I IDG:s ordlista: artiklar som nämner händelser som inträffade år 1950. Årtalstaggar gäller: födelseår för personer, lanseringsår för produkter, det år företag grundades samt årtal då viktiga händelser inträffade.
(1950–2022) – amerikansk nätverksingenjör, mest känd för att han på 1970‑talet utvecklade ethernet tillsammans med Bob Metcalfe. – Det sades att Metcalfe kom med idéerna och Boggs räknade ut hur de skulle realiseras. – Mer i Wikipedia.
amerikansk tidskrift som gavs ut 1950 till 1972. Den anses vara den äldsta tidskriften om datorer. Tidskriften hette först Roster of Organizations in the Field of Automatic Computing Machinery, senare The Computing Machinery Field. Redaktör var Edmund C Berkeley. – Se denna länk.
en föreslagen metod för att avgöra ifall en dator kan anses ha intelligens jämförbar med människans. – Testet beskrevs 1950 av Alan Turing† i artikeln Computing machinery and intelligence(länk). (Han kallade det inte för ”Turingtest”.) Den artikeln anses ha inlett diskussionen om artificiell intelligens. – Turingtestet går till så att en person via teleprinter (numera med e‑post eller chatt) ställer frågor till en dold dator och, samtidigt, till en dold människa utan att veta vem som är vad. Syftet med frågorna är att avslöja datorn. Datorn är programmerad så att den försöker övertyga testpersonen om att den är människa. Människan försöker också övertyga testpersonen om att hon är en människa. Om datorn lyckas lura testpersonen en längre tid så bör man, enligt Alan Turing, anse att datorn äger intelligens av samma slag som en människa. – Turing ansåg inte att det fanns någon grundläggande skillnad mellan datorernas beräkningsförmåga och människans intelligens, utan att skillnaden enbart beror på människohjärnans komplexitet. – Jämför med Lady Lovelaces invändning. – Det hålls årliga tävlingar om att klara Turingtest, se Loebnerpriset, och en del datorprogram klarar sig riktigt bra. – Se också Eugene Goostman och SH‑testet (the PHB test ? ). – Ett mer krävande alternativ är Lovelacetestet.
Eckert-Mauchly Computer Corporation – ett av de allra första datorföretagen, grundat 1946. Numera del av Unisys. – Företaget grundades av J Presper Eckert† och John Mauchly†, först under namnet Electronic control company. Företaget utvecklade datorn Univac, som såldes till amerikanska krigsmakten i 46 exemplar. Eckert-Mauchly är också känt för att Grace Hopper† var företagets chefsmatematiker. – 1950 sålde Eckert och Mauchly sitt företag till Rand Corporation, som döpte om det till Univac. Mauchly slutade då, men Eckert stannade kvar som chef. Univac ingår numera i Unisys.
(1950) – The Woz – grundade 1976Apple tillsammans med Steve Jobs†. – Wozniak är ett tekniskt snille som konstruerade Apple I† och storsäljaren Apple II†. Efter det har han inte varit djupare involverad i Apples produktutveckling, även om han formellt fortfarande är anställd. Han har varit delägare i företag som Wheels of Zeus†(2001—2006)(se Wikipedia) och Danger†. Han anställdes 2009 som chefsforskare på datalagringsföretaget Fusion‑io, som 2014 köptes av SanDisk. I november 2014 blev han forskningschef på Primary Data, nerlagt i början av 2018, ett företag som arbetade med virtualiserad datalagring. 2017 startade han Woz U(woz‑u.com) för att förbättra undervisningen i skolor. I december 2020 lanserades Efforce(efforce.io), ett företag som ska finansiera miljöprojekt med användning av kryptovalutanEfforce, mer känd som WOZX(länk). Steve Wozniak är en av grundarna och WOZX är uppenbarligen uppkallad efter honom. – Steve Wozniak gav 2006 ut självbiografiniWoz: From computer geek to cult icon: How I invented the personal computer, co‑founded Apple, and had fun doing it. Han mottog 1979Grace Murray Hopper Award (se länk). – Se woz.org. (Han kan dansa också.)
Binär automatisk reläkalkylator – en dator byggd 1950 i Sverige. – BARK var klar före BESK†, som brukar räknas som Sveriges första dator. Men BARK var inte elektronisk – i stället för radiorör eller transistorer hade den reläer, som en automatisk telefonväxel från samma tid. – Howard Aiken† lär ha sagt att ”det här är den första dator jag sett utanför Harvard som faktiskt fungerar”. – Se denna länk och se Wikipedia.
(1950) – amerikansk astronom och datorexpert. – Clifford Stoll avslöjade på 1980‑talet ett omfattande dataintrång mot Lawrence Berkeley National Laboratory, genomfört av tyska hackare på uppdrag av Sovjetunionen. Han beskrev detta i bokenThe cuckoo’s egg(1989;En hacker i systemet, 1991), som blev den första storsäljaren om dataintrång. Hans artikel Stalking the wily hacker om samma affär finns här. – Stoll har också skrivit böckernaSilicon snake oil: second thoughts on the information highway(1995) och High‑tech heretic: why computers don’t belong in the classroom and other reflections by a computer contrarian(1999). På 1990‑talet avvisade han allt tal om e‑handel och digitala tidningar, vilket han senare har gjort avbön för. – Stoll har undervisat högstadieelever i fysik, och har en firma som tillverkar kleinflaskor, se kleinbottle.com. – Ett föredrag av Clifford Stoll om experiment i fysik finns på TED: länk.
säger att frekvensen av ett värde i en stor mängd data ofta står i proportion till värdets plats i rangordningen. – Det vanligaste värdet brukar vara ungefär dubbelt så vanligt som det näst vanligaste, ungefär tre gånger så vanligt som det värde som är nummer tre på listan, och så vidare. – Lagen är uppkallad efter språkvetaren George Kingsley Zipf (1902—1950, se Wikipedia), som upptäckte att den gäller för ordfrekvenser i stora textmassor. – Exempel: i modern engelska är the det vanligaste ordet, 6,9 procent av alla ord. Näst vanligast är of med 3,6 procent och tredje vanligast är and med 2,8 procent. Som synes följer fördelningen inte Zipfs lag exakt, men det påstod Zipf inte heller att den skulle göra. Hans lag beskriver en tendens. – Lagen kallas också för Zipf‑Mandelbrots lag efter Benoit Mandelbrot†, som utvidgade principens tillämpning. Samma förhållande mellan plats i rankinglistan och frekvens av förekomster har nämligen iakttagits för andra företeelser. Man har också upptäckt att förhållandet inte alltid är rakt (alltså inte följer mönstret 1/1, 1/2, 1/3…), utan att nämnaren ofta måste multipliceras med en konstant för att lagen ska gälla. Alltså till exempel 1/4, 1/8, 1/12… – Zipfs lag är en potenslag(power law). – Lagen har också tillämpats på analys av sociala nätverk. Enkelt uttryckt: de kontakter som vi har minst kontakt med är praktiskt taget värdelösa. – Se också drakkung, långa svansen, svart svan och Paretoprincipen.