klickfarm

(click farm) – personer som är anställda för att klicka så mycket som möjligt på vissa annonser eller för att klicka på ”Gilla” på vissa Facebooksidor.

  • – Klickfarmer anlitas ibland av företag som vill försämra för en konkurrent. Det gäller när konkurrenten annonserar på internet enligt modellen betala per klick. Konkurrentens produkt får då massor av klick, men de leder inte till försäljning. Det kan leda till att konkurrenten får betala för exponeringen, men inte får motsvarande inkomster;
  • – Ett företag kan också använda klickfarmer för att tjäna pengar på andra företags annonser som publiceras av Google AdSense på företagets egen webbsida. Det annonserande företaget betalar per klick, och inkomsten delas mellan Google och företaget som anlitar klickfarmen.

– Företag som Google och Facebook anstränger sig för att hitta sätt att avslöja och blockera klickfarmer. Men klickfarmer används i stället för automatiska sätt att generera klick därför att massklickandet är svårare att upptäcka när det görs av människor. – Klickfarmer bemannas av lågavlönade människor i fattiga länder. – Klickfarm var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[marknadsföring] [webbpublicering] [27 december 2017]

äggkonto

(egg account) – anonymt konto i sociala medier. Ordet används i synnerhet om anonyma konton som används i hat­kampanjer. ”Ägg” syftar på den oval som tidigare visades i Twitter i stället för ett foto när kontohavaren inte hade laddat upp någon bild av sig själv. (I april 2017 bytte Twitter ut ägget mot en stiliserad bild av en människas huvud och axlar.) – Äggkonto var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språk­tidningen (länk).

[förföljelser] [jargong] [sociala medier] [ändrad 10 april 2017]

mukbang

pratshow där någon äter och samtidigt pratar med publiken i video över internet. Företeelsen uppkom i Sydkorea och benämningen, som också kan stavas meokbang (먹방), betyder ätsändning. Ordet lär ha förekommit i Sydkorea sedan 2008. – Mukbang var ett av Sveriges nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[kultur och underhållning på webben] [kuriosa] [ändrad 13 oktober 2018]

falska nyheter

(fake news, på svenska också fejknyheter, fejkade nyheter) – falska påståenden som publice­ras som om de var äkta ny­heter. De sprids sedan vidare av personer som tror att de är sanna, eller som vill att andra ska tro det. Detta kan få skrämmande följder, se Pizza­gate. – Det finns två huvudtyper av falska nyheter:

  • – avsiktlig desinformation. Avsändaren sprider lögnaktiga påståenden om politiska motståndare eller om grupper av människor (homosexuella, judar, mexikaner, muslimer, romer, transpersoner …) i hopp om att av­sänd­a­rens likasinnade ska ta lögn­er­na på allvar. Det förekommer också att sajter publicerar falska nyheter enbart för att locka besökare och få betalda annonser (se också klickbete). Se också deep fake news;
  • – parodiska nyheter. Det är inte meningen att läsarna ska ta ”nyheterna” på allvar. De är avsedda som skämt. Välkända källor till parodiska ny­heter är de amerikanska sajterna The Onion (theonion.com) och World news daily report (worldnewsdailyreport.com). Tyvärr tas parodiska nyheter ibland på allvar. – Viralgranskarens lista över sajter med parodiska nyheter finns här.

– I slutet av 2016 uppstod en intensiv debatt om falska nyheter. Det gällde bland annat de falska nyheternas betydelse i det inflammerade presidentvalet i USA. Många ansåg att sociala medier som Facebook och sökmotorer som Google borde varna sina besökare för falska nyheter. – I mars 2017 varnade webbens skapare Tim Berners-Lee för falska nyheter (länk). Forskare på Harvarduniversitetet publicerade 2017 A field guide to fake news and other information disorders, se denna pdf. – Påven Franciskus skrev om falska nyheter i ett meddelande den 24 januari 2018 och påpekade att det började i Edens lustgård (länk). – Läs också om Faktisk, Snopes och Viralgranskaren samt om skräpnyheter (junk news). – Fejkade nyheter var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[desinformation] [ändrad 14 november 2018]

blockkedja

(block chain) – en komplett, distribuerad lista, uppdelad i block, över transaktioner som berör ett digitalt objekt. Att listan (en liggare) är distribuerad innebär att den finns i identiska exemplar på många datorer. Att den kallas för kedja beror på att den är indelad i delar, block, där varje nytt block innehåller ett kondensat (hash) av det föregående blocket. (Jämför med sidorna i en kassabok, där varje ny sida börjar med summan av transaktionerna på den föregående. I en blockkedja är matematiken mer avancerad.) Varje dator signerar med sin elektroniska signatur. – Syftet är att det ska vara omöjligt att förfalska informationen. Varje ny transaktion måste nämligen godkännas av ett antal datorer i blockkedjans nätverk. De har redan block­kedjan med alla tidigare transaktioner, och kan därför kontrollera att inga värden har ändrats sedan sist. De kan också kontrollera att den som gör transaktionen har rätt att göra det. Om allt stämmer godkänner de trans­aktionen och lägger den till listan (det aktuella blocket). – Blockkedjan skapades som en del av den virtuella valutan bitcoin. Alla betalningar med bitcoin re­gi­stre­ras permanent i en blockkedja för varje värdebärare. (Värdebäraren är den sifferserie som anger ett bestämt belopp i bitcoin.) Blockkedjan följer med siffer­serien när man gör en betalning, och den kopieras också på ett antal datorer i bitcoinnätverket. Det finns däremot ingen central server. För att betalningen ska godkännas måste blockkedjan vara likadan hos betalningen och hos ett antal datorer i bitcoin-nätverket. För att mani­pu­lera data i en blockkedja måste man alltså:

  • – göra intrång i alla datorer i bitcoin-nätverket och dessutom
  • forcera krypteringen.

– Alla transaktioner krypteras nämligen, och blockkedjan lagras i krypterad form. – Om det skulle dyka upp två identiska värdebärare (alltså sifferserien som visar betalningens belopp) räknas den som har längst blockkedja som den äkta, och den andra blir ogiltig. – Blockkedjetekniken har anammats i många andra sammanhang än bitcoin. Blockkedjor kan användas för andra elektroniska betalningar, men också för att säkra andra elektroniska data, till exempel textdokument. Nackdelen är att blockkedjan kan bli mycket lång. Läs också om smarta kontrakt. – Blockkedja var ett av årets nyord 2017 enligt Språktidningen (länk) och Språkrådet (länk). – Läs också om projektet Corda och om kondensatkedja.

[kryptovalutor] [blockkedjor] [kryptering] [ändrad 11 juni 2018]

delningsekonomi

(sharing economy) – samhälle där man delar på tjänster och ägodelar, ofta med hjälp av tjänster på internet. I stället för att alla har var sin bil så arrangerar man bilpooler; i stället för att bo på hotell bor man hos en privatperson genom Airbnb eller liknande tjänster. Internetbaserade tjänster gör att sådana förmedlingar fungerar snabbt och ger var och en stor valfrihet. – Se delning. – Delningsekonomi var ett av 2015 års nyord enligt Språkrådet och Språktidningen, se denna länk.

[it-liv] [webbtjänster] [ändrad 13 oktober 2018]

robotjournalistik

det att nyhetstexter skrivs av datorprogram. – De sak­upp­gifter som behövs matas in i programmet, varpå de sätts in på rätt plats i en textmall som har skrivits på förhand. Pro­gram­met har tillgång till alterna­tiva mallar och formu­le­ringar så att det ska kunna bli lite varia­tion. Än så länge fungerar tekniken bäst i faktatäta genrer som sena match­resultat i sport, väder och aktie­kurser. – Någon robot i stil med C–3PO är naturligtvis inte inblandad. – – Robotjournal­istik var ett av årets nyord 2015 enligt Språk­rådet och Språktidningen (länk).

[massmedier] [mjukvarurobotar] [ändrad 13 oktober 2018]

svischa

skicka pengar från en smart mobil genom en betaltjänst som Swish. (Men ordet svischa används om liknande betalningar även om det inte är Swish som man betalar genom.) Kan också stavas swisha. –– Svischa var ett av årets nyord 2015 enligt Språk­rådet och Språk­tidningen (länk). Det var det populäraste av det årets nyord enligt en omröstning i Språktidningen (länk).

[betalningar] [jargong] [ändrad 26 maj 2017]