Ord och uttryck i it-branschen
en serie hackar-konferenser på 1990-talet. – Hohocon var den första öppna hackarkonferensen som välkomnade journalister och andra utomstående. Den anordnades av organisationen Cult of the dead cow. Fem konferenser anordnades 1990—1994, alla i Austin i Texas och alltid strax efter jul, därav hoho.
[hackare] [konferenser] [nerlagt] [ändrad 5 juni 2019]
IBM:s operativsystem för stordatorer av typ System/390. En vidareutveckling av MVS. Det lanserades 1990 och ersattes år 2000 av z/OS.
[nerlagt] [operativsystem] [stordatorer] [ändrad 15 januari 2021]
tidigare: ett pris som delades ut till skaparen av datorprogram som klarade ett Turingtest. Loebnerpriset delades ut 1991–2019. – Loebnerpriset gick till upphovspersonen till datorprogram som kunde tävla mot en människa genom att i skrift svara på frågor på ett sådant sätt att en mänsklig bedömare inte kunde avgöra ifall det var en människan eller datorn som svarade. – Loebnerpriset bestod dels av ett pris på 2 000 dollar plus bronsmedalj som delades ut årligen till det program som klarade sig bäst i en tävling, dels det stora priset på 100 000 dollar och en guldmedalj. Det stora priset delades aldrig ut. – Priset stiftades 1990 av Hugh Loebner (1942—2016) i samarbete med amerikanska Cambridge center for behavioral studies (länk). Från 2014 anordnades den årliga tävlingen av brittiska Society for artificial intelligence and simulation of behaviour, AISB (aisb.org.uk) – På engelska: the Loebner Prize. – Se också Eugene Goostman.
[ai] [inaktuellt] [utmärkelser] [ändrad 14 maj 2022]
ett utförande av Unix, utvecklat på 1980‑talet av svenska DIAB†. – Dnix användes under namnet ABCenix i de kraftfullaste modellerna av ABC‑datorerna†. – Till skillnad från det ursprungliga Unix från AT&T var Dnix ett realtids‑operativsystem, först utvecklat för industriell användning. Med tiden ersattes all Unix‑kod från AT&T med DIAB:s egenutvecklade kod, vilket innebar att Dnix kunde säljas och användas utan att man behövde betala licensavgift till AT&T. – Franska Bull köpte DIAB 1990, och fortsatte under några år att sälja både Dnix och DIAB:s datorer. Ett annat företag, ISC hade också rättighet att utveckla och sälja Dnix, och fortsatte med det fram till 1997. – Se denna redogörelse för Dnix (länk).
[it-historia] [unix] [ändrad 25 oktober 2020]
– Läs också om edupunk.
[hackare] [konst och litteratur] [ord på -punk] [ändrad 20 december 2020]
ett amerikanskt dataföretag, grundat 1990 av Apples förre vice vd Jean‑Louis Gassée, likviderat i januari 2002. – Be lanserade först datorn BeBox†, som lades ner 1997, och satsade sedan på att utveckla och marknadsföra operativsystemet BeOS†. Trots teknisk briljans blev BeOS ingen succé. Apple övervägde 1997 att välja BeoS som sitt nya operativsystem, men köpte i stället NextStep†. Under sitt sista år satsade Be på att sälja BeOS som ett inbyggt system för internet appliances, alltså andra internetanslutna apparater än persondatorer. Men i slutet av 2001 såldes rättigheterna till operativsystemet till Palm†. – I början av 2002 avgick Jean-Louis Gassée och kort därefter såldes företagets sista inventarier på auktion.
Open software foundation, version 1 – ett utförande av Unix från organisationen Open software foundation† (OSF). – OSF/1, som byggde på Mach, lanserades 1990. Syftet var att införa en enhetlig form av Unix. – OSF/1 var inte ett färdigt operativsystem, utan snarare en bygglåda som de olika företagen kunde sätta samman operativsystem av – förhoppningsvis kompatibla med varandra. Alla inblandade företag behöll dock sina egna utföranden av Unix. Undantaget var Digital†, som några år senare la ner sin egen Unixversion, Ultrix†, och i stället utvecklade OSF/1 till Digital Unix†, senare omdöpt till Tru64†. I mitten av 1990-talet började Linux tränga ut OSF/1. När dåvarande Hewlett-Packard† (som hade blivit ägare till Digital) 2012 slutade att stödja Tru64 fanns OSF/1 i praktiken inte längre.
Arm Limited – en engelsk utvecklare av processorer. – Arm grundades 1990 som ett samarbete mellan Acorn Computers† och Apple. Namnet var först en förkortning som stod för Acorn RISC machine, sedan för Advanced RISC machine. Det är numera en pseudoförkortning som skrivs Arm. – Arm tillverkar inte processorer, utan låter andra tillverkare använda Arms konstruktioner mot licensavgift. (Det är alltså inget konstigt med att AMD tillverkar Arm‑processorer.) Arm var först inriktat på strömsnåla processorer för smarta mobiler, bärbara datorer och annan bärbar utrustning. Arm utvecklade bland annat i samarbete med Digital† processorn StrongARM†, som senare överläts till Intel. Snapdragon från Qualcomm är en vidareutveckling av en Arm‑konstruktion, och även Apples processorer för iPhone och iPad, A‑processorerna, bygger på Arms arkitektur. I juni 2020 meddelade Apple att Arm-baserade processorer ska användas även i Macintosh i stället för Intelprocessorer – se Apple Silicon. – I början av 2010‑talet blev Arm en ledande konkurrent till Intel när det gäller processorer till mobiltelefoner och surfplattor, och i mitten av 2010‑talet var Arms arkitektur den mest spridda i världen. Microsoft har anpassat Windows för Arm‑processorer, se Windows RT†. – I oktober 2012 presenterade Arm en 64‑bitars processor (se ordlängd), vilket tydde på att Arm ville komma in på marknaden för servrar. 2015 släppte Arm ett operativsystem för inbyggda system, se Mbed. – Japanska Softbank (softbank.jp) köpte Arm i juli 2016 för 32 miljarder dollar. I september 2020 kom överens om att sälja Arm vidare till Nvidia för 40 miljarder dollar (se pressmeddelande). Men i februari 2022 blev det känt att försäljningen inte blir av (se pressmeddelande). Orsakerna är att bland andra brittiska konkurrensverket motsätter sig, och i december 2021 hade amerikanska FTC gått till domstol för att stoppa köpet (se ftc.gov/news…). – Läs mer på arm.com. – IDG:s artiklar om Arm: länk.
[företag] [processorer] [pseudoförkortningar] [ändrad 9 oktober 2022]
den första sökmotorn på internet, tagen i drift 1990. Då fanns inte webben, utan Archie indexerade innehållet på FTP-servrar. – Archie utvecklades av Alan Emtage (länk), Peter Deutsch och Bill Helaan. Archie vidareutvecklades till slutet av 1990‑talet, men överflyglades av sökmotorer som Yahoo, Altavista† och Google. Tjänsten drevs under några år kommersiellt av företaget Bunyip†. – Namnet: Archie är archive utan v:et. Många tror att det syftar på seriefiguren Archie (Acke), men det förnekar Alan Emtage, som ogillar serien. Trots det döptes flera andra program vid den tiden efter andra figurer i samma serie, som Veronica och Jughead (Sopprot). – Ett exemplar av Archie finns bevarat hos universitetet i Warszawa (länk) (nere i april 2023). – En intervju från 2013 med Alan Emtage publicerades i Huffington Post (länk).
[it-historia] [sökmotorer] [ändrad 26 april 2023]
en amerikansk mediekoncern med film, tv, press och datakommunikation. – WarnerMedia köptes i juni 2018 av AT&T. Det hette fram till dess Time Warner. – WarnerMedia har funnits sedan 1990, då förlaget Time Inc slogs ihop med underhållningskoncernen Warner Communications till Time Warner. År 2000 köpte America Online (numera Aol) Time Warner och bildade då AOL Time Warner. (Se dotcombubblan.) Företaget bytte tillbaka till namnet Time Warner den 18 september 2003, och avknoppade Aol 2009. – Observera att musikbolaget Warner Music Group (wmg.com) sedan 2004 inte ingår i WarnerMedia, utan ägs av Access Industries (länk). Filmbolaget Warner Bros (warnerbros.com) är däremot ett dotterbolag till WarnerMedia. – I oktober 2016 la AT&T ett bud på 85 miljarder dollar för Time Warner. Amerikanska justitiedepartementet ville då stoppa köpet med hänvisning till antitrustlagarna, men i juni 2018 beslöt en domare att köpet var lagligt. Köpet genomfördes omedelbart därefter och AT&T ändrade då också Time Warners namn till WarnerMedia. – I maj 2021 blev det känt att AT&T förhandlar om att först slå ihop WarnerMedia med Discovery (corporate.discovery.com), som ska köpas för 43 miljarder dollar, och sedan knoppa av det som ett självständigt bolag. Planerna godkändes i februari 2022 av USA:s konkurrensmyndigheter. – Se warnermediagroup.com.
[företag] [massmedier] [ändrad 13 februari 2022]