usie

självporträtt (selfie) där man är till­sammans med kändis. Av engelska us och selfie.– – Usie var ett av årets nyord 2014 enligt Språk­rådet och Språktidningen (länk).

[foto] [ändrad 13 oktober 2018]

virtuell våldtäkt

sexuellt övergrepp på distans: gärningsmannen tvingar någon att utföra sexuella handlingar inför en dators eller mobiltelefons videokamera. – – Virtuell våld­täkt var ett av årets nyord 2014 enligt Språk­rådet och Språktidningen (länk). – Se också gromning (grooming).

[it-relaterad brottslighet] [ändrad 13 oktober 2018]

följare

(follower) –– en som följer någon annans inlägg (tweetar)Twitter eller någon annan mikro­blogg. Man blir följare genom att besöka någon annans sida på mikro­bloggen och där klicka på knappen Följ. –– Följare var ett av 2009 års nyord enligt Språkrådet (länk).

[bloggar] [ändrad 13 oktober 2018]

selfie

”självis” – självporträtt, taget med mobil­telefon. Brukar vara taget för att användas på Face­book eller annat socialt medium. Även: själv­porträtt som är av­siktligt komiskt eller bisarrt. – Selfie var enligt Ox­ford dictionaries årets ord 2013, se detta press­med­de­lande. – Notera: Det är givet­vis befängt att kalla andra bilder än själv­porträtt för selfies bara för att de är tagna med mobil­telefon. – Se också dronie, groupie, helpie, usie, Valfie och wefie. – En selfie­pinne, på engelska selfie stick, på isländska sjálfustöng, är en stång som används när man tar selfies: man sätter fast mobiltelefonen i ena änden och håller i den andra. – Selfie­pinne var ett av årets nyord 2014 enligt Språk­rådet och Språktidningen (länk). – Läs också om selfieparadoxen.

[foto] [mobilt] [ändrad 18 juni 2018]

DAB

  1. – Digital audio broadcasting, numera DAB+ – digitalradio enligt europeisk standard. Det används i Sverige (i begränsad omfattning) och i övriga Europa. – DAB förut­sätter andra sändare och andra radio­­mot­tag­are än analog radio (FM och AM). Pro­gram­men sänds i en sam­man­­satt signal, ett så kallat kanal­knippe (även kallat ensemble), som innehåller flera radioprogram samtid­igt. Allt sänds på samma frekvens med hög bandbredd. Mot­­tagaren, som till stor del är en dator, separerar kanalerna. Alla sändare sänder också på samma frekvens. Förutom tal och musik kan man överföra text, bilder och video. – Den ursprung­liga versionen av DAB ersattes i början av 2007 av DAB+. DAB+ kompri­merar signalen med AAC+, och kan därför utnyttja kapaci­teten mer effektivt. Den ger också bättre mot­tagning. Men digital­­radio­­mot­tagare för det ursprung­liga DAB kan inte ta emot DAB+. – Läs mer på Sveriges Radios webbsidor. – DAB‑sänd­ningar har på­gått i delar av Sverige sedan 1995 utan att få någon större lyssnar­­skara. Det har funnits planer på att lägga ner FM‑nätet och helt gå över till DAB+, men de planerna övergav regeringen 2015 (mer om det under digitalradio). Kritiker har bland annat fram­hållit att DAB är en föråldrad teknik, och att påståendena om hög ljud­­kvalitet inte längre stämmer: FM har minst lika hög ljudkvalitet som DAB+. Radio­­sänd­ningar på internet har också bidragit till att minska intresset för digital­­radio – ett bredare utbud av program har varit ett argument för DAB+. – Norge kommer med början 2017 att avveckla radio­sänd­ningar på FM‑bandet och ersätta det med DAB+, vilket en majoritet av norr­männen är emot. – Ett alternativ till digital­radio med DAB+ är DVB-T2 Lite, se DVB. – Läs också om Digital radio mondiale och HD Radio tech­nology;
  2. – to dab – att dutta, att peta till – att snabbt vidröra en pekskärm;
  3. – även: en dans som blev populär 2017, se Språktidningen. – Dabba var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[förkortningar på D] [massmedier] [pek] [radio] [ändrad 27 december 2017]

cosplay

rollspel där deltagarna klär ut sig i dräkter. –Om de klär sig i det motsatta könets kläder kallas det för cross­play. – Ordet är en sammandragning av costume play. –– Cos­play var ett av årets nyord 2015 enligt Språk­rådet och Språk­tidningen (länk).

[spel] [ändrad 30 juni 2017]

Personuppgiftslagen

(PUL) –– den svenska lag som tidigare reglerade an­vändning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen ersattes 2018 av EU:s gemensamma Dataskydds­för­ord­ning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PUL. Allt som står här om PUL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Person­upp­gifts­lagen gällde vare sig personuppgifterna be­hand­lades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgifts­lagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan till­stånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undan­tag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefri­hets­grund­lagen (YGL) –– alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webb­sidor som har an­svarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgifts­­lagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrund­lagen. –– Att rensa dokument från person­upp­gifter kallades ibland för att ”PUL‑tvätta” –– ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språk­tidningen (länk). –– Lag­­texten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). –– Se också databasregeln.

[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 12 september 2018]

Cringely, Robert X

signatur som har använts av flera journalister, en tid av två journalister samtidigt:

  1. – av den journalist som för tillfället skrev den numera ner­lagda bloggen Notes from the field (länk) i den ame­ri­kan­ska tidningen Info­­World (länk), syster­­tidning till Compu­ter Sweden. – Notes from the field var ett stående inslag i Info­­­world i 21 år, från 1984 till augusti 2015, och den skrevs under årens lopp av många olika journalister;

    Mark Stephens alias Robert X Cringely.
    Mark Stephens alias Robert X Cringely.
  2. – av journalisten Mark Stephens som artist­­namn. – Stephens skrev spalten i InfoWorld från 1987 till 1995. Under de åren började Stephens kalla sig själv för ”Robert X Cringely”. Han gav 1992 ut boken Accidental Empires (inte över­­satt till svenska) under författarnamnet Cringely. Accidental empires blev senare tv‑serie och lång­film under namnet The triumph of the nerds, se IMDb (länk). – Stephens usurpering av namnet Robert X Cringely ledde 1995 till att han blev upp­sagd från Info­World, men han fort­satte att använda namnet. Info­World gick då till dom­stol för att hindra Stephens från att kalla sig Robert X Cringely, men det miss­­­lyckades. – Stephens skrev fram till 2008 på webb­platsen I, Cringely (borttagen) hos den ansedda icke‑kommersiella radio­­kanalen PBS, där­efter på den egna sajten cringely.com (länk). 2006 spelade han in NerdTV, en serie timslånga video­­inter­vjuer med person­dator­pionjärer. Intervjuerna finns på YouTube.

– Från början var Robert X Cringely ett på­hittat namn som stod i Info­Worlds redaktions­ruta för att redaktionen skulle ha en synda­bock när något blev fel: cringe=’”kräla i stoftet’”, ’”göra en pudel’”; även: ’”krypa ihop av obehag’”.  (Cringe, att cringea, var ett av årets nyord i svenska språket 2017 enligt Språkrådet, länk, och Språktidningen, länk.) När chef­redaktören och krönikören John Dvorak slutade 1984 fick den fiktive med­arbetaren ta över hans stående spalt. – Se InfoWorld (länk) och artikel i tidskriften Wired (länk). – Läs också om Startup L Jackson.

[massmedier] [signaturer] [ändrad 11 januari 2019]