Ubuntu

ett av de vanligaste utförandena av GNU/Linux. – Ubuntu är baserat på Debian. I grundutförande har Ubuntu det grafiska användargränssnittet Gnome. Operativ­systemet kan laddas ner gratis från ubuntu.com/download. – Ubuntu utvecklas av företaget Canonical, se också stiftelsen Ubuntu Foundation (länk). Den första versionen, Warty Warthog, presenterades 2004. – Versionerna av Ubuntu har namn efter djur eller fantasidjur, se denna länk.– Det finns många utföranden av GNU/Linux som är baserade på Ubuntu. Eftersom de ibland har namn som slutar på -buntu kallas Ubuntuvarianterna ibland för *buntu. För en lista, klicka här. – Ubuntu är ett ord på de sydafrikanska språken xhosa och zulu. Det betyder medmänsklighet, solidaritet, allmän hygglighet. – Se också Ubuntu Phone OS†, Ubuntu on tablets† och Ubuntu for Android†.

[linuxdistributioner] [ubuntu] [ändrad 24 november 2022]

Librié

en nerlagd läsplatta från Sony, släppt 2004. Den räknas som den första läsplattan. Tillverk­ningen upphörde 2009. – Sony Librié fanns bara i en version för den japanska marknaden. Den hade bild­skärm med elek­tron­iskt papper och ett litet tangent­bord för noteringar. Den använde fil­formatet BBeB†. – I USA sålde Sony en annan läs­­platta, Sony Reader†. Sony säljer numera läsplattor enbart till företag.

[läs­­plattor] [nerlagt] [ändrad 11 januari 2020]

multiplexed optical data storage

(MODS) – en experimentell teknik för optiska diskar med mycket hög lagringskapa­ci­tet – upp till en terabyte på en skiva i samma storlek som en CD. – Tekniken ut­vecklades vid Imperial college of London (imperial.ac.uk), och visades upp i oktober 2004 (se pressmeddelande). Vanliga optiska diskar har i plastskivans yta mikro­skop­iska hål som representerar ettor och nollor, men på en MODS‑skiva skulle varje enskilt hål representera ett stort tal. Det är möjligt därför att varje hål innehåller ”trappsteg” som kan finnas på 332 olika nivåer, och skillnaden kan avläsas med laser. En enda MODS‑skiva skulle kunna rymma nästan 500 timmar digital video av tv‑kvalitet. – Se researchgate.net…. – Tekniken spåddes en lysande framtid i mitten av 00‑talet, men den har inte kommersialiserats.

[experimentell teknik] [optiska diskar] [ändrad 23 december 2022]

crowd

folkmassa, folk, massa, hop, gräsrötter, även: medborgare – på internet: många människor som tillsammans löser en upp­gift utan att nödvändigtvis veta något om var­andra. – Ordet blev modernt efter att den amerikanska journalisten James Surowiecki (länk) gav ut boken The wisdom of crowds (2004, Massans vishet, 2007). Han hävdade där att den sammantagna kunskapen i en stor grupp människor ofta är större än varje enskild människas kunskap. Det klas­siska exemplet är att om man ber många människor att bedöma hur mycket en kalv väger så kommer de flesta att ta rätt mycket fel, men genomsnittet av gissningarna kommer nära det verkliga värdet. Om inte annat så är det uppenbart att många ögon ser mera än två (se också Linus lag, betydelse 2). – Om man i stället talar om mob i liknande sammanhang brukar man mena att ett stort antal personer söker sig till samma plats för att göra något. – Se också crowdfunding, crowd mining, crowdsourcing, crowdsensing och crowd labor. – Se också hive, smart mob och swarm samt Herdict och digital maoism.

[hop] [språktips] [trender] [ändrad 30 juni 2020]

DKIM

Domain keys identified mail – en metod för äkthetskontroll av e‑post. – Syftet med DKIM är att man ska kunna avslöja förfalskade avsändare av sådant som spam (spoofing) och försök till nätfiske (phishing). Man kan med DKIM se ifall meddelandet verkligen kommer från den domän som står i avsändaradressen (till exempel domänen idg.se). Man kan också se ifall innehållet i meddelandet har ändrats. – DKIM är en efterföljare till det tidigare Domainkeys. Metoden har utvecklats av Yahoo och Cisco och presenterades 2004. Den har fastställts som standard av internets tekniska ledningsgrupp IETF i RFC nummer 5585: länk. – En svårighet som DKIM inte löser är att e‑post ibland sänds av skadeprogram som har installerats på offrets dator, och som använder offrets adressbok för att skicka e‑post. E‑posten kan då tekniskt spåras till den uppgivna avsändaren, men det är ändå inte han eller hon som har skrivit e‑posten. – Se dkim.org (från 2007). – Läs också om Sender policy framework (SPF) och DMARC.

[e-post] [falsk avsändare] [förkortningar på D] [rfc] [ändrad 18 december 2020]

MSN Direct

en avvecklad trådlös nyhetstjänst från Microsoft. – MSN Direct, som lanserades 2004, överförde information till olika slags mottagare, till exempel till smarta klockor, över FM‑nätet. GPS‑mottagare kunde till exempel få information om trafikstockningar. Man kunde få börskurser, väder, sportresultat och annat. Det byggde på en teknisk plattform som kallades för Spot. MSN Direct var tillgänglig i delar av USA och Kanada för anpassad utrustning. Tjänsten avvecklades definitivt 2012. – Se också MSN.

[nerlagt] [smarta klockor] [trådlöst] [ändrad 5 november 2019]

marid

en nerlagd arbetsgrupp som skulle ta fram förslag om hur man skulle göra det svårt att förfalska avsändaradresser i e‑post och på så vis motarbeta spam. – marid ingick i internets tekniska ledningsgrupp IETF och grundades 2004. I september samma år lades marid ner på grund av oenighet. Oenigheten gällde främst Microsofts förslag Sender ID. – Dokumentation om marid finns kvar på IETF:s webbsidor. (Namnet marid skrevs med litet m. Det stod för MTA authorization records in DNS.)

[e-post] [falsk avsändare] [förkortningar på M] [nerlagt] [spam] [ändrad 12 mars 2023]

webb 2.0

(web 2.0) – utveckling av webben där innehållet på webbsidorna till stor del skapas av användarna och är tillgängligt för alla. Uttrycket webb 2.0 var vanligt på 00‑talet. Mycket av det som då räknades som webb 2.0 har sedan dess blivit allmänt. – Flera utveck­lingar räknas till webb 2.0:

  1. – webbaserade program som körs i webbläsare ersätter program som är installerade på användarens dator. (Se också rich internet application och software-as-a-service);
  2. – användarna lagrar sina filer (text, musik, bild) på webbservrar som tillhanda­hålls av webb­företag, ofta gratis;
  3. – användarna bidrar till materialet på webben. De är inte längre bara besökare på webb­sidor, de lägger till, kommen­terar, skriver om och sätter ihop egna applikationer på webben;
  4. – användarna bildar grupper och utbyter tips, filer, information och värderingar med varandra. (Se sociala medier.)

– Webben blir alltså en gemensam hårddisk för användarna. Datorn blir mer och mer en apparat som vi kör webbläsaren i. Det fanns i mitten av 00‑talet en flora av nystartade företag inom webb 2.0. Sådana företag kunde då, och kan fortfarande, till skillnad från dotcom­bubblans företag, startas till relativt låg kostnad. – Webb 2.0 gick längre än att bara till­handa­hålla program på webben (som webbaserade e‑post­­program). Ett exempel på webb 2.0 är fotoalbum på webben som Flickr. Youtube innehåller miljoner videoinslag som användare har lagt in. Kontorsprogram i webb 2.0 brukar kallas för Office 2.0, se också Office 365. – Webb 2.0 är inte en ny webb, det är resultatet av en gradvis utveckling. (Det ska inte förväxlas med tekniska vidareutveck­lingar av internet som internet2.) Man talar också om ”Web 1.5”, där webb­sidorna är dynamiska (de genereras av webbservern), inte statiska som i den första formen av webben, Web 1.0. – Programmeringstekniker som Ajax för­knippas med webb 2.0, liksom så kallade mashups (hopkok). – Benämningen Web 2.0 myntades 2004 av Dale Dougherty (länk). Från 2004 till 2011 hölls en årlig Web 2.0-konferens. – Läs mer i Wikipedia. – Läs också om det trendiga tillägget 2.0. – Som efterföljare till webb 2.0 nämns ibland webb 3.0, ett uttryck som sällan förekommer. – Läs också om web2, som är något annat.

[generationer] [webben] [ändrad 7 mars 2022]