tänkta lagar om robotars förhållande till människor, formulerade av Isaac Asimov. Lagarna är:
- – En robot får aldrig skada en människa eller, genom att inte ingripa, tillåta att en människa kommer till skada;
- – En robot måste lyda order från människor, förutom om sådana order kommer i konflikt med första lagen;
- – En robot måste skydda sin egen existens, såvida detta inte kommer i konflikt med första eller andra lagen.
– En fjärde lag, som är överordnad de andra tre, och som därför brukar kallas för den nollte lagen (the zeroth law), är ett senare tillägg:
– En robot får inte genom handling, eller underlåtelse att handla, orsaka att mänskligheten skadas.
– De första tre lagarna skrevs 1942 av Isaac Asimov (1920–1992) i hans novell ”Runaround” (”Den onda cirkeln”) . Den följdes av andra Asimov‑noveller om robotar. De samlades i boken I, Robot (1950, Jag, robot, 1954). Den fjärde – eller nollte – lagen tillkom i Asimovs bok Foundation and earth (1986, Stiftelsen och jorden, 1987). Lagarna, som ofta kallas för Asimovs tre lagar, återkommer i andra författares science fiction‑romaner, ofta problematiserade. De har också inspirerat regelverk för utveckling av robotar.
[lagar] [robotar] [27 januari 2023]
en mekanisk krypterings-apparat som Nazityskland använde under andra världskriget. – Britterna kunde från 1942 dekryptera meddelandena, vilket tyskarna aldrig tycks ha förstått. Detta anses ha spelat en stor roll för krigets utgång. – Det var på grund av ett misstag av en tysk operatör som britterna kunde räkna ut hur Lorenz SZ42 var konstruerad, trots att de inte hade sett något exemplar av maskinen. Britterna byggde sedan datorn Colossus† i Bletchley Park för att räkna ut hur maskinen var inställd. Inställningarna ändrades varje dag, men när de hade upptäckts var det enkelt att tolka tyskarnas meddelanden. Britterna kallade maskinen för Tunny, alltså tunafish. – SZ42 var en tillsats som monterades på vanliga teleprintrar. Det var i själva verket en serie tillsatser som utvecklades av firman C Lorenz AG i Berlin. Först kom modellen SZ40, som användes 1941—42. Från 1942 användes SZ42, SZ42A och SZ42B. Förkortningen SZ stod för Schlüsselzusatz (nyckeltillsats). Den användes för radiokommunikation mellan det tyska överkommandot i Berlin och befälhavare på fältet. – Läs mer i Wikipedia. – Lorenz SZ42 ska inte förväxlas med Enigma eller med G‑skrivaren.
[för- och bihistoria] [kryptering] [ändrad 21 september 2018]
(1942—1994) – amerikansk programmerare som utvecklade operativsystemet CP/M† tillsammans med sin fru Dorothy McEwen† (även: Dorothy Kildall). – CP/M var runt 1980 det ledande operativsystemet för persondatorer, och det fanns ett tag som alternativ till PC‑DOS i IBM PC†. Att CP/M försvann i konkurrensen har blivit föremål för legender och konspirationsteorier – se nedan. – Kildall och McEwen grundade 1974 programföretaget Digital Research†. – Mer om Gary Kildall på Digital Research-veteranernas webbsidor.
– Legenden om flygturen: Det påstås ibland att Digital Research missade att leverera operativsystemet CP/M till IBM PC därför att Gary Kildall var ute och nöjesflög med sitt privata flygplan den dag 1980 då IBM:s representanter kom för att skriva kontrakt. IBM ska då i stället ha vänt sig till Bill Gates. ”Dagen då Gary Kildall var ute och flög” blev ett talesätt, men det är missvisande. Kildall var visserligen ute och flög, men det var för att leverera program till en kund, och han återvände samma dag, träffade IBM och skrev kontrakt. IBM skrev också kontrakt med Microsoft. – De som köpte den första versionen av IBM PC kunde välja mellan tre operativsystem: PC‑DOS, CP/M och ett tredje, USCD P-System (se detta pressmeddelande från 1981). Av olika anledningar blev PC‑DOS snart allenarådande. Digital Research ansåg att Microsofts PC‑DOS var ett plagiat av CP/M.
[it-historia] [personer] [skvaller och rykten] [ändrad 25 september 2020]
das Entscheidungsproblem – frågan om det går att avgöra ifall ett matematiskt eller logiskt påstående är sant eller falskt på ett mekaniskt sätt (alltså med en algoritm) som ger rätt svar för alla matematiska och logiska påståenden. – Problemet fick sitt namn av den tyska matematikern David Hilbert (1862—1942, se Wikipedia – se också Hilberts paradox), men andra filosofer och matematiker hade tänkt i samma banor tidigare. Ett annat sätt att se på saken är att fråga ifall det finns ett logiskt‑matematiskt språk som kan användas för att formulera varje tänkbart problem, och som också kan användas för att räkna ut lösningen. Kurt Gödels† ofullständighetssats från 1931 visade indirekt att det inte går att avgöra, och något senare visade Alan Turing† och Alonzo Church†, oberoende av varandra och på olika sätt, att svaret på frågan är nej. Turings bevis innehöll beskrivningen av det som numera kallas för Turingmaskiner. (Avgörbarhetsproblemet kallas också för avgörandeproblemet.)
[matematik och logik] [ändrad 6 juni 2017]
FRA – en svensk underrättelsetjänst som samlar in information från elektronisk kommunikation (signalspaning). – Fram till 2009 fick FRA enbart avlyssna radiomeddelanden. Från 2009 har FRA också rätt att avlyssna meddelanden som sänds i kabel, alltså e‑post, webbsidor, telefonsamtal och fax. Lagen röstades igenom i juni 2008, se FRA‑lagen. – FRA är, trots namnet, fristående från försvarsmakten, och har funnits sedan 1942. – FRA ingår i Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT. – Se fra.se. – Läs också om FRA:s trafikdatabas Titan och om Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, SIUN, som granskar FRA. – Se också Echelon, Fourteen eyes och Prism. – Artikeln ”Swedish kings of cyberwar” från december 2016 i New York review of books om samarbete mellan FRA och, främst, NSA, se denna länk.
[svenska myndigheter] [underrättelseverksamhet] [ändrad 5 juni 2017]