blockkedja

(block chain, blockchain) – en komplett, distribuerad lista, uppdelad i block, över transaktioner som berör ett digitalt objekt. – Att listan (en liggare) är distribuerad innebär att den finns i identiska exemplar på många datorer. Att den kallas för kedja beror på att den är indelad i delar, block, där varje nytt block innehåller ett kondensat (hash) av det föregående blocket. (Jämför med sidorna i en kassabok, där varje ny sida börjar med summan av transaktionerna på den föregående. I en blockkedja är matematiken mer avancerad.) Varje dator signerar med sin elektroniska signatur. – Syftet är att det ska vara omöjligt att förfalska informationen. Varje ny transaktion måste nämligen godkännas av ett antal datorer i blockkedjans nätverk. De har redan block­kedjan med alla tidigare transaktioner, och kan därför kontrollera att inga värden har ändrats sedan sist. De kan också kontrollera att den som gör transaktionen har rätt att göra det. Om allt stämmer godkänner de trans­aktionen och lägger den till listan (det aktuella blocket). – Blockkedjan skapades som en del av den virtuella valutan bitcoin. Alla betalningar med bitcoin re­gi­stre­ras permanent i en blockkedja för varje värdebärare. (Värdebäraren är den sifferserie som anger ett bestämt belopp i bitcoin.) Blockkedjan följer med siffer­serien när man gör en betalning, och den kopieras också på ett antal datorer i bitcoinnätverket. Det finns däremot ingen central server. För att betalningen ska godkännas måste blockkedjan vara likadan hos betalningen och hos ett antal datorer i bitcoin-nätverket. För att mani­pu­lera data i en blockkedja måste man alltså:

  • – göra intrång i alla datorer i bitcoin-nätverket och dessutom
  • forcera krypteringen.

– Alla transaktioner krypteras nämligen, och blockkedjan lagras i krypterad form. – Om det skulle dyka upp två identiska värdebärare (alltså sifferserien som visar betalningens belopp) räknas den som har längst blockkedja som den äkta, och den andra blir ogiltig. – Blockkedjetekniken har anammats i många andra sammanhang än bitcoin. Blockkedjor kan användas för andra elektroniska betalningar, men också för att säkra andra elektroniska data, till exempel textdokument. Nackdelen är att blockkedjan kan bli mycket lång. Läs också om smarta kontrakt. – Blockkedja var ett av årets nyord 2017 enligt Språktidningen (länk) och Språkrådet (länk). En del företag anser att ordet har blivit uttjatat och föredrar att tala om digital ledger technology, DLT. – Läs också om projektet Corda och om kondensatkedja.

[kryptovalutor] [blockkedjor] [kryptering] [ändrad 3 september 2019]

delningsekonomi

(sharing economy) – samhälle där man delar på tjänster och ägodelar, ofta med hjälp av tjänster på internet. I stället för att alla har var sin bil så arrangerar man bilpooler; i stället för att bo på hotell bor man hos en privatperson genom Airbnb eller liknande tjänster. Internetbaserade tjänster gör att sådana förmedlingar fungerar snabbt och ger var och en stor valfrihet. – Se delning. – Delningsekonomi var ett av 2015 års nyord enligt Språkrådet och Språktidningen, se denna länk.

[it-liv] [webbtjänster] [ändrad 13 oktober 2018]

spårpixel

spårningspixel – omärklig digital bild som används för att samla information (pixelmätning) om besök på webbsidor eller för att få kvittensspam. – För att den inte ska märkas består ”bilden” av en enda bildpunkt (pixel). Den brukar ha samma färg som omgivningen. Webbsidan eller mejlet innehåller en länk till ”bilden”, som finns på en separat webbsida. När någon öppnar webbsidan eller mejlet hämtas ”bilden”, och då registrerar webbservern det tillsammans med information om den som hämtar bilden. Detta kan användas på flera sätt:

  1. – av en webbannonsör för att få oberoende information om hur många som ser annonsen;
  2. – av spammare som skickar spam i HTML-format: de får besked om att mottagaren har öppnat spammet och, om de skördar e‑postadresser, om att mottagaren existerar.

– På engelska: pixel tag, web beacon, web bug och clear GIF. På svenska även pixeltagg. – Jämför med pixel shim. – Spårpixel var ett av årets nyord 2018 enligt Språkrådet och Språktidningen, se denna länk.

[webbstatistik] [spam] [ändrad 27 december 2018]

robotjournalistik

det att nyhetstexter skrivs av datorprogram. – De sak­upp­gifter som behövs matas in i programmet, varpå de sätts in på rätt plats i en textmall som har skrivits på förhand. Pro­gram­met har tillgång till alterna­tiva mallar och formu­le­ringar så att det ska kunna bli lite varia­tion. Än så länge fungerar tekniken bäst i faktatäta genrer som sena match­resultat i sport, väder och aktie­kurser. Någon robot i stil med C3PO är naturligtvis inte inblandad. – Robotjournal­istik var ett av årets nyord 2015 enligt Språk­rådet och Språktidningen (länk).

[massmedier] [mjukvarurobotar] [ändrad 13 oktober 2018]

svischa

skicka pengar från en smart mobil genom en betaltjänst som Swish. (Men ordet svischa används om liknande betalningar även om det inte är Swish som man betalar genom.) Kan också stavas swisha. – Svischa var ett av årets nyord 2015 enligt Språk­rådet och Språk­tidningen (länk). Det var det populäraste av det årets nyord enligt en omröstning i Språktidningen (länk).

[betalningar] [jargong] [ändrad 26 maj 2017]

groupie

  1. – grupp-selfie – gruppbild där foto­grafen är med på bilden. – Groupie i denna bety­delse var ett av årets nyord 2015 enligt Språk­rådet och Språktidningen (länk);
  2. – en annan betydelse av groupie är en person som följer efter kända artister och vill ha sex med dem.

[foto] [ändrad 6 mars 2018]

trollfabrik

(troll farm, troll factory) – propagandistgrupp som har till uppgift att sprida falska eller vilse­led­ande påstå­enden på internet. Oftast anställd av en stat. Medlemmarna nästlar sig in i sociala medier och andra forum och agerar som vanliga privat­per­soner. – Använd­ning av troll­fabriker är ofta ett inslag i informationspåverkan. – Till skillnad från vanliga troll brukar trollfabriker­nas skribenter inte vara provoka­tiva, utan de vill verka trovärdiga. – Se till exempel artikel i New York Times (länk). –  Troll­fabrik var 2015 ett av årets nyord enligt Språk­rådet och Språk­tidningen (länk).

[desinformation] [politik] [ändrad 8 december 2017]