misslyckades. – Stephens skrev fram till 2008 på webbplatsen I, Cringely (borttagen) hos den ansedda icke‑kommersiella radiokanalen PBS, därefter på den egna sajten cringely.com (länk). 2006 spelade han in NerdTV, en serie timslånga video­­inter­vjuer med persondatorpionjärer. Intervjuerna finns på YouTube.

– Från början var Robert X Cringely ett på­hittat namn som stod i InfoWorlds redaktions­ruta för att redaktionen skulle ha en syndabock när något blev fel: cringe = kräla i stoftet, göra en pudel; även: krypa ihop av obehag. (Cringe, att cringea, var ett av årets nyord i svenska språket 2017 enligt Språkrådet, länk, och Språktidningen, länk.) När chefredaktören och krönikören John Dvorak slutade på InfoWorld 1984 fick den fiktive medarbetaren ta över hans stående spalt. – Se InfoWorld (länk – från 2015) och artikel i tidskriften Wired (länk). – Läs också om Startup L Jackson†.

[massmedier] [signaturer] [årets nyord] [ändrad 17 augusti 2022]

Stop online piracy act

(SOPA) – ett amerikanskt lagförslag som skulle ha gett polis och åklagare ökade befogen­heter att bekämpa pirat­kopiering och varu­för­falskningar. – Lag­för­slaget gav ut­rymme för stränga åtgärder mot webb­sidor som på­stods under­lätta eller be­främja pirat­kopiering. Dom­stolar skulle kunna be­sluta om för­bud mot att annonsera eller för­medla be­talningar till sådana webbsidor. Otillåten ut­sändning på inter­net (streaming) av upphovsrättsligt skyddat material skulle kunna räknas som grovt brott (felony). – Lagförslaget diskuterades i USA:s kongress i november 2011, vilket slutade med att förslaget lades på framtiden. – I protest mot SOPA och andra liknande lagar stängde bland annat Wiki­pedia alla sina engelskspråkiga sidor den 18 januari 2012. Detta datum an­ordnas sedan dess Internet freedom day. Aaron Swartz† var drivande i kampanjen mot SOPA. – Hela lagförslaget finns här.

[lagar] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 30 maj 2017]

autostereoskopisk

(autostereoscopic) – om tredimensionella bilder: glasögonfri – med 3d‑effekt (djup­verkan) som betraktaren uppfattar utan speciella glasögon. Autostereo­skopi är en teknik som i mitten av 00‑talet användes på bildskärmar. De försågs med små avskärmningar mellan lodräta rader av bildpunkter. Avskärmningarna är så små att de knappt märks, men de blockerar varannan rad med bildpunkter för vänster öga och varannan rad med bildpunkter för höger öga. Det går därför att visa två olika bilder samtidigt, en för varje öga. Om bilderna föreställer samma motiv, men med förskjut­ning i sidled, uppkommer en stereoskopisk effekt. Metoden fungerar, men bara om betraktaren sitter rakt framför bildskärmen. Nyare, experimentella tekniker använder en inbyggd kamera i bildskärmen för att se var betraktarens ögon finns, och anpassar bildvisningen till det. – På mässan CES 2023 visade Asus upp en bärbar dator, Vivobook Pro 16X (asus.com/laptops…), med autostereoskopisk bildskärm.

[3d] [bildskärmar] [ändrad 8 januari 2023]

fönster

(window) – avgränsat utrymme som visas på bildskärm, oftast utformat som en rektangel med ram. – Flera fönster kan visas samtidigt, even­tu­ellt över­lappande. – Fönster är en grundläggande kompo­nent i grafiska användargränssnitt. Fönstren gör att användaren enkelt kan överblicka information i flera doku­ment eller program, antingen genom att ha dem öppna intill varandra eller genom att snabbt växla mellan dem. Varje aktivt program kan disponera ett eller flera fönster. Fönster är flyttbara, kan förstoras och förminskas, kan överlappa och dölja varandra, och de kan döljas eller krympas till små symboler. De kan också öppnas och stängas. Om det som ska visas i fönstret inte får plats brukar man kunna skrolla det med skrollningslister. Ibland kan man också zooma, det vill säga för­stora eller förminska innehållet. Bildskärmsytan bakom fönstren kallas för skrivbordet eller arbetsytan. – Mindre fönster med spe­ci­ella funktioner kallas för rutor, till exempel dialogrutor, textbubblor eller paletter. – Första kommersiellt framgångsrika fönstersystemet kom 1984 med Macintosh, men idén hade utvecklats på 1970‑talet av Xerox PARC, som utgick från hur folk hanterar pappersark på skrivbord. – På smarta mobiler och surfplattor används inte fönster på samma sätt som på persondatorer, eftersom det är svårt att handskas med fönster på små ytor. Vanligtvis får det aktiva programmet fylla hela bildskärmen.

[grafiskt användargränssnitt] [ändrad 8 december 2020]

CrunchBang

ett nerlagt utförande av Linux, närmast baserat på Debian. – CrunchBang räknades som medel­svårt: det krävde en del dator­kunskap, men inte ingående kunskaper i Unix. Det lanserades 2009. Utvecklingen upphörde 2013, men operativsystemet lever vidare i flera förgreningar. – Namnet skrevs ibland #! (# för crunch, ! för bang). – Domänen crunchbang.org direktlänkar numera till bunsenlabs.org, en av förgreningarna.

[linuxdistributioner] [nerlagt] [ändrad 24 november 2022]

doxing

doxning – trakassering av någon genom att man tar reda på så mycket som möjligt om personen, och sedan lägger ut det på internet. – För doxning utnyttjas ofta pinsamma fotografier eller videor eller annan komprometterande information. – Se också doxware. – Ordet doxing, även stavat doxxing, kommer av dox eller docs för documents. – Se också hämndporr, makromobb, näthatare och nätstalkning samt uttrycket no stalk. – Ordet doxing används ibland också om publicering av dokument från företag och andra organisationer: organizational doxing. – Doxningens historia berättas i en artikel i Washington Post: länk (kräver inloggning). – Doxa var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[aktivism] [förföljelser] [jargong] [personlig integritet] [årets nyord] [ändrad 6 september 2021]