specifikationerna för CD med musik (eller annat ljud), utgiven 1980 av Sony och Philips. Standarden är inte allmänt tillgänglig. – Läs mer i Wikipedia.
[optiska diskar] [ändrad 17 januari 2015]
Etikett: 1980
Sinclair
en engelsk tillverkare av hemdatorer 1973—1986. Grundad och ledd av uppfinnaren Clive Sinclair (1940). – Sinclair är känt för de två datorerna Sinclair ZX80 från 1980 och Sinclair ZX Spectrum från 1982. Sinclair ZX80 såldes för 100 pund; som byggsats för 80 pund. Den bestod av dator och tangentbord i ett stycke, och anslöts till en vanlig tv. Lagringsminnet var en kassettspelare. – Sinclair ZX Spectrum var en klassisk hobbydator som ett tag sålde bäst av alla hemdatorer i Storbritannien. Totalt såldes den i över fem miljoner exemplar. Den var i stort sett ett tangentbord med inbyggd dator. Den kom i flera modeller och såldes 1982–1992. Över 24 000 program har utvecklats för ZX Spectrum; de flesta är spel. – Företaget Sinclair Research råkade, trots försäljningssuccén med ZX Spectrum, i ekonomiska svårigheter i mitten av 1980‑talet. Det berodde på att datorn Sinclair QL floppade, och på en storslagen satsning på utvecklingslabbet Metalab. Det ledde till att Clive Sinclair sålde rätten till produkterna till konkurrenten Amstrad, som ett tag fortsatte att tillverka och sälja produkterna under varumärket Sinclair. – Clive Sinclair fortsatte att driva Sinclair Research (arkiverad webbsida från 2010) och ägnade sig åt olika uppfinningar, bland annat en elektrisk cykel och en miniatyrradio. Sedan 1997 har företaget bara en anställd, Clive Sinclair själv. – 2013 återskapade Elite Systems Sinclair ZX Spectrum i form av ett tangentbord som ansluts till surfplattor med Bluetooth, se Elite Systems webbsidor. Och i november 2014 blev det känt att Clive Sinclair har gett sin välsignelse åt projektet Sinclair Spectrum Vega, som skulle återuppliva Sinclair ZX som en ren spelkonsol. – Se tillverkarens Retro Computers webbsidor (länk). Retro Computer tog emot över en halv miljon pund i gräsrotsfinansiering, men levererade inga datorer, och trädde i likvidation i början av 2019.
[företag] [hobby] [nerlagt] [nostalgi] [persondatorer] [spel] ändrad 26 april 2019]
Kildall, Gary
(1942—1994) – amerikansk programmerare som utvecklade operativsystemet CP/M† tillsammans med sin fru Dorothy McEwen† (även: Dorothy Kildall). – CP/M var runt 1980 det ledande operativsystemet för persondatorer, och det fanns ett tag som alternativ till PC‑DOS i IBM PC†. Att CP/M försvann i konkurrensen har blivit föremål för legender och konspirationsteorier – se nedan. – Kildall och McEwen grundade 1974 programföretaget Digital Research†. – Mer om Gary Kildall på Digital Research-veteranernas webbsidor.
– Legenden om flygturen: Det påstås ibland att Digital Research missade att leverera operativsystemet CP/M till IBM PC därför att Gary Kildall var ute och nöjesflög med sitt privata flygplan den dag 1980 då IBM:s representanter kom för att skriva kontrakt. IBM ska då i stället ha vänt sig till Bill Gates. ”Dagen då Gary Kildall var ute och flög” blev ett talesätt, men det är missvisande. Kildall var visserligen ute och flög, men det var för att leverera program till en kund, och han återvände samma dag, träffade IBM och skrev kontrakt. IBM skrev också kontrakt med Microsoft. – De som köpte den första versionen av IBM PC kunde välja mellan tre operativsystem: PC‑DOS, CP/M och ett tredje, USCD P-System (se detta pressmeddelande från 1981). Av olika anledningar blev PC‑DOS snart allenarådande. Digital Research ansåg att Microsofts PC‑DOS var ett plagiat av CP/M.
[it-historia] [personer] [skvaller och rykten] [ändrad 25 september 2020]
kinesiska rummet
(the Chinese room) – ett tankeexperiment som sägs visa att en dator inte kan anses äga mänsklig intelligens. – Tankeexperimentet formulerades 1980 av den amerikanska filosofen John Searle (1932) i artikeln ”Minds, brains and programs” från 1980. Det var avsett som en motpol till Turingtestet. – I det ”kinesiska rummet” finns dels en människa, dels en dator som kan läsa kinesiska och som kan besvara frågor ställda på kinesiska lika bra som en människa. (Datorn klarar alltså Turingtestet på kinesiska.) Människan i rummet kan däremot inte ett ord kinesiska, men hon kan sköta datorn. Om hon, genom en lucka i dörren, får en fråga skriven på kinesiska kan hon mata in de kinesiska tecknen i datorn, få ett svar på kinesiska och lämna ut svaret genom luckan till frågeställaren. Eftersom det ingår i förutsättningarna att datorn kan formulera rimliga svar på frågor har frågeställaren (som kan kinesiska) utanför dörren ingen anledning att tro annat än att svaret har skrivits av en människa. Men uppenbarligen har människan i rummet ingen aning om vare sig svaret eller frågan. – Searles poäng är att det inom ramen för experimentet inte är någon grundläggande skillnad mellan människans och datorns förståelse av frågorna och svaren. Ingen av dem förstår vad tecknen betyder. Detta tyder enligt Searle inte på någon intelligens i betydelsen förståelse, det är bara en rent mekanisk manipulation av symboler enligt givna regler. Man kan säga att Searle vänder Turingtestet upp och ner. – John Searles webbsida finns här (arkiverad). – Artikeln ”Minds, brains and programs” finns här.
[ai] [filosofi] [ändrad 26 juni 2019]
Hopper, Grace
Grace Murray Hopper (1906—1992), amerikansk datorpionjär och amiral. – Grace Hopper var på 1940‑talet med och utvecklade tillsammans med Howard Aiken† på Harvard en av de första datorerna, Mark I†. Efter kriget blev hon chefsmatematiker på Eckert-Mauchly Computer Corporation†. Hon utvecklade där 1949 programspråket B‑O, som hon sedan vidareutvecklade till Flowmatic. (Det kallas ibland för det första programspråket, men Konrad Zuses† Plankalkül kom före.) Flowmatic blev i sin tur grunden till Cobol, som utvecklades delvis under Grace Hoppers ledning. – Grace Hopper är känd för att ha infört ordet bugg i datorspråket, enligt legenden efter att hennes kollegor (inte hon själv) hade hittat en död mal (länk) i en krånglande räknemaskin. Ordet bug hade dock använts i liknande betydelser i flera hundra år, men debugging är Grace Hoppers skapelse. – Grace Hopper utbildade sig som ung i matematik och fysik, och var universitetslärare när andra världskriget bröt ut. Hon tog då värvning i flottan, som ansåg att hon skulle göra mest nytta som matematiker. Amiralstiteln fick hon 1986 vid den ofrivilliga pensioneringen. Hon blev 1980 hedersdoktor vid Linköpings tekniska högskola (länk – se en bit ner). 2016 fick hon postumt USA:s Presidential medal of freedom, se denna länk. – Ända till sin död 1992 arbetade hon som konsult åt Digital†. – Utmärkelsen Grace Murray Hopper Award delas ut årligen av ACM till hennes ära. – Se också Grace Hopper Celebration. – 2020 meddelade Google (cloud.google.com/blog…) att företaget ska dra en undervattenskabel med namnet Grace Hopper Subsea Cable från New York till Bilbao i Spanien och Bude i Cornwall. Den ska stå klar 2022. – En intervju från 1986 med Grace Hopper i The late show med David Letterman finns på Youtube.
[datorpionjärer] [grace hopper] [it-historia] [programspråk] [undervattenskablar] [ändrad 25 januari 2018]