Spamhaus Project – en organisation som bekämpar spam i stor skala. – Spamhaus sammanställer och sprider listor över spammare. Internetoperatörer och organisationer använder de listorna för att blockera mejl från de avsändarna. Spamhaus tillhandahåller flera andra tjänster. Större företag och organisationer betalar för Spamhaus tjänster, men de är gratis för privatpersoner och mindre organisationer. – Spamhaus startades 1998 av engelsmannen Steve Linford (1956). Namnet innehåller det tyska ordet haus – hus. Spamhaus och Steve Linford har fått flera utmärkelser för sitt arbete mot spam, men Spamhaus har också dragits inför rätta av företag som har ansett sig orättvist utpekade som spammare, och som säger sig ha förlorat pengar på det. (Mer om det i Wikipedia.) – Se spamhaus.org.
ett operativsystem som ska vara kompatibelt med Windows, och som utvecklas med fri och öppen källkod. Man ska alltså kunna köra Windowsprogram och använda tillbehör avsedda för Windows. – Eftersom Windows är skrivet med sluten källkod är detta svårt att genomföra. Kompatibiliteten ska vara på binärkodsnivå. – Projektet inleddes 1996, och 1998 fick det namnet ReactOS. När detta skrivs (september 2018) finns ReactOS i alfaversion, och kan köra en del Windowsprogram. – ReactOS ska inte förväxlas med React. – Se reactos.org.
politiskt styre genom algoritmer. – Alltså det att så många politiska beslut som möjligt ska fattas och, om möjligt, också verkställas av datorprogram. Det antas då att datorprogrammen fattar beslut snabbt och effektivt på ett opartiskt sätt, och på ett sätt som är mest gynnsamt för de flesta. Givetvis möts detta av farhågor för ett dystopiskt samhälle där medborgarna är maktlösa gentemot maskinerna. Se också algoritmisk snedvridning – Uttrycket algokrati anspelar på teknokrati: åsikten att samhället ska styras enligt tekniska principer för fördelning av energi och andra resurser. – På engelska: algocracy, ett ord som har funnits åtminstone sedan 1998. – Se till exempel denna artikel av från 2017 av John Danaher(länk). (Helt apropå: se också ”Computer says no”.)
ett känt företag som tillhandahåller program och tjänster för virtualisering och molnet. VMware, som numera är dotterbolag till Dell, säger sig vara det första företag som framgångsrikt har virtualiserat x86-baserade it‑system. VMwares klienter kan köras på Linux, Mac och Windows; programmen för servrar(hypervisors) körs direkt på servrarna utan särskilt operativsystem (”bare metal”). – VMware grundades 1998 i Palo Alto. Det köptes 2004 av EMC för 625 miljoner dollar. EMC, och därmed VMware, köptes i sin tur 2016 för 74 miljarder dollar av Dell. – Se vmware.com. – VM i VMware står för virtual machine.
ett åtal som gällde publicering av personuppgifter på internet och som har fått betydelse för rättstillämpningen. Åtalet gällde också publicering av känsliga personuppgifter på en webbsida. – En konfirmandlärare publicerade 1998 en webbsida med korta presentationer av henne själv och hennes arbetskamrater. Bland annat skrev hon att en av dem hade skadat foten och var deltidssjukskriven. Hon åtalades då av åklagare och dömdes i tingsrätten till 4 000 kronor i böter för att hon hade:
– behandlat personuppgifter utan att anmäla det till dåvarande Datainspektionen†, att hon hade:
– genom publiceringen på internet hade gjort uppgifterna tillgängliga i tredje land.
– Konfirmandläraren överklagade till Göta hovrätt, som begärde ett utlåtande från EU‑domstolen (som då hette EG‑domstolen). EU‑domstolen fann att publiceringen av uppgifterna inte var tillåten, men att publicering på internet inte kunde jämställas med att göra uppgifter tillgängliga i tredje land. (Med ”tredje land” menas länder utanför EU och EES – Norge, Liechtenstein och Schweiz.) Efter EU‑domstolens utlåtande fann Göta hovrätt konfirmandläraren skyldig till brott mot (den senare avskaffade) Personuppgiftslagen†(PuL) och mot EU:s dataskyddsdirektiv†, men inte för att ha överfört uppgifterna till tredje land. Men hon fick inget straff. – Målets betydelse gäller alltså främst möjligheten att publicera personuppgifter på internet, där de i princip blir tillgängliga i hela världen. Detta är alltså i sig inte förbjudet enligt EU‑rätten.
ett bildbehandlingsprogram som sedan oktober 2017 säljs av det franska företaget DxO(dxo.com). – Programmet utvecklades från 1998 av företaget Nik Software, som Google köpte 2012. Google döpte om Nik Softwares program Snapseed till Nik Collection, och sänkte priset successivt tills det blev gratis. Under 2017 beslöt Google att sluta att underhålla Nik Collection, och i oktober sålde Google det till DxO. DxO tar numera betalt för programmet, men tillhandahåller en gratis 30‑dagars provversion. – Se nikcollection.dxo.com.
(the CAP theorem) – säger att ett distribuerat it‑system kan inte samtidigt ha alla de tre egenskaperna consistency, availability och partition tolerance (konsistens, tillgänglighet och partitions‑tolerans, se CAP.) – Satsen formulerades 1998 av den amerikanska datorvetaren Eric Brewer (länk). Den gäller främst databaser.
en version av Windows från 1998. Den efterträdde Windows 95†. Var avsedd för privatpersoner och såldes jämsides med Windows NT†, som var avsedd för företag. Windows 98 gick under arbetsnamnet Memphis, och följdes av Windows ME†.
Raymond Kurzweil(1948) – amerikansk uppfinnare och filosof, sedan 2012 anställd på Google. – Kurzweil utvecklade 1974 det första program för maskinläsning som klarade alla vanliga typsnitt. För att programmet skulle kunna användas som hjälpmedel för blinda uppfann Kurzweil 1976 också en skanner och en maskin för talsyntes. 1982 startade han ett företag som utvecklade och sålde synthesizers under varumärket Kurzweil. Han har också utvecklat teknik för taligenkänning. – Kurzweil har skrivit flera böcker: The age of intelligent machines (1990), The age of spiritual machines (1998) och The singularity is near (2005, se (singularity.com). – Med the singularity (se singularitet) menar Kurzweil en punkt i utvecklingen då allt oåterkalleligen förändras. Det kallas ibland för den teknologiska singulariteten. Han tror att människans hjärna och andra förmågor kommer att kopplas samman med datortekniken så att vi får nya egenskaper. (Se också transhumanism.) – Kurzweil har också teorier om hälsa och långt liv. Han tror att den medicinska utvecklingen kommer att leda till att vi kan leva i evighet. – I december 2012 anställdes Kurzweil som teknisk utvecklingschef på Google. Han är också med i styrelsen för Xprize. – Se kurzweilai.net.
