FRA-lagen

en lag som ger FRA rätt att avläsa e‑post och annan elektronisk kommunikation som passerar Sveriges gräns i kabel. – Även känd som signalspanings‑lagen. – FRA‑lagen antogs av riksdagen i juni 2008, och ändringar röstades igenom i oktober 2009. – Lagen förbereddes av den socialdemokratiska regeringen på 00‑talet, men lades fram för omröstning i juni 2007 av den dåvarande Alliansregeringen. Det ursprungliga lagförslaget var Proposition 2006/07:63, En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet (länk). – Lagförslaget mötte kraftigt motstånd, eftersom det innebar att brevhemlig­heten avskaffades, och det ledde till att företag flyttade ut, eller hotade att flytta ut, sina servrar från Sverige. – På begäran av Socialdemokrat­erna sköts omröstningen upp till juni 2008. Lagen röstades då igenom i riksdagen, men efter invändningar gjordes en del ändringar som röstades igenom i oktober 2009. Den slutliga lagtexten finns på denna länk. – I november 2012 bestämde riksdagen att även polisen och Säpo ska kunna få uppgifter från FRA:s signalspaning – se här. I november 2020 lade en utredning fram ett betänkande där det föreslogs att FRA skulle få signalspana i samarbete med andra länder – se regeringens webbsidor. – Regeringen la i september 2021 fram ett förslag till riksdagen (länk) om att främmande makt skulle kunna få tillgång till information som FRA har samlat in, och att FRA ska kunna få spana om sådant som inte gäller Sverige och svenska förhållanden. – Organisationen Centrum för rättvisa (centrumforrattvisa.se) anmälde FRA‑lagen till Europadomstolen sommaren 2008. Tio år senare kom ett utslag från Europadomstolens lägre instans. Där fastslogs att lagen hade brister, men på det hela taget var godtagbar; avgörandet hänsköts till Europadomstolens högre instans (”Grand chamber”) som tog upp ärendet den 10 juli 2019. (Se Centrum för rättvisas webbsidor och Europadomstolens webbsidor.) I juli 2019 prövades FRA‑lagen av Europadomstolens högsta instans. Den 25 maj 2021 kom Europadomstolens utslag (länk), som säger att FRA-lagen kränker den personliga integriteten och måste omarbetas. – Läs också om FRA:s trafikdatabas Titan. – Läs också om ACTA, Datalagringsdirektivet, Echelon, Gallorapporten, Hadopi, IPRED, Polismetodutredningen, RIPA, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet, SOPA och Indect. – IDG:s artiklar om FRA-lagen: länk.

[avlyssning] [lagar] [rättsfall] [underrättelseverksamhet] [ändrad 25 januari 2023]

Kindroid

  1. läsplattan Kindle med mobilplattformen Android – en föreslagen kombination som skulle ge en billig handhållen dator. Kombinationen föreslogs 2008 av den amerikanska journalisten Jason Perlow;
  2. – en säkerhetsapp för Android.

[android] [läsplattor] [ändrad 14 augusti 2019]

Ushahidi

ett program för insamling, sammanställning och publicering av information från frivilliga för publicering på kartor. (Se crowdmapping.) – Ushahidi publicerar information om händelser på kartor på webben, och bygger på nyhets­tips som kan skickas med mobiltelefon. Pro­grammet utvecklades i Kenya 2008 som ett sätt att kartlägga utbrott av våld efter valet. Det har sedan dess tagits i bruk i många länder för olika ändamål. Pro­grammet är avgiftsbelagt, se denna länk. – Ordet: Ushahidi är swahili och betyder vittnes­börd. – Läs mer på ushahidi.com.

[geo] [gräsrotsbaserat] [informationsinsamling] [ändrad 20 september 2022]

MacBook Air

lätt och tunn bärbar dator från Apple. (Se MacBook.) – MacBook Air saknar vanlig hårddisk och spelare för CD och DVD. – Den första versionen av MacBook Air kom 2008 och blev ingen fram­gång. 2010 kom en omarbetad version i två stor­lekar, och den blev mycket fram­gångs­rik. – MacBook Air har bildat mönster för dator­typen Ultra­book. Den vanliga MacBook som Apple visade upp i mars 2015 var så tunn att det i praktiken inte är någon skillnad i det av­se­en­det mellan MacBook Air och MacBook.

[book] [ändrad 12 februari 2018]

MobileMe

avvecklad avgifts­belagd tjänst för Mac­-användare med bland annat synkronisering av adress­bok och kalender. – Den har ersatts av Apples tjänst iCloud. – Be­slutet att avveckla MobileMe blev känt under 2011, och den 30 juni 2012 stängdes MobileMe slutgiltigt. – MobileMe lanserades 2008 under det namnet. Tidigare hade Apple erbjudit liknande tjänster under namnen iTools (från år 2000) och .Mac (DotMac) från 2002. (Se också det äldre eWorld.) – MobileMe erbjöd synkronisering av adressbok och kalender, lagrings­utrymme på nätet, en tjänst för att spåra datorn om den blev stulen, foto­album som kan visas för andra, publicering av webb­sidor, chatt samt möjlighet att synkronisera även med Windows. Tjänsten var relativt dyr, och blev aldrig blivit särskilt populär.

[nerlagt] [personliga data] [ändrad 12 november 2018]

Plurk

en kanadensisk tjänst för mikro­bloggande. – Plurk, som lanserades 2008, på­minner om Twitter. Microsoft erkände i december 2009 att före­taget, eller närmare bestämt en underleve­rantör, hade kopi­erat Plurks källkod och använt den till Microsofts tjänst MSN Juku, även känd som MClub. Micro­soft drog då in tjänsten. – Se plurk.com.

[bloggar] [ändrad 5 maj 2022]

faktoid

spritt påstående som är falskt, men tas för sant. – Kända fak­to­ider är att på medel­tiden trodde alla att jorden var platt (fel) eller att Kristian tyrann i Dan­mark kallades för Kristian den gode (fel). – Ordet faktoid blev spritt i Sverige 2008 med Peter Olaussons bok Faktoider: för­sant­hållna osanningar, halv­san­ningar och miss­upp­fatt­ningar, men det hade an­vänts tidigare i samma be­ty­delse, se Språkrådet (arkiverad länk). – Se också vandringssägen. – På engelska talar man om zombie lies. – Jäm­för med engelska factoid, som oftast betyder kuriositet – så kallat värde­löst vetande

[fel] [källkritik] [ändrad 13 januari 2020]

Darkmarket

ett stoppat kriminellt internetforum för handel med stulna identiteter och kontouppgifter. Det stoppades 2008. – Dark­market grundades av Renukanth Subramaniam i London, och hade som mest 2 500 användare. Forumet användes också för planering av brott. Dark­market avslöjades 2008 efter att ha blivit infiltrerat i flera år av bland annat FBI. – Se boken Dark­market: cyberthieves, cyber­cops and you från 2011 av Misha Glenny (länk).

[it-relaterad brottslighet] [ändrad 19 april 2020]