cybersoul

– cybersjäl:

  1. – i filosofi: människans djupaste person­lig­het sedd som ett mönster av data som i princip kan återskapas med elektronik. Idén fram­fördes 1999 av författaren Margaret Wertheim (se Wikipedia) i boken The pearly gates of cyberspace (länk);
  2. – den del av personlig­heten som ut­vecklas i cyber­rymden, eller som kommer till ut­tryck där.

– Se också cyber.

[filosofi] [psykologi] [ändrad 19 april 2020]

SETI@home

ett projekt under avveckling där frivilliga deltagare har lånat ut tid på sina persondatorer för analys av radiosignaler från världsrymden i hopp om att upptäcka tecken på intelligent liv. – I mars 2020 meddelade projektledningen att inga fler uppgifter kommer att skickas ut till deltagarna. Däremot kommer analys av inlämnade data att fortsätta. – Deltagarna laddade ner en speciell skärmsläckare från SETI@home. När skärmsläckaren gick igång (på grund av att datorn inte användes) hämtade den data från SETI@home, bearbetade dem och skickade tillbaka resultaten. Så snart användaren behövde datorn till annat avbröts beräkningarna till nästa dödtid. – SETI@home var alltså ett system med distribuerade beräkningar. SETI@home, som inleddes 1999, drevs självständigt från forskningsprojektet SETI, men fick stöd därifrån. – Läs mer på Seti@homes webbsidor. – Läs också om Folding@home.

[forskningsprojekt] [hop] [inaktuellt] [program för gemensamt arbete] [rymden] [ändrad 22 januari 2023]

LZW

(Lempel Ziv Welch) – den algoritm för bildkomprimering som används i bildfilformatet GIF och även i TIFF. – LZW-algoritmen kan också användas för all slags datakomprimering. LZW utvecklades på 1980-talet av Abraham Lempel, Jacob Ziv och Terry Welch, och har tidigare varit patenterad av Unisys (unisys.com). En stor kontrovers uppstod 1999 när Unisys, som tidigare hade tillåtit att algoritmen användes i gratisprogram, krävde licensavgifter för all användning. Patentet var dock ogiltigt utanför USA, och i USA gick patentet ut 2004.

[bildbehandling] [förkortningar på L] [komprimering] [upphovsrätt] [ändrad 19 april 2017]

h2g2

ett webbaserat uppslagsverk som skrivs och rättas av besökarna – en wikipedi. – H2g2 grundades 1999 av Douglas Adams†, och låg fram till hösten 2011 på BBC:s webb­­sidor, men flytt­a­de då till en egen webbplats – se h2g2.com. – Namnet h2g2 står för Hitchhiker’s guide to the galaxy, en bokserie av Douglas Adams. Det bör understrykas att h2g2 är avsedd att inne­hålla korrekt information – det är ingen parodi.

[förkortningar på H] [webbuppslagsverk] [wiki] [ändrad 4 oktober 2022]

Dunning-Kruger-effekten

”Inkompetenta personer brukar överskatta sin förmåga, medan kompetenta personer tenderar att underskatta sin för­måga.” – Effekten är upp­kallad efter psykologerna David Dunning (länk) och Justin Kruger (länk), som beskrev effekten 1999 i artikeln ”Unskilled and unaware of it” (länk) (brukar fungera. trots eventuell överstrykning). – Läs mer i Wikipedia. – Läs också om de grundläggande lagarna för mänsklig dum­het.

[dumhet] [lagar] [psykologi] [ändrad 11 april 2023]

Ximian

en avvecklad avdelning inom Novell† för utveckling av kontorsprogram, servrar och utvecklingsverktyg för Linux. – Ximian avvecklades 2011 när Attachmate köpte Novell. Ximian var nära knutet till Mono‑projektet som leddes av Ximians chef Miguel de Icaza. Ximian grundades 1999 som ett fristående företag av de Icaza och Nat Friedman som en fortsättning på Gnome. Novell köpte Ximian i augusti 2003. – Namnet Ximian anspelade på simian (aplik, apmässig); spanska mono betyder också apa.

[linux] [nerlagt] [ändrad 5 augusti 2017]

Bunyip

Bunyip information systems – ett företag som tillhandahöll sökmotorn Archie† som betald tjänst. Grundades 1992 av Peter Deutsch och Alan Emtage. Verksamheten upphörde 1999. – Namnet: Bunyip är ett mytiskt monster och en småstad i Australien.

[företag] [nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 29 maj 2020]

i-mode

ett avvecklat japanskt system som förmedlade webbliknande tjänster till mobiltelefoner. – i‑mode lanserades 1999 av NTT Docomo, och hade 6,2 miljoner abonnenter i början av år 2000. Observera att detta var före 3g. i‑mode användes fram till slutet av 2016, och anpassades med tiden till smarta mobiler. i‑mode kördes först på det japanska mobiltelefonisystem som motsvarar GSM. (Jämför med WAP.) Det hade e‑post, nyheter, banktjänster, biljettreservationer, börskurser och underhållning. Abonnenterna var alltid anslutna till nätet – anslutningen gick alltså på tomgång när inget hände, och när något hände var det ingen märkbar starttid. Kunderna betalade inte per minut, utan för den överförda datamängden. i‑mode byggde på japanska standarder. I november 2016 meddelade NTT Docomo att tillverkningen av i‑mode‑telefoner skulle upphöra, bortsett från en modell avsedd för äldre användare. E‑posttjänsten skulle finnas kvar. – Se också mMode†.

[mobilt] [nerlagt] [ändrad 24 september 2018]