usie

självporträtt (selfie) där man är till­sammans med kändis. Av engelska us och selfie. – Usie var ett av årets nyord 2014 enligt Språk­rådet och Språktidningen (länk).

[foto] [ändrad 13 oktober 2018]

följare

(follower) – en som följer någon annans inlägg (tweetar)Twitter eller någon annan mikro­blogg. Man blir följare genom att besöka någon annans sida på mikro­bloggen och där klicka på knappen Följ. – Följare var ett av 2009 års nyord enligt Språkrådet (länk).

[bloggar] [ändrad 13 oktober 2018]

selfie

”självis” – självporträtt, taget med mobil­telefon. Brukar vara taget för att användas på Face­book eller annat socialt medium. Även: själv­porträtt som är av­siktligt komiskt eller bisarrt. – Selfie var enligt Ox­ford dictionaries årets ord 2013, se detta press­med­de­lande. – Notera: Det är givet­vis befängt att kalla andra bilder än själv­porträtt för selfies bara för att de är tagna med mobil­telefon. – En selfie­pinne, på engelska selfie stick, på isländska sjálfustöng, är en stång som används när man tar selfies: man sätter fast mobiltelefonen i ena änden och håller i den andra. – Selfie­pinne var ett av årets nyord 2014 enligt Språk­rådet och Språktidningen (länk). För selfiedöden, se killfie. – Läs också om selfieparadoxen.

[foto] [mobilt] [selfie] [ändrad 7 juli 2019]

DAB

  1. – Digital audio broadcasting, numera DAB+ – digitalradio enligt europeisk standard. Det används i Sverige (i begränsad omfattning) och i övriga Europa. – DAB förut­sätter andra sändare och andra radio­­mot­tag­are än analog radio (FM och AM). Pro­gram­men sänds i en sam­man­­satt signal, ett så kallat kanal­knippe (även kallat ensemble), som innehåller flera radioprogram samtid­igt. Allt sänds på samma frekvens med hög bandbredd. Radiomottagaren, som till stor del är en dator, separerar kanalerna. Alla sändare sänder också på samma frekvens. Förutom tal och musik kan man överföra text, bilder och video. – Den ursprung­liga versionen av DAB ersattes i början av 2007 av DAB+. DAB+ kompri­merar signalen med AAC+, och kan därför utnyttja kapaci­teten mer effektivt. Den ger också bättre mottagning. Men digital­­radio­­mot­tagare för det ursprung­liga DAB kan inte ta emot DAB+. – Läs mer på Sveriges Radios webbsidor. – DAB‑sänd­ningar har på­gått i delar av Sverige sedan 1995 utan att få någon större lyssnarskara. Det har funnits planer på att lägga ner FM‑nätet och helt gå över till DAB+, men de planerna övergav regeringen 2015 (mer om det under digitalradio). Kritiker har bland annat fram­hållit att DAB är en föråldrad teknik, och att påståendena om hög ljud­­kvalitet inte längre stämmer: FM har minst lika hög ljudkvalitet som DAB+. Radio­­sänd­ningar på internet har också bidragit till att minska intresset för digital­­radio – ett bredare utbud av program har varit ett argument för DAB+. – Norge kommer med början 2017 att avveckla radio­sänd­ningar på FM‑bandet och ersätta det med DAB+, vilket en majoritet av norr­männen är emot. – Ett alternativ till digital­radio med DAB+ är DVB-T2 Lite, se DVB. – Läs också om Digital radio mondiale och HD Radio tech­nology;
  2. – to dab – att dutta, att peta till – att snabbt vidröra en pekskärm;
  3. – även: en dans som blev populär 2017, se Språktidningen. – Dabba var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[förkortningar på D] [massmedier] [pek] [radio] [ändrad 27 december 2017]

cosplay

rollspel där deltagarna klär ut sig i dräkter. Om de klär sig i det motsatta könets kläder kallas det för cross­play. – Ordet är en sammandragning av costume play. – Cos­play var ett av årets nyord 2015 enligt Språk­rådet och Språk­tidningen (länk).

[spel] [ändrad 30 juni 2017]

Personuppgiftslagen

(PUL) – den svenska lag som tidigare reglerade an­vändning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen ersattes 2018 av EU:s gemensamma Dataskydds­för­ord­ning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PUL. Allt som står här om PUL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Person­upp­gifts­lagen gällde vare sig personuppgifterna be­hand­lades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgifts­lagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan till­stånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undan­tag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefri­hets­grund­lagen (YGL) – alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webb­sidor som har an­svarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgifts­­lagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrund­lagen. – Att rensa dokument från person­upp­gifter kallades ibland för att ”PUL‑tvätta” – ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språk­tidningen (länk). – Lag­­texten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). – Se också databasregeln.

[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 12 september 2018]

Cringely, Robert X

– en signatur som har använts av flera journalister, en tid av två journalister samtidigt:

  1. – av den journalist som för tillfället skrev den numera ner­lagda bloggen Notes from the field (länk till sista inlägget) i den ame­ri­kan­ska tidningen Info­­World (länk), syster­­tidning till Compu­ter Sweden. – Notes from the field var ett stående inslag i Info­­­world i 21 år, från 1984 till augusti 2015, och den skrevs under årens lopp av många olika journalister;

    Mark Stephens alias Robert X Cringely.
    Mark Stephens alias Robert X Cringely.
  2. – av journalisten Mark Stephens som artist­­namn. – Stephens skrev spalten i InfoWorld från 1987 till 1995. Under de åren började Stephens kalla sig själv för ”Robert X Cringely”. Han gav 1992 ut boken Accidental Empires (inte över­­satt till svenska) under författarnamnet Cringely. Accidental empires blev senare tv‑serie och lång­film under namnet The triumph of the nerds, se IMDb (länk). – Stephens usurpering av namnet Robert X Cringely ledde 1995 till att han blev upp­sagd från Info­World, men han fort­satte att använda namnet. Info­World gick då till dom­stol för att hindra Stephens från att kalla sig Robert X Cringely, men det miss­­­lyckades. – Stephens skrev fram till 2008 på webb­platsen I, Cringely (borttagen) hos den ansedda icke‑kommersiella radio­­kanalen PBS, där­efter på den egna sajten cringely.com (länk). 2006 spelade han in NerdTV, en serie timslånga video­­inter­vjuer med persondator­pionjärer. Intervjuerna finns på YouTube.

– Från början var Robert X Cringely ett på­hittat namn som stod i Info­Worlds redaktions­ruta för att redaktionen skulle ha en synda­bock när något blev fel: cringe=kräla i stoftet, göra en pudel; även: krypa ihop av obehag.  (Cringe, att cringea, var ett av årets nyord i svenska språket 2017 enligt Språkrådet, länk, och Språktidningen, länk.) När chef­redaktören och krönikören John Dvorak slutade på InfoWorld 1984 fick den fiktive med­arbetaren ta över hans stående spalt. – Se InfoWorld (länk) och artikel i tidskriften Wired (länk). – Läs också om Startup L Jackson.

[massmedier] [signaturer] [ändrad 11 januari 2019]