– (Joy’s law eller Joy’s theory) – beteckning på två ”lagar” som tillskrivs Bill Joy:
– ”Det spelar ingen roll vem du är – de smartaste människorna jobbar ändå för någon annan.” Det har sagts att detta var en gliring åt Bill Gates för Microsofts monopolställning på mjukvarumarknaden;
– ”Datorernas högsta hastighet fördubblas varje år.” Bill Joy formulerade den lagen 1983.
– i astronomi finns en Joys lag som beskriver fördelningen av solfläckar – se Wikipedia.
(tidigare Jini) – ett system för oproblematisk (så kallad självkonfigurerande) sammankoppling av datorer, tillbehör och funktioner (tjänster) som är tillgängliga i nät. – Det lanserades 1998 av Sun† (numera del av Oracle) under namnet Jini. Målet var att en applikation skulle kunna hitta tjänster och funktioner som den behövde på internet, ansluta till dem och använda dem mer eller mindre automatiskt. Man talar om att tjänsterna ska kunna upptäckas (vara sökbara på ett förutsägbart sätt), presenteras (tala om vad de kan göra) och ha ett standardiserat gränssnitt, så att andra applikationer kan anslutas utan handpåläggning. – Apache River är baserat på Java för att kunna fungera oberoende av teknisk plattform och operativsystem. Upphovsman var Bill Joy. – Idén påminner om SOA, web services, Universal plug and play(UPnP), Bonjour och Corba. – Jini slog aldrig igenom. Sun överlät därför 2007 utvecklingen till Apache software foundation, som kallar projektet för Apache River. – Se river.apache.org.
grå sörja – en enorm mängd nanotekniska apparater som i dystra framtidsvisioner antas uppfylla jordens yta och tränga undan människorna. – Uttrycket grey goo kommer från K Eric DrexlersbokEngines of Creation från 1986, som kan läsas på e‑drexler.com (nere sedan maj 2020 – arkiverad). Eric Drexler tog senare avstånd från idén om grey goo i en artikel i tidskriften Nanotechnology från augusti 2004. – Men liknande tankar har framförts av Bill Joy. – Stavas också gray goo. – Se också blue goo, buckyjunk och xenobot.
Berkeley standard distribution – ett Unixkompatibelt operativsystem. – BSD utvecklades på Berkeley‑universitetet på 1980‑talet av bland andra Bill Joy. Det kallas ibland för Berkeley‑Unix. – Systemet ligger till grund för flera kommersiella utföranden av Unix, som macOS(Darwin), och för varianter av Unix som sprids fritt, till exempel FreeBSD, NetBSD, OpenBSD och Anonym OS†. – BSD var på 1980‑talet huvudalternativet till AT&T:s Unix, System V, och det har skett omfattande korsbefruktning mellan de två varianterna sedan dess. (Läs också om Unixkrigen.) – BSD är fortfarande inte en officiell Unixversion, det vill säga att det inte uppfyller kraven i The Single Unix Specification (undantag: Darwin). Det beror inte på kvaliteten, utan på skillnader i uppbyggnaden (eller på att certifieringen kostar för mycket), men The open group försöker överbrygga skillnaderna. – 1993 belönades BSD med Usenix lifetimee achievement award (se länk, en bit ner på sidan). – BSD sprids med den programlicens som kallas för BSD-licensen: den ger innehavaren stor frihet att göra vad hon vill med programmet och programkoden, utan krav på att programmet ska förbli fri mjukvara, och det friskriver också den som överlämnar eller säljer programmet från ansvar för eventuella fel och skador.
(William N Joy, född 1954) – en av Suns† grundare 1982, chefsforskare på Sun till 2003. – Runt 1980 var Bill Joy huvudkonstruktör av operativsystemet BSD och den som införlivade TCP/IP i Unix. Han skrev också texteditorn vi. 1991 startade han Suns forskningscenter i Aspen i Colorado, där bland annat Java och Jini (nu Apache River) utvecklades. – Bill Joy väckte i april 2000 uppmärksamhet med varningsorden i artikeln ”Why the future doesn’t need us”(länk, se också grey goo). Han belönades 1986 med Grace Murray Hopper Award(länk). 1993 fick han Usenix lifetime achievement award(”The Flame”) som del av gruppen som utvecklade BSD. – Joy ingick 1997 i president Bill Clintons it‑kommission. Han slutade på Sun i september 2003 för att skriva böcker. – Bill Joy anställdes i början av 2005 på innovationskapital-bolaget Kleiner Perkins (länk), där han slutade 2014. Sedan 2017 är han anställd på Water Street Capital(wscapital.com). – Det finns två ”lagar” som tillskrivs Bill Joy, se Joys lag.– Läs också om Bill Joys lösenord.
en editor som utvecklades 1976 för Unix av Bill Joy. – vi är alltså ett slags ordbehandlare för programmering. vi ingår i den officiella Unixstandarden och följer med i alla Unixbaserade operativsystem. Det har också portats till andra operativsystem. – Namnet:vi är en förkortning för visual: vi var nämligen en av de första editorerna som visade programkoden på bildskärm, som i en ordbehandlare, i stället för att rad för rad redovisa programmerarens inmatningar (utan möjlighet att backa). Det uttalas på engelska ”vi aj”, och skrivs med litet v.
ett programspråk från Sun†, numera Oracle. – Sedan 1990-talet är Java ett av världens vanligaste programspråk, kanske det mest spridda. Det är också en plattform för programutveckling. – Java utvecklades för att man skulle kunna skriva utrymmessnåla program som kunde hämtas och exekveras av webbläsare, och som fungerade oberoende av datortyp och operativsystem. Numera används det för all slags programmering och programutveckling. – Java lanserades 1994, och blev snabbt mycket spritt. Det utvecklades av James Gosling(blogg) i ett projekt som leddes av Bill Joy. Den framgångsrika marknadsföringen sköttes av Kim Polese. – I grunden är Java ett objektorienterat språk som har rensats från de flesta påstådda nackdelarna med C++. Ett Javaprogram kan i teorin köras på alla slags datorer utan ändringar. Men för det krävs att datorn har en virtuell maskin, se Java virtual machine, installerad för att köra koden. Det behövs även om man inte programmerar själv, eftersom många webbsidor och tjänster på webben förutsätter Java. – Både privatpersoner och företag får använda Java i stort sett fritt, men Oracle äger varumärket Java och specifikationerna. (Microsoft hade länge en egen variant av Java, men tvingades 2001 att sluta tillverka Javaprodukter.) – I november 2006 släppte Sun det mesta av källkoden till Java som öppen källkod med licensen GPL. – Läs också om Glassfish. – Det finns många produkter och varumärken som är knutna till Java, och det finns också andra programspråk som bygger på Java. – Se Oracles webbsidor.
programspråk