I IDG:s ordlista: artiklar som nämner händelser som inträffade år 1948. Årtalstaggar gäller: födelseår för personer, lanseringsår för produkter, det år företag grundades samt årtal då viktiga händelser inträffade.
(SSEM) – Manchester small-scale experimental machine, känd som ”Baby” – den första dator som byggdes enligt John von Neumanns† princip att programmen ska lagras i samma minne som de data som behandlas. Den togs i bruk 1948. – Mer om SSEM i Wikipedia. – Läs också om efterföljaren Manchester Mark I† och IAS machine†.
studiet av styrsystem i maskiner, människor och levande varelser, särskilt kommunikation och återkoppling. – Cybernetik är nära besläktat med systemteori och informationsteori samt datorvetenskap. Ordet används numera sällan som benämning på en vetenskaplig disciplin. – Benämningen cybernetik i denna betydelse infördes 1948 av Norbert Wiener, och den har gett oss kortformen cyber. Den franska vetenskapsmannen André Marie Ampère (1775—1836, se Wikipedia) myntade ordet redan 1831, men då i betydelsen vetenskapen om politisk ledning av människor. – Enligt vetenskapshistorikern David A Mindell(länk) var det som Wiener döpte till cybernetik en sammanställning av kunskaper och erfarenheter som redan var kända och tillämpade av praktiker – se hans bok Between human and machine från 2002 (länk). – Ordet cybernetik kommer av grekiska kybernetes – styrman.
Raymond Kurzweil(1948) – amerikansk uppfinnare och filosof, sedan 2012 anställd på Google. – Kurzweil utvecklade 1974 det första program för maskinläsning som klarade alla vanliga typsnitt. För att programmet skulle kunna användas som hjälpmedel för blinda uppfann Kurzweil 1976 också en skanner och en maskin för talsyntes. 1982 startade han ett företag som utvecklade och sålde synthesizers under varumärket Kurzweil. Han har också utvecklat teknik för taligenkänning. – Kurzweil har skrivit flera böcker: The age of intelligent machines(1990), The age of spiritual machines(1998) och The singularity is near (2005, se (singularity.com). – Med the singularity (se singularitet) menar Kurzweil en punkt i utvecklingen då allt oåterkalleligen förändras. Det kallas ibland för den teknologiska singulariteten. Han tror att människans hjärna och andra förmågor kommer att kopplas samman med datortekniken så att vi får nya egenskaper. (Se också transhumanism.) – Kurzweil har också teorier om hälsa och långt liv. Han tror att den medicinska utvecklingen kommer att leda till att vi kan leva i evighet. – I december 2012 anställdes Kurzweil som teknisk utvecklingschef på Google. Han är också med i styrelsen för Xprize. – Se kurzweilai.net.
(1948) – amerikansk-kanadensisk författare som i sin bokNeuromancer(1984) beskrev något som liknade webben. – Gibson anses också ha myntat uttrycket cyberspace – se cyberrymd. Han har skrivit många fler böcker som har sålt i stora upplagor. – Gibsons romaner brukar utspela sig i ett högteknologiskt men kaotiskt samhälle – se dystopi. Gibsons verk anses av många också tillhöra genren cyberpunk. Han har också, tillsammans med Bruce Sterling, skrivit en bok i genren steampunk, nämligen The difference engine från 1990. – William Gibsons webbsida finns på williamgibsonbooks.com.