the Gödel Prize – ett årligt pris för enastående artiklar i ämnet teoretisk datorvetenskap. – Det är uppkallat efter logikern Kurt Gödel†. Priset har delats ut sedan 1993. Bakom priset står ACM och European association for theoretical computer science, EATCS (eatcs.org). I priset ingår 5 000 dollar. – Kurt Gödels insats för datorvetenskapen var dels att hans ofullständighetssats inspirerade Alan Turing† till artikeln om Turingmaskinen, dels att han var först med att formulera problemet P=NP?.) – Se denna webbsida.
[datorvetenskap] [utmärkelser] [ändrad 6 juni 2017]
(Turing equivalence) – om datorer: ömsesidig simulerbarhet. Två datorer är Turingekvivalenta om den ena kan simulera den andra, och den andra kan simulera den första. – Uppkallat efter Alan Turing†. – Läs också om Turingfullständighet.
[datorvetenskap] [ändrad 19 september 2017]
(Turing completeness) – om programspråk: egenskapen att man med språket kan skriva program för att lösa alla tänkbara maskinlösbara problem. Med andra ord: med ett Turingfullständigt program kan man simulera varje möjlig Turingmaskin. – Uppkallat efter Alan Turing†. – Se också Turingekvivalens.
[datorvetenskap] [programmering] [ändrad 14 juni 2018]
en nerlagd smart mobil som utvecklades för att ha extra hög säkerhet. De första exemplaren levererades i april 2016; tillverkningen upphörde definitivt i februari 2017. – Turing Phone hade inbyggd kryptering och ett system för att spara krypterade filer på andra telefoner på ett spårbart sätt. Filerna kunde alltså räddas även om man förlorar telefonen. Telefonen saknade de vanliga kontakterna för hörlurar och laddning. Däremot hade den en fingeravtrycksläsare. Höljet var gjort av liquidmorphium, en så kallad flytande metall (se också Liquidmetal), och det var vattentätt. Telefonen hade också en speciell formgivning. Operativsystemet var Sailfish. – Den var uppkallad efter Alan Turing†. – Utvecklare var företaget Turing Robotic Industries, TRI, i Kalifornien. TRI hade tagit över Nokias och Microsofts fabrik och utvecklingscenter i Salo i Finland. – Hösten 2016 tillkännagav TRI en extrem ny smart mobil, Cadenza†, och beskrev en senare planerad Monolith Chaconne†. – TRI ansökte i februari 2018 om att försättas i konkurs. I augusti 2018 meddelade TRI att det utvecklade HubblePhone, en avancerad mobiltelefon med dubbla bildskärmar, varav den ena skulle vara monterad så att den kunde vridas i alla riktningar – se hubblephone.com (stängd, arkiverad). Den skulle enligt förhandsuppgifter släppas år 2020 och kosta 2 750 dollar, men har aldrig förverkligats. – Se turingphone.com (inte uppdaterad sedan 2017 – arkiverad).
[it-säkerhet] [mobiltelefoner] [nerlagt] [ändrad 2 juli 2019]
(Lady Lovelace’s objection) – Ada Lovelaces† påstående att det som nu kallas för datorer saknar egen tankeförmåga. – Det räknas som det första inlägget i diskussionen om artificiell intelligens. Ada Lovelace skrev: ”Analysmaskinen gör inga anspråk på att skapa något eget. Den kan göra allt som vi vet hur vi ska beordra den att utföra”. – Ada Lovelace skrev detta 1842 eller 1843 i kommentarerna till sin översättning av italienaren Luigi Menabreas (se Wikipedia) skrift om Charles Babbages† analysmaskin (som aldrig blev byggd). Hon förutsåg att datorer skulle komma att användas på sätt som gick mycket längre än enbart till matematiska beräkningar, till exempel för att komponera musik – men enbart genom att mekaniskt följa givna instruktioner. – Uttrycket ”Lady Lovelaces invändning” kommer från Alan Turing†, som diskuterade det i sin artikel Computing machinery and intelligence (länk) från 1950. Turing invände där gentemot Lovelace att vi inte kan utesluta att mänskligt tänkande har samma begränsningar som datorer, och att inte heller människor kan skapa något verkligt eget. Turing hävdade också att även datorer kan överraska oss genom att få resultat som vi inte kan förutse (se till exempel emergent beteende). Med andra ord: det är, enligt Turing, men inte enligt Lovelace, i grunden ingen skillnad mellan människohjärnan och en dator, förutom att hjärnan har många fler kopplingar. – Som ett alternativ till Turings förslag, känt som Turingtestet, har datorvetare föreslagit ett Lovelacetest.
[ai] [datorvetenskap] [it-historia] [ändrad 5 september 2019]
- – se beräkningsbara tal;
- – ”Computable numbers” – kortnamn på Alan Turings† uppsats ”On computable numbers…” – se stopproblemet.
[datorvetenskap] [matematik och logik] [tal]
platsen där britterna under andra världskriget knäckte tyskarnas kryptering. – Alan Turing† arbetade under kriget på Bletchley Park, och där byggdes datorn Colossus†. Bletchley Park är ett gods några tiotal kilometer norr om London. Numera museum. – Mer information finns på bletchleypark.org.uk. – 2018 invigdes National college of cybersecurity, en gymnasieutbildning i kryptologi, på Bletchley Park – se qufaro.uk.
[för- och bihistoria] [kryptering] [platser] [utbildningar] [ändrad 1 oktober 2018]
Turingpriset – en av it-världens finaste utmärkelser. Priset är uppkallat efter Alan Turing†. Det delas sedan 1966 ut årligen av ACM för ”viktiga och beständiga insatser för datatekniken”. Priset är sedan 2014 en miljon dollar, tidigare 250 000 dollar. –Se ACM:s webbsidor. – IDG:s artiklar om Turingpriset: länk.
[utmärkelser] [ändrad 23 mars 2023]
en Turingmaskin som kan ersätta alla andra Turingmaskiner. – Eftersom en Turingmaskin närmast motsvarar ett datorprogram är en universell Turingmaskin en maskin som kan ersätta alla datorprogram. Den motsvarar därför vad vi kallar en dator. När man talar om ”Turingmaskiner” menar man ofta universella Turingmaskiner, men det är alltså skillnad. (Observera att Turingmaskiner är teoretiska konstruktioner – det finns inga praktiskt användbara Turingmaskiner, så som de beskrevs av Alan Turing†, utom för mycket enkla operationer.)
[datorvetenskap] [ändrad 6 juni 2017]