datasphere

datasfären – alla data som finns lagrade, tänkta som en sammanhållen rymd. Uttrycket anknyter till ord som stratosfären och biosfären. Det är känt sedan 1980. – Jämför med cyberrymden.

[data] [jargong] [11 juni 2019]

Metcalfes lag

(Metcalfe’s law)”Värdet av ett nätverk för varje enskild användare ökar med kvadraten på antalet användare.” – Detta anses gälla för telefon­nätet, internet, järnvägar och flyg, men också för tjänsteleverantörer som kontokortsföretag. – Lagen är upp­kallad efter Bob Metcalfe som formulerade den 1980 (fast då gällde den inte antalet användare, utan antalet anslutna apparater). – Artikeln ”A refutation of Metcalfes law…” av Andrew Odlyzko och Benjamin Tilly, se här. – Metcalfe kommenterar sin lag många år efteråt, se här (arkiverad). – Jämför med nätverkseffekt och comedy of the commons.

[lagar] [ändrad 2 juli 2017]

Red book

specifikationerna för CD med musik (eller annat ljud), utgiven 1980 av Sony och Philips. Standarden är inte all­mänt till­gänglig. – Läs mer i Wikipedia.

[optiska diskar] [ändrad 17 januari 2015]

Sunet

Swedish university computer network – de svenska universitetens och högskolornas datornät­verk. – Sunet är både en institution och namnet på nätverket, som grundades 1980. Den senaste versionen av Sunets nät­verk heter SunetC (länk). – Sunet leds av en styrelse som till­sätts av Vetenskapsrådet (länk). Driften sköts sedan 2007 främst av organisationen NUNOC, tidigare av Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Sunet ingår i det nordiska universitetsnätverket NORDUnet. – En ingående beskrivning av SunetC, författad av Jörgen Städje, finns på sajten Teknikaliteter. – Sunet finns på sunet.se.

[förkortningar på S] [nätverk] [universitet] [ändrad 6 maj 2021]

Smalltalk

det första rent objektorienterade programspråket. – Smalltalk lanserades 1980 och är den mest renläriga tillämpningen av den objektorienterade filosofin. – Smalltalk konstruerades av Alan Kay och realiserades av Dan Ingalls (se Wikipedia) med flera. – När man talar om Smalltalk menar man vanligen versionen Smalltalk‑80. De tidigare versionerna var rätt annorlunda. Smalltalk ansågs länge vara bra, men långsamt. Anammades i början av 1990‑talet av IBM, men har sedan dess överflyglats av språk som Java. – Se smalltalk.org. – Alan Kay och hans medarbetare har vidareutvecklat Smalltalk i form av Squeak och Croquet.

[programspråk] [ändrad 11 februari 2023]

Apple III

Bild på datorn Apple III.
Apple III – ett av Apples misslyckanden.

en kortlivad efterföljare till Apple II†. – Apple III lanserades 1980 och lades ner 1984 (en variant, Apple III Plus, lades ner 1985). Apple III konstruerades för att konkurrera med IBM PC†, och var inte en direkt vidareutveckling av Apple II. Den hade till exempel ett särskilt operativsystem, Apple SOS. Den lyckades inte ens konkurrera med sin före­gångare Apple II (som fanns att köpa till 1993 i versionen Apple IIe), än mindre med IBM PC, och kom från 1984 i skuggan av Macintosh. Apple sålde då ut alla Apple III och satsade i stället på Apple IIc.

[it-historia] [nerlagt] [persondatorer] [ändrad 10 januari 2023]

kinesiska rummet

John Searle. Foto: University of Chicago.

(the Chinese room) – ett tankeexperiment som sägs visa att en dator inte kan anses äga mänsklig intelligens. – Tankeexperimentet formu­le­rades 1980 av den amerikanska filosofen John Searle (1932) i artikeln ”Minds, brains and programs”. Det var avsett som en motpol till Turingtestet. – I det ”kinesiska rummet” finns dels en människa, dels en dator som kan läsa kinesiska och som kan be­svara frågor ställda på kinesiska lika bra som en människa. (Datorn klarar alltså Turingtestet på kinesiska.) Människan i rummet kan däremot inte ett ord kinesiska, men hon kan sköta datorn. Om hon, genom en lucka i dörren, får en fråga skriven på kinesiska kan hon mata in de kinesiska tecknen i datorn, få ett svar på kinesiska och lämna ut svaret genom luckan till frågeställaren. Efter­som det ingår i förutsättningarna att datorn kan formulera rimliga svar på frågor har frågeställaren (som kan kinesiska) utanför dörren ingen anledning att tro annat än att svaret har skrivits av en människa. Men uppenbarligen har människan i rummet ingen aning om vare sig svaret eller frågan. – Searles poäng är att det inom ramen för experimentet inte är någon grundläggande skillnad mellan människans och datorns förståelse av frågorna och svaren. Ingen av dem förstår vad tecknen betyder. Detta tyder enligt Searle inte på någon intelligens i betydelsen förstå­else, det är bara en rent mekanisk manipulation av symboler enligt givna regler. Man kan säga att Searle vänder Turing­testet upp och ner. – John Searles webbsida finns här (arkiverad). – Artikeln ”Minds, brains and programs” finns här. – Läs också om schackstormästarproblemet.

[ai] [filosofi] [ändrad 11 maj 2023]

Psion

ett uppköpt brittiskt företag som tillverkade handhållna datorer för industriellt bruk samt trådlösa nät. – Psion köptes 2012 av Motorola, som 2014 sålde det vidare till brittiska Zebra Technologies (länk). Varumärket Psion tycks vara avvecklat. – Psion grundades 1980 av David Potter (se Wikipedia), styrelseordförande fram till 2009. På 1990‑talet tillverkade Psion en nerlagd serie handhållna små datorer med kontors­program och inbyggt mekaniskt tangentbord (Psion 3, Psion 5, Psion 7). De hade operativsystemet Epoc†. (Läs också om Gemini.) Epoc vidareutvecklades till det numera avvecklade Symbian† i företaget med samma namn. Psion var med och grundade Symbian, men sålde 2004 sin andel till Nokia. År 2000 förvärvade Psion före­taget Teklogix. – Läs mer på Zebra Technologies webbsidor.

[datorer] [företag] [uppköpt] [ändrad 4 oktober 2019]

GPST

GPS-tid – den tidsskala som används i GPS‑systemet. – GPS‑tid synkronisera­des 1980 med den internationella tidsskalan UTC, men GPS‑tid har, till skillnad från UTC, aldrig lagt till skottsekunder. Därför låg GPS‑tid i mars 2023 före UTC med 18 sekunder. Avvikelsen rättas vanligtvis till i den utrust­ning som får tid direkt från GPS‑satelliterna. De får med signalen från GPS‑satelliterna också information om hur stor avvikelsen är mellan UTC och GPS‑tid, och kan justera sig själva automatiskt. – GPS‑tiden beräknas av atomur på varje satellit, men tidsangivelserna samordnas av United States Naval Laboratory. – Mer på gps.gov.

[förkortningar på G] [tidmätning] [ändrad 13 mars 2023]