Metcalfes lag

(Metcalfe’s law)”Värdet av ett nätverk för varje enskild användare ökar med kvadraten på antalet användare.” – Detta anses gälla för telefon­nätet, internet, järnvägar och flyg, men också för tjänsteleverantörer som kontokortsföretag. – Lagen är upp­kallad efter Bob Metcalfe som formulerade den 1980 (fast då gällde den inte antalet användare, utan antalet anslutna apparater). – Artikeln ”A refutation of Metcalfes law…” av Andrew Odlyzko och Benjamin Tilly, se här. – Metcalfe kommenterar sin lag många år efteråt, se här (arkiverad). – Jämför med nätverkseffekt och comedy of the commons.

[lagar] [ändrad 2 juli 2017]

Red book

specifikationerna för CD med musik (eller annat ljud), utgiven 1980 av Sony och Philips. Standarden är inte all­mänt till­gänglig. – Läs mer i Wikipedia.

[optiska diskar] [ändrad 17 januari 2015]

Sunet

Swedish university computer network – de svenska universitetens och högskolornas datornät­verk. – Sunet är både en institution och namnet på nätverket, som grundades 1980. Den senaste versionen av Sunets nät­verk heter SunetC (länk). – Sunet leds av en styrelse som till­sätts av Vetenskapsrådet (länk). Driften sköts sedan 2007 främst av organisationen NUNOC, tidigare av Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Sunet ingår i det nordiska universitetsnätverket NORDUnet. – En ingående beskrivning av SunetC, författad av Jörgen Städje, finns på sajten Teknikaliteter. – Sunet finns på sunet.se.

[förkortningar på S] [nätverk] [universitet] [ändrad 6 maj 2021]

kinesiska rummet

John Searle. Foto: University of Chicago.

(the Chinese room) – ett tankeexperiment som sägs visa att en dator inte kan anses äga mänsklig intelligens. – Tankeexperimentet formu­le­rades 1980 av den amerikanska filosofen John Searle (1932) i artikeln ”Minds, brains and programs” från 1980. Det var avsett som en motpol till Turingtestet. – I det ”kinesiska rummet” finns dels en människa, dels en dator som kan läsa kinesiska och som kan be­svara frågor ställda på kinesiska lika bra som en människa. (Datorn klarar alltså Turingtestet på kinesiska.) Människan i rummet kan däremot inte ett ord kinesiska, men hon kan sköta datorn. Om hon, genom en lucka i dörren, får en fråga skriven på kinesiska kan hon mata in de kinesiska tecknen i datorn, få ett svar på kinesiska och lämna ut svaret genom luckan till frågeställaren. Efter­som det ingår i förutsättningarna att datorn kan formulera rimliga svar på frågor har frågeställaren (som kan kinesiska) utanför dörren ingen anledning att tro annat än att svaret har skrivits av en människa. Men uppenbarligen har människan i rummet ingen aning om vare sig svaret eller frågan. – Searles poäng är att det inom ramen för experimentet inte är någon grundläggande skillnad mellan människans och datorns förståelse av frågorna och svaren. Ingen av dem förstår vad tecknen betyder. Detta tyder enligt Searle inte på någon intelligens i betydelsen förstå­else, det är bara en rent mekanisk manipulation av symboler enligt givna regler. Man kan säga att Searle vänder Turing­testet upp och ner. – John Searles webbsida finns här (arkiverad). – Artikeln ”Minds, brains and programs” finns här.

[ai] [filosofi] [ändrad 26 juni 2019]

Psion

ett uppköpt brittiskt företag som tillverkade handhållna datorer för industriellt bruk samt trådlösa nät. – Psion köptes 2012 av Motorola, som 2014 sålde det vidare till brittiska Zebra Technologies (länk). Varumärket Psion tycks vara avvecklat. – Psion grundades 1980 av David Potter (se Wikipedia), styrelseordförande fram till 2009. På 1990‑talet tillverkade Psion en nerlagd serie handhållna små datorer med kontors­program och inbyggt mekaniskt tangentbord (Psion 3, Psion 5, Psion 7). De hade operativsystemet Epoc†. (Läs också om Gemini.) Epoc vidareutvecklades till det numera avvecklade Symbian† i företaget med samma namn. Psion var med och grundade Symbian, men sålde 2004 sin andel till Nokia. År 2000 förvärvade Psion före­taget Teklogix. – Läs mer på Zebra Technologies webbsidor.

[datorer] [företag] [uppköpt] [ändrad 4 oktober 2019]

bilaga

fil som bifogas e-post eller annat elektroniskt meddelande. – En bilaga kan vara en text­fil, en pdf, bild, video, ljud eller något annat digitalt, eventu­ellt i komprimerad form. Bilagor syns i meddelandet som en ikon eller som en klickbar textrad, och öppnas separat genom att man klickar på ikonen eller textraden. Man kan då också behöva ange vilket program som behövs för att öppna filen. Vissa e‑postprogram visar bilagorna direkt om de är i ett format som programmet känner igen. – Det första programmet för att lägga bilagor till e-post hette uuencode och skrevs 1980 av Mary Ann Horton (maryannhorton.com). – Se också Datatermgruppen (länk). – Bilagor används ofta i spam för spridning av skadeprogram. Man bör därför bara öppna bilagor från avsändare som man känner, och bara om man vet vad bilagorna innehåller. – På engelska: attachment, attached file, enclosure.

[e-post] [ändrad 15 februari 2022]