web services

tjänstegränssnitt, webbtjänstgränssnitt – standardiserade system för utbyte av information och tjänster mellan webbplatser. – Man kan säga att web services innebär att webbplatser ska vara förberedda för att utbyta relevant information med andra webbplatser utan att detta har föregåtts av något slags samråd. (Jämför med SOA, som är samma princip tillämpad på datorprogram i allmänhet.) – Obser­vera att web services inte avser tjänster för webbplatsens besökare (utom indirekt), utan sådana tjänster som it‑system tillhandahåller för att programmerare ska kunna använda dem. (Programme­raren behöver därför inte programmera tjänsten själv, hon får den fix och färdig.) – Ett exempel på vad som blir möjligt med tjänstegränssnitt är att en kund som köper en resa på en resebyrås webbplats kan be resebyråns webbplats att beställa en hyrbil från en biluthyrningsfirma. Det ska gå även om resebyrån inte har något organiserat sam­arbete med biluthyraren. Resebyråns webbplats förser biluthyraren med den information som behövs, och ger sedan kunden en bekräft­else. – Web services ska bygga på branschstandarder som XML, HTML och ebXML. – Termen web services lanserades av dåvarande Hewlett‑Packard† år 2000, och slog snabbt igenom, åtminstone som buzzword. I februari 2002 grundades Web services interoperability organization (länk), senare del av OASIS, nerlagd 2017, som skulle se till att web services från olika leverantörer fungerar ihop. – IDG:s artiklar om web services: länk.

[it-system] [webbtjänster] [ändrad 12 juni 2020]

gatored

”webbkidnappad” – att ha besökt en webbsida men omedelbart ha skickats vidare till en helt annan sida. Detta ska ha skett utan den första webbsidans utgivares vetskap. – Ordet kommer av programmet Gator, ett annonssmusslingsprogram som runt år 2000 installerades i smyg på många datorer. – Se också hijackware. – Gatored kan också användas när man talar om poppuppannonser från företag som konkurrerar med det företag vars webbsidor man besöker. Även detta kan orsakas av programmet Gator. – Om det nerlagda företaget bakom Gator, se Wikipedia.

[bluff och båg] [webben] [ändrad 19 december 2018]

Machine intelligence research institute

(MIRI) – ett amerikanskt forsknings­institut som utvecklar pro­gram för artificiell intelligens samt anordnar konferenser och avancerade kurser. – MIRI grundades år 2000, och hette då The Singularity institute for artificial intelligence. Institutets konferens­verk­sam­het togs 2012 över av dåvarande Singularity university (numera Singularity Group), och då bytte institutet namn för att undvika samman­blandning. – Ordet singularity i institutets tidigare namn anknyter till tesen om singulariteten, som har utvecklats av Ray Kurz­weil. Kurz­weil är en av institutets råd­givare. – Se intelligence.org.

[ai] [forskningsinstitut] [ändrad 6 oktober 2022]

Regulation of investigatory powers act

en brittisk lag som ger polisen rätt att begära över­vakning, avläsning och avlyssning av elektronisk kommunikation. Lagen infördes år 2000. Förkortas RIPA. – Lagtexten finns på denna länk. – Läs också om den mer genomgripande Investigatory powers act från 2016. – Läs också om ACTA, Datalagringsdirektivet, FRA-lagen, Gallorapporten, Hadopi, Indect, IPRED, Polismetodutredningen, Stockholmsprogrammet och Telekompaketet.

[avlyssning] [lagar] [övervakning] [ändrad 21 april 2020]

NewsML

ett XML-baserat språk för uppmärkning av nyhetsmaterial. – Det nya med NewsML, som lanserades år 2000, jämfört med föregångaren NITF, är det XML‑baserade formatet, som är oberoende av operativsystem. NewsML kan hantera ljud-, bild- och videofiler samt leverera hela ”paket” med nyheter. Nyhetsbyrån kan också ange kategorier som inrikes, utrikes och sport med detaljerade undergrupper så att nyheterna automatiskt slussas vidare till rätt person hos mottagaren. Kvar från NITF finns möjligheten att dela upp nyhetstexter i rubrik, ingress, brödtext, bildtext etcetera, så att mottagaren mer eller mindre automatiskt kan publicera materialet i tryck eller på webben. – En ny version, NewsML-G2, presenterades 2008. – Läs mer här.

[massmedier] [programspråk] [webbpublicering] [xml] [ändrad 22 maj 2022] 

z/OS

IBM:s operativsystem för stordatorer, lanserat i mars 2000. Det är avsett för produktserien IBM Zsom marknadsförs som stordatorservrar. – z/OS är en vidare­utveckling av stor­dator­operativ­systemet OS/390†, som i sin tur byggde på MVS. Det är ett 64‑bitars operativ­system med programmeringsgränssnitt för Unix – det är inte Unix, men det kan bete sig som Unix. (IBM tillhandahåller även andra operativsystem för IBM Z.) – Se IBM:s webbsidor.

[operativsystem] [stordatorer] [ändrad 25 september 2018]

2000-problemet

(the millennium bug) – 2000‑problemet bestod i att många datorprogram inte var för­be­redda på övergången från år 1999 till 2000. – Det berodde på att programmen lagrade årtal med bara två siffror. År 99 skulle därför följas av år 00, vilket innebar att 1900‑talet skulle börja om från början. Detta skulle kunna ställa till kaos i ekonomi och i industri. – Under slutet av 1990‑talet arbetade därför miljoner programmerare på att se till att alla program klarade övergången till det nya årtusendet. Problemen gällde i synnerhet program skrivna för stordatorer och minidatorer. Många sådana program var flera decennier gamla, och de som en gång utveck­lade dem hade inte räknat med att programmen fortfarande skulle vara i bruk år 2000. (Att de inte skrev ut alla fyra siffrorna i årtalen berodde på att minnesutrymme länge var extremt begränsat.) – Vare sig det berodde på programmerarnas insatser eller på att farhågorna var överdrivna så ställde datorerna inte till några problem nyårsnatten mellan 1999 och 2000. Efter det stod många av de programmerare som hade arbetat med 2000‑problemet utan arbete, vilket kan ha bidragit till slutet för dotcombubblan. – Se också Y2K. – 2000‑problemet kallas också för millenniebuggen eller millennieproblemet. – Läs också om 2038‑problemet samt om uppföljaren Y2K2X.

[it-historia] [tid] [ändrad 21 januari 2020]

Gnutella

ett nät för fildelning, det vill säga sökning och utbyte av musikfiler och andra filer direkt mellan användare på internet. – Gnu­tella växte fram som ett alternativ till numera nedlagda Napster†. Skillnaden var att Gnutella saknade central server: alla filer fanns hos användarna. Det juridiska ansvaret för otillåten spridning av musik och annat vilade därför på de enskilda användarna. Gnutella var också utformat för att användarna skulle kunna vara anonyma. – Gnutella utvecklades i början av år 2000 av Justin Frankel (blogg) och Tom Pepper. Namnet anspelade på GNU, eftersom programmet var fri mjukvara. Användningen av Gnutella har minskat så mycket att det 2018 sägs att det är nerlagt, men nätverkets natur gör att det inte går att stänga av det: vem som vill kan ladda ner en Gnutellaklient och leta på nätet efter andra användare. –Det finns ingen officiell webbsida för Gnutella, men mer information finns på Sourceforge (brukar fungera, trots eventuell överstrykning). – Gnutella2 är eller var ett liknande nätverk, men det var ingen uppgradering av Gnutella. – Läs också om Fasttrack.

[fildelning] [ändrad 22 juli 2018]