the Halloween documents – hemliga dokument från Microsoft om Linux. – Dokumenten, som är från åren 1998—2004, framställde Linux som ett hot mot Windows, och beskrev hur hotet skulle mötas. – Det var Eric Raymond som fick tillgång till dokumenten och publicerade dem. De kallas för Halloween‑dokumenten eftersom de läcktes bit för bit under flera år vid Halloween. – Se denna länk (brukar fungera, trots överstrykning). – Microsoft har därefter ändrat inställning till Linux.
[avslöjanden] [ändrad 3 september 2019]
(NGI) – en avslutad statlig amerikansk satsning på avancerade tjänster på internet, främst avsedd för myndigheternas behov. Inleddes 1998, avslutades runt år 2000. Ska inte blandas ihop med Internet2 eller med UltraScience Net†. – En del av arbetet med Next generation internet har fortsatt inom det statliga amerikanska projektet Large scale networking (länk). – Läs också om Evergrow† och PlanetLab.)
[avslutad] [internet] [ändrad 25 maj 2021]
en metod att skicka hemliga meddelanden utan att kryptera dem. – Enkelt uttryckt skickar avsändaren ett stort antal meddelanden i klartext till mottagaren, men de flesta av dem är ointressanta för mottagaren. Men mottagaren kan avgöra vilka meddelanden som ska läsas. Någon som uppsnappar meddelandena på vägen kan däremot inte göra det. (Detta förutsätter att sändaren och mottagaren i förväg har utbytt vissa hemligheter.) Texten till mottagaren är dessutom uppdelad i småbitar som måste sättas ihop i en bestämd ordning. Finessen är att det inte förekommer någon kryptering och att man därmed inte bryter mot något förbud mot kryptering, om det finns. – Metoden beskrevs 1998 av krypteringsexperten Ronald Rivest (se RSA), se denna artikel. – Ordet chaffing används också i lite lösare betydelse om att skicka en massa irrelevanta meddelanden samtidigt med det riktiga meddelandet för att göra det svårare för tjuvläsare. – Namnet: Chaffing and winnowing betyder bokstavligen att tröska och sålla; chaff kan också betyda hackelse. – Någon etablerad svensk term för chaffing and winnowing finns inte.
[kryptering] [ändrad 27 april 2018]
världens ledande sökmotor för webben. – Google startades 1998 av Stanford-studenterna Sergey Brin och Larry Page. – Google är ett webbindex, liksom nerlagda Altavista†, men Google har sedan starten varit bättre än konkurrenterna på rankning, alltså att placera de troligen mest intressanta sidorna överst i träfflistorna. Det gjordes med ett program som heter Pagerank (se också Google Panda). 2013 infördes sökalgoritmen Hummingbird. – Grundarna envisas också med att hålla Google fritt från annan reklam än korta textsnuttar (sponsrade länkar). – Google blev snabbt den största sökmotorn på webben. Konkurrenten Yahoo använde Googles sökmotor fram till februari 2004. (Yahoos medgrundare David Filo var en av Googles första finansiärer.) – Google släppte 2008 webbläsaren Chrome. 2009 tillkännagavs Google Wave (numera Apache Wave), en plattform för elektronisk kommunikation, 2010 överlåten till Apache software foundation. – Ett operativsystem för mobiltelefoner, Android, släpptes 2007, och i början av 2010 började Google sälja en egenutvecklad mobiltelefon under varumärket Nexus†, från oktober 2016 med namnet Pixel, senare också surfplattor. – 2009 meddelade Google också att företaget också utvecklade ett operativsystem för persondatorer, Chrome OS. – I augusti 2009 släpptes på prov en omarbetad version av sökmotorn, Caffeine. I maj 2010 tillkännagavs Google TV. – I augusti 2011 köpte Google Motorolas mobiltelefontillverkning, men sålde i januari 2014 företaget vidare till Lenovo. (Se också Project Ara.) – 2005 började Google utveckla självkörande bilar, vilket har lett till att flera amerikanska delstater har infört lagar som, förutsatt att stränga krav är uppfyllda, tillåter självkörande bilar på vägarna. Sedan 2016 utvecklas självkörande bilar i företaget Waymo, ett dotterbolag till Googles moderbolag Alphabet. (Se waymo.com.) – Under 2012 och därefter har Google utvecklat interaktiva glasögon, Google Glass. I februari 2014 köpte Google företaget Nest, som utvecklar smarta termostater och brandvarnare. – Google blev mobiloperatör våren 2015, se Project Fi. – Google förmedlar också annonser till andra ägares webbsidor, se Adsense. – I augusti 2015 bildades moderbolaget Alphabet: Google ska i fortsättningen enbart ägna sig åt sökmotorn och det som hör ihop med den, medan andra verksamheter, som självkörande bilar, ska drivas i andra bolag under Alphabet. – I oktober 2020 stämde USA:s justitiedepartement Google för olagliga konkurrensbegränsande åtgärder – se denna länk. – Namnet Google anspelar på talet googol (mer ingående historik finns på den länken). – Se också FWSE och xoogler. – IDG:s artiklar om Google: länk.
[företag] [sökmotorer] [ändrad 21 oktober 2020]
en organisation som utvecklar webbläsare och andra program i öppen källkod. Mozillas webbläsare heter sedan 2004 Firefox. – Mozilla är en ideell stiftelse, Mozilla Foundation (länk), som äger företaget Mozilla Corporation (länk), som sköter det praktiska arbetet med produktutveckling. Verksamhetens ledstjärna är the Mozilla manifesto (länk). – Mozillas webbläsare Firefox är en vidareutveckling av version 4 av Netscape Navigator†, som Netscape släppte 1998 med öppen källkod. Webbläsarmotorn kallas för Gecko. Samtidigt som källkoden släpptes startades organisationen Mozilla för att samordna utvecklingen, som delvis bygger på frivilliga. Idén var att Mozilla skulle utvecklas fristående från Netscape. Vem som vill får göra en webbläsare baserad på Mozilla, och versionerna 6 och 7 av Netscape Navigator (sedan dess avvecklad) byggde på Mozilla. Samtidigt har Mozilla en fix och färdig webbläsare, Firefox, för gratis nerladdning. – En svit program, Mozilla application suite, utvecklades inom Mozilla, men överläts 2005 till en fristående grupp, numera Seamonkey Council, som vidareutvecklar sviten under namnet Seamonkey. – Namnet: Mozilla var från början arbetsnamnet på Netscape Navigator. Det är en kombination av Mosaic† och Godzilla (ett japanskt filmmonster). Det står alltså för Mosaicdödaren.
[stiftelser] [webbläsare] [öppen källkod] [ändrad 12 augusti 2019]
det israeliska företag som 1996 lanserade ICQ. – Mirabilis grundades av Yair Goldfinger, Arik Vardi, Sefi Vigiser och Amnon Amir, och köptes 1998 av America Online (numera Aol) som döpte om Mirabilis till ICQ Incorporated. Numera ägs ICQ av ryska Digital Sky Technologies, sedan 2010 Mail.ru Group (länk).
[företag] [meddelanden] [namnbyte] [uppköpt] [ändrad 12 maj 2020]
(WaSP) – en grupp webbutvecklare som främjade användandet av standarder i webbutveckling. Gruppen tog bland annat fram de tre testsidorna Acid1, Acid2 och Acid3 som webbutvecklare kunde använda för att kontrollera ifall deras sidor följde existerande standarder. Gruppen bildades 1998 och upplöstes 2013. Gruppens webbsida finns kvar på webstandards.org (föråldrad). – Namnet: Att förkortningen är WaSP i stället för WSP beror på att gruppen ville heta wasp, alltså geting (alternativt: white anglo-saxon protestant).
[nerlagt] [organisationer] [webbpublicering] [ändrad 23 november 2022]
det att människor påstår sig vara svårt sjuka på sociala medier eller andra forum på internet. – Beteendet beskrevs första gången 1998 av doktor Marc Feldman (länk), se denna artikel (brukar vara tillgänglig, trots eventuell överstrykning). – Benämningen anspelar på Münchhausensyndromet, alltså det att människor låtsas vara sjuka, eller gör sig sjuka, för att få uppmärksamhet och sympati. Namnet kommer av den tyska baron von Münchhausen (1720—1797), känd för sina fantastiska lögnhistorier. Han fick mot sin vilja ge sitt namn åt huvudpersonen i en mycket spridd bok med ännu mer fantastiska lögnhistorier – se Wikipedia. – Observera: Münchhausensyndromet ska inte förväxlas med Münchhausen by proxy (Münchhausen syndrome by proxy), som innebär att man påstår att någon annan är svårt sjuk, eller ser till att personen, ofta ett barn, faktiskt blir sjuk. I svensk medicinsk terminologi kallas Münchhausen by proxy för barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser, BMSI. – Se också cyberkondriker och sadfishing.
[psykologi] [ändrad 17 mars 2020]
– förkortning för Linux, Apache, MySQL, PHP – en grupp produkter som är skrivna i öppen källkod, och som brukar användas tillsammans för att utveckla och underhålla webbsidor och för att köra webbplatser. Se också MAMP (för Macintosh), WAMP (för Windows) och XAMPP. Benämningen LAMP myntades 1998 av tysken Michael Kunze i denna artikel (borttagen). – Läs också om MEAN.
[förkortningar på L] [webbpublicering] [öppen källkod] [ändrad 31 oktober 2020]
Internet corporation for assigned names and numbers – den organisation som ansvarar för internets adressystem, DNS. Det innebär att ICANN ansvarar för toppdomänerna på internet, alltså .com, .net, .org, .edu med flera samt för landsdomäner som .se och .nu. – Det är ICANN som bestämmer om nya toppdomäner får inrättas. Det är också ICANN som fastställer standarder för tilldelning av IP‑adresser och vilka protokoll som ska användas på internet. – ICANN är registrerat som ideell förening (non‑profit organization) i USA, och grundades 1998 av USA:s regering. Syftet var att successivt frigöra internet från statlig kontroll och göra det internationellt. Fram till 2009 behöll USA genom sitt handelsdepartement en viss kontroll av ICANN genom rätt att granska verksamheten. 2009 övergick det externa inflytandet till ett organ, Governmental advisory committee (GAC) som består av representanter för hundra länder. USA har rätt att tillsätta en ledamot i alla GAC:s utskott. – Före 1998 förvaltade företaget Network Solutions toppdomänerna. – Bakom ICANN står nära anknutna organisationer som IETF och W3C samt företag, universitet och ideella organisationer. – Se icann.org (brukar fungera, trots överstrykning).
[förkortningar på I] [internets ledande organ] [ändrad 8 februari 2020]