nätläkare

läkare som träffar patienter genom videolänk (dator, surfplatta, mobiltelefon). Ordet används både om de enskilda läkarna och om den tjänst de ingår i. Kallas också för mobilläkare och webbläkare eller nätdoktor, mobildoktor, webbdoktor. – Nätläkare var ett av årets nyord 2018 enligt Språkrådet och Språktidningen, se denna länk.

[hälsa] [yrken] [27 december 2018]

digifysisk

om kombination av digital (datorbaserad) och fysisk (materiell). – Uttrycket används bland annat om hemvård där personalen dels kan besöka brukarna digitalt – alltså genom videolänk – dels fysiskt – alltså med personliga besök. Det används också om datorspel som har materiella spelpjäser som samverkar med en dator. – Digifysisk var ett av årets nyord 2018 enligt Språkrådet och Språktidningen, se denna länk.

[spel] [årets nyord] [27 december 2018]

klickfarm

(click farm) – personer som är anställda för att klicka så mycket som möjligt på vissa annonser eller för att klicka på ”Gilla” på vissa Facebooksidor.

  • – Klickfarmer anlitas ibland av företag som vill försämra för en konkurrent. Det gäller när konkurrenten annonserar på internet enligt modellen betala per klick. Konkurrentens produkt får då massor av klick, men de leder inte till försäljning. Det kan leda till att konkurrenten får betala för exponeringen, men inte får motsvarande inkomster;
  • – Ett företag kan också använda klickfarmer för att tjäna pengar på andra företags annonser som publiceras av Google AdSense på företagets egen webbsida. Det annonserande företaget betalar per klick, och inkomsten delas mellan Google och företaget som anlitar klickfarmen.

– Företag som Google och Facebook anstränger sig för att hitta sätt att avslöja och blockera klickfarmer. Men klickfarmer används i stället för automatiska sätt att generera klick därför att massklickandet är svårare att upptäcka när det görs av människor. – Klickfarmer bemannas av lågavlönade människor i fattiga länder. – Klickfarm var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[bluff och båg] [webbstatistik] [27 december 2017]

e-krona

eventuell framtida svensk krona utgiven som elektroniska pengar av Riksbanken. E‑kronor ska ha samma värde som kronor i form av mynt och sedlar. (Se digital centralbankspeng.) Ett syfte bakom det eventuella införandet av e‑kronor är att minska privata aktörers dominans inom elektron­iska betalningar. Riksbanken har under 2017 börjat utreda möjligheten att införa e‑kronor, se Riksbankens webb­sidor. Inget beslut är fattat, men i oktober 2018 beslöt Riksbanken att gå vidare med upphandling av förslag till en teknisk lösning. – I januari 2019 förekom att bedragare försökte sälja e‑kronor, som alltså inte existerar. – E‑krona var ett av årets nyord 2018 enligt Språkrådet och Språktidningen, se här. – Se IDG:s webbsidor om e‑kronan. – Läs också om kryptorubel.

[elektroniska pengar] [ändrad 8 januari 2019]

äggkonto

(egg account) – anonymt konto i sociala medier. Ordet används i synnerhet om anonyma konton som används i hat­kampanjer. ”Ägg” syftar på den oval som tidigare visades i Twitter i stället för ett foto när kontohavaren inte hade laddat upp någon bild av sig själv. (I april 2017 bytte Twitter ut ägget mot en stiliserad bild av en människas huvud och axlar.) – Äggkonto var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språk­tidningen (länk).

[förföljelser] [jargong] [sociala medier] [ändrad 10 april 2017]

mukbang

pratshow där någon äter och samtidigt pratar med publiken i video över internet. Företeelsen uppkom i Sydkorea och benämningen, som också kan stavas meokbang (먹방), betyder ätsändning. Ordet lär ha förekommit i Sydkorea sedan 2008. – Mukbang var ett av Sveriges nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[kultur och underhållning på webben] [kuriosa] [ändrad 13 oktober 2018]

falska nyheter

(fake news, på svenska också fejknyheter, fejkade nyheter) – falska påståenden som publice­ras som om de var äkta ny­heter. De sprids sedan vidare av personer som tror att de är sanna, eller som vill att andra ska tro det. Detta kan få skrämmande följder, se Pizza­gate. – Det finns två huvudtyper av falska nyheter:

  • – avsiktlig desinformation. Avsändaren sprider lögnaktiga påståenden om politiska motståndare eller om grupper av människor (homosexuella, judar, mexikaner, muslimer, romer, transpersoner …) i hopp om att av­sänd­a­rens likasinnade ska ta lögn­er­na på allvar. Det förekommer också att sajter publicerar falska nyheter enbart för att locka besökare och få betalda annonser (se också klickbete). Se också deep fake news;
  • – parodiska nyheter. Det är inte meningen att läsarna ska ta ”nyheterna” på allvar. De är avsedda som skämt. Välkända källor till parodiska ny­heter är de amerikanska sajterna The Onion (theonion.com) och World news daily report (worldnewsdailyreport.com). Tyvärr tas parodiska nyheter ibland på allvar. – Viralgranskarens lista över sajter med parodiska nyheter finns här.

– I slutet av 2016 uppstod en intensiv debatt om falska nyheter. Det gällde bland annat de falska nyheternas betydelse i det inflammerade presidentvalet i USA. Många ansåg att sociala medier som Facebook och sökmotorer som Google borde varna sina besökare för falska nyheter. – I mars 2017 varnade webbens skapare Tim Berners-Lee för falska nyheter (länk). Forskare på Harvarduniversitetet publicerade 2017 A field guide to fake news and other information disorders, se denna pdf. – Påven Franciskus skrev om falska nyheter i ett meddelande den 24 januari 2018 och påpekade att det började i Edens lustgård (länk). – Läs också om Faktisk, Snopes och Viralgranskaren samt om skräpnyheter (junk news). – Fejkade nyheter var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[desinformation] [ändrad 14 november 2018]