faktoid

spritt påstående som är falskt, men tas för sant. – Kända fak­to­ider är att på medel­tiden trodde alla att jorden var platt (fel) eller att Kristian tyrann i Dan­mark kallades för Kristian den gode (fel). – Ordet faktoid blev spritt i Sverige 2008 med Peter Olaussons bok Faktoider: för­sant­hållna osanningar, halv­san­ningar och miss­upp­fatt­ningar, men det hade an­vänts tidigare i samma be­ty­delse, se Språkrådet (arkiverad länk). – Se också vandringssägen. – På engelska talar man om zombie lies. – Jäm­för med engelska factoid, som oftast betyder kuriositet – så kallat värde­löst vetande

[fel] [källkritik] [ändrad 13 januari 2020]

Darkmarket

ett stoppat kriminellt internetforum för handel med stulna identiteter och kontouppgifter. Det stoppades 2008. – Dark­market grundades av Renukanth Subramaniam i London, och hade som mest 2 500 användare. Forumet användes också för planering av brott. Dark­market avslöjades 2008 efter att ha blivit infiltrerat i flera år av bland annat FBI. – Se boken Dark­market: cyberthieves, cyber­cops and you från 2011 av Misha Glenny (länk).

[it-relaterad brottslighet] [ändrad 19 april 2020]

Snapdragon

ett processorsystem för mobiltelefoner med inbyggda kretsar för datakommunikation över mobilnätet, wi‑fi, Bluetooth och GPS. – Snapdragon har utvecklats av amerikanska Qualcomm och bygger på Arms processorarkitektur. Kom 2008. – Snapdragon betyder lejongap (blomman). – Se Qualcomms webbsidor.

[processorer] [ändrad 28 november 2018]

bitcoin

Stort B genomstunget av två vertikala streck. I vitt mot orange bakgrund i en cirkel
Bitcoinmärket.

ett slags elektroniska pengar som bara finns på internet och som bygger på en blockkedja. – Bitcoin var den första kryptovalutan. Förkortas BTC eller XBT. – Bitcoin fungerar utan någon central institution och är oberoende av alla statliga valutor. Pengarna, som är långa sifferserier, genereras i ett icke‑hierarkiskt nätverk som alla som vill kan gå med i. Den som först löser en komplicerad matematisk uppgift blir ägare av ett antal nya bitcoin. (De som gör det kallas för miners, grävare eller brytare. De använder specialbyggda kraftfulla datorer, grävardatorer, även kallade brytardatorer.) De som inte är grävare kan köpa bitcoin som vilken valuta som helst. – Grävardatorerna drar extremt mycket ström, vilket har lett till att hela systemet har ifrågasatts, och andra kryptovalutor använder andra sätt att fördela pengarna. – Systemet är konstruerat så det aldrig kan finnas fler än cirka 21 miljoner bitcoin. Antalet nyskapade bitcoin som tillförs minskar månad för månad tills det inte går att skapa fler. Därefter kommer antalet bitcoin i cirku­la­tion att långsamt minska, eftersom borttappade bitcoin (ingen kommer i håg sifferserien) inte går att återskapa. – Bitcoin växlas mot vanliga pengar, och kursen har varierat från en amerikansk cent till över fyra hundra tusen kronor. Våren 2014 var kursen rätt stabil, oftast mellan 2 000 och 3 000 kronor, men under hösten 2014 sjönk kursen stadigt. I oktober 2016 hade priset för en bitcoin åter gått upp, till 5 300 kronor, och i december 2017 kostade en bitcoin över 130 000 kronor. I september 2021 var kursen för en bitcoin strax under 400 000 kronor. Under 2022 sjönk kursen kraftigt och i juni 2022 kostade en bitcoin runt 200 000 kronor. – Varje betalning med bitcoin registreras permanent i bitcoinnätverket för att den som har en bitcoin (=en sifferserie) inte ska kunna spendera den mer än en gång (se dubbelspendering). Sifferserien, blockkedjan (blockchain), förlängs för varje transaktion, så den innehåller hela sin historia. Men alla transaktioner är ändå, eller kan vara, anonyma. (Om förstärkt anonymitet, se Coinshuffle.) – Valutan bygger på ett för­slag från 2008 av pseudonymen Satoshi Nakamoto, som också var med och startade bitcoinnätverket. Eftersom betalningar med bitcoin kan vara praktiskt taget omöjliga att spåra förekommer det att kriminella använder bitcoin för betalningar. Bland annat av den anledningen förklarade Thailands centralbank i oktober 2013 alla transaktioner med bitcoin för olagliga. Å andra sidan införde El Salvador i september 2021 bitcoin som officiell valuta jämsides med USA-dollarn (El Salvador har ingen egen valuta). – Se också Mt. Gox. – En ingående analys av bitcoin från 2012 av krypteringsexperterna Dorit Ron och Adi Shamir finns här. Nicholas Nassim Taleb anser att bitcoins värde är noll – se denna video. – I slutet av 2015 uppstod en konflikt i bitcoinvärlden därför att många bitcoin hade nått den maximala längden för blockkedjan. I den praktiska realiseringen av bitcoin hade man satt en maximal längd, trots att detta inte är teoretiskt nödvändigt. Men när blockkedjan har nått maximal längd går det inte att göra fler betalningar, vilket innebär att bitcoinet blir värdelöst. En grupp i bitcoinvärlden vill därför starta en förgrening av bitcoin. En sådan lanserades i augusti 2017, se Bitcoin cash. – I Sverige är bitcoin lagliga, men pengarnas juridiska status har varit omtvistad. I november 2013 inleddes en rätte­gång om hur bitcoin ska hanteras skattemässigt, se denna artikel i Computer Sweden. Det gäller främst ifall växling av bitcoin ska vara momspliktig. Först bestämde Skatterättsnämnden 2013 att handel med bitcoin inte ska vara momspliktig, läs mer här. Men sedan bestämde Skatteverket 2014 att bitcoin ska räknas som en vara, inte som en valuta, och att växling av bitcoin därför räknas som försäljning respektive köp, och beskattas med moms (länk). Detta överklagades till EU‑domstolen, som 2015 bestämde att växling av bitcoin inte är momspliktig (länk). Bitcoin ska alltså skattemässigt behandlas som andra valutor. – Läs mer på bitcoin.org och se Wikipedia (länk). – IDG:s artiklar om bitcoin: länk.

– Termer:

  • – bitcoin address – bitcoinadress – speciell krypterad e‑postadress för betalningar med bitcoin. Varje användare kan skaffa hur många bitcoinadresser som helst. Det rekommenderas att man använder en ny för varje betalning för att försvåra kartläggning av betalningar. Bitcoinadressen fungerar tekniskt sett som en publik krypteringsnyckel;
  • – bitcoin mining – grävande av bitcoin, brytande av bitcoin, bitcoingenerering – lösande av ett matematiskt problem i en serie av ständigt nya och allt svårare problem. Att lösa det matematiska problemet innebär att lägga ett block till blockkedjan. Den som först löser ett sådant problem får en blockbelöning. Den var från början 50 bit­coin, men halveras regelbundet;
  • – bitcoin network – bitcoin­nät­verket – det nätverk som håller reda på alla transaktioner med bitcoin. Nätverket är spritt över ett stort antal datorer, och alla som använder bitcoin kan delta. Det finns ingen central server;
  • wallet – bitcoin­plån­bok, plån­boks­fil, plånbok – se bitcoinplånbok;
  • – block chain – se blockkedja.

[kryptovalutor] [blockkedjor] [ändrad 21 juni 2022]

Anonymous

  1. Anonymous – en aktivist­grupp på internet. – Det finns ingen känd organisation eller ledning bakom Anonymous, och aktivisternas namn är okända. I princip kan vem som helst uttala sig under namnet Anonymous. – Några är efter 2016 hördes inte mycket från Anonymous, förutom att ett Twitterflöde publicerades under rörelsens namn, se på Twitter, men under 2020 aktiverades organisationen igen med anledning av rörelsen Black lives matter. I februari 2022, efter att Ryssland hade angripit Ukraina, förklarade Anonymous krig mot Rysslands regering, och slog ut den officiella ryska tv-kanalen Russia Today. – Politiska och andra aktioner har genomförts under namnet Anonymous, men också sa­botage och trakasserier. (Se också Operation Antisec.) – Anonymous blev känt 2008 med en video som förklarade krig mot scientologikyrkan. Anonymous har också förklarat krig mot terroristorganisationen Islamiska staten, IS, och kartlade i mars 2015, i samarbete med hackar‑organisationerna Ctrlsec och Ghostsec, 9 200 Twitter‑konton som tillhörde, eller påstods tillhöra, anhängare till IS. Listan publicerades på webbsajten XRSone. Efter IS massmord i Paris i novem­ber 2015 upp­repade Anonymous sin krigsförklaring mot IS. Israel hotades i slutet av mars 2015 med electronic holocaust. Hösten 2015 inledde Anon­ymous Oper­ation KKK, även känd som Hoodsoff, med målet att ut­plåna Ku Klux Klan (se också Amped Attacks). Ett angrepp mot Donald Trump tillkännagavs i mars 2016, se #OpTrump. – Sedan 2013 anordnas demonstrationen Million mask march på initiativ av Anonymous. – 2012 startade Anonymous en sajt som skulle publicera läckta hemliga dokument, se Paranoia. – Ano­nymous är ofta, men inte alltid, kopplat till forumet /b/ på sajten 4chan. – Anonymous framställs ibland som en individ med övermänskliga egen­skaper, se till exempel här. – I videoinspelade tillkännagivanden representeras Anonymous av en man med Guy Fawkes‑mask. – Gruppen Cult of the dead cow var en uppenbar föregångare till Anonymous. – Filmen We are legion: the story of the hacktivists (länk) av Brian Knappenberger från 2012 handlar om Anonymous, liksom boken Hacker, hoaxer, whistleblower, spy (länk) från 2014 av Gabriella Coleman (gabriellacoleman.org). Boken It came from something awful: how a toxic troll army accidentally memed Donald Trump into office från 2019 av Dale Beran (daleberan.tumblr.com) handlar delvis om Anonymous. – Se också stand alone complex. – Mer i Wikipedia;
  2. anonymous FTP, se FTP.

[aktivism] [hackare] [organisationer] [ändrad 2 februari 2023]

gOS

ett avvecklat Linux‑baserat operativ­system för Googles applikationer. – gOS ut­veck­lades av det ameri­kanska företaget gOS, och an­vändes i lågprisdatorn gPC†. Det byggde på Ubuntu med användargränssnittet Enlightenment. – gOS hade officiellt inget med Google att göra, men det var kon­stru­erat för att göra det lätt att köra Googles webbaserade program. gOS‑projektet inleddes 2008, och tycks ha avsomnat under 2009. – gOS är inte samma operativsystem som Goobuntu.

[linuxdistributioner] [nerlagt] [ubuntu] [ändrad 16 oktober 2019]

patientdatalagen

svensk lag som reglerar hur information ur patientjournaler och andra personuppgifter ska hanteras i sjukvården. – Lagen infördes 2008 och anpassades 2022 till EU:s dataskyddsförordning. Lagen reglerar bland annat användning av sammanhållna patientjournaler, alltså att flera vårdgivare får tillgång till uppgifter ur patientjournaler som var och en av dem för. – Lagtexten finns här.

[hälsa] [lagar] [ändrad 18 maj 2023]

Chrome

  1. – en webbläsare från Google. – Chrome släpptes i september 2008. Den kör varje enskild öppen webb­sida som en separat process i operativ­systemet, så om en webbsida krånglar eller kraschar drabbas bara den sidan: andra öppna webbsidor påverkas inte. Detta gör det också svårare att sprida sabotage­program från webbsidor. – I maj 2016 uppgav analysföretaget Net Applications (se denna länk) att Chrome var världens mest använda webbläsare. – Se google.com/chrome. – Läs också om Chromium och Chrome OS.
  2. – (om IBM) – se Project Chrome.

[skvaller och rykten] [webb­läsare] [ändrad 24 november 2018] 

GitHub

en webbtjänst för programutveckling med öppen källkod. GitHub hyser också mot betalning sluten kod för företag. – GitHub kan delvis beskrivas som ett socialt medium för programutvecklare, och ger användarna utrymme för koden till utvecklingsprojekten. – Namnet syftar på versionshanteringssystemet git, som används på sajten. GitHub ger alla del­tagare möjlig­het att spara sina bidrag och ändringar till projektet och ger över­blick över hur projektet framskrider. – I slutet av mars 2015 utsattes GitHub för intensiva överbelastnings­attacker, möjligen därför att sajten tillhandahåller koden till två program för att kringgå Kinas internet­­censur, nämligen Cn‑nytimes och Greatfire. – Se github.com. – Företaget grundades 2008 och tjänar pengar på avgiftsbelagda tjänster. Det värderades 2015 till två miljarder dollar, men har haft ekonomiska problem. I början av juni 2018 blev det känt att Microsoft ville köpa GitHub, och affären blev klar i oktober 2018. – Läs också om GitHub Archive Program.

[programmering] [öppen källkod] [ändrad 17 november 2019]