protestaktion där en mängd aktivister samtidigt besöker en bestämd webbsida. Ibland använder de webbläsare med tilläggsprogram som gör att den utsatta webbsidan anropas automatiskt gång på gång. Resultatet blir förstås hög belastning på den utsatta webbservern. – En cyber sit-in kan påminna om en överbelastningsattack, men syftet är inte att ställa till bestående skada. I själva verket är målet oftast att skapa publicitet. – Namnet: En sit-in är en fredlig protestaktion där aktivisterna sätter sig på golvet eller på marken på en plats och vägrar att flytta sig. Och se cyber.
[aktivism] [ändrad 3 maj 2018]
Cyberkalifatet – en hackar-grupp som påstår sig ingå i terroristorganisationen IS.
[hackare] [politik] [ändrad 15 februari 2018]
dyster, utflippad film där datorer och annan teknik spelar en viktig roll. Ordet anspelar på film noir (se Wikipedia). – Se också dystopi och cyberpunk.
[konst och litteratur] [ändrad 18 april 2020]
(cyber-physical system, CPS) – kombination av materiell utrustning och datorsystem. Datorsystemet är ett inbyggt system. Termen används om system som är konstruerade för att använda it för att styra och reglera maskiner och apparater. Exempel är självkörande fordon, robotar och mycket inom sakernas internet.
[industriell it] [sakernas internet] [13 september 2017]
cyberköttgrytorna – statliga pengar till överbetalda privata uppdragstagare inom it. Ordet anspelar på pork barrels (”köttgrytorna” – välbetalda politiska uppdrag med extraförtjänster). – Se också cyber.
[politik] [ändrad 18 april 2020]
mord genom manipulering av datoriserad sjukvårdsutrustning. Till exempel genom att angriparen på distans stänger av en pacemaker som är ansluten till internet. – Jämför med cybercide, som är något helt annat.
[hälsa] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 18 april 2020]
(1894—1964) – mannen bakom termen cybernetik. – Norbert Wiener var matematisk forskare på MIT. Under andra världskriget studerade han styrsystem för missiler, intresserade sig för principer som återkoppling samt människans roll i systemet, och drog paralleller mellan människor och tekniska system. Resultatet blev boken Cybernetics: or control and communication in the animal and the machine från 1948 (Materia, maskiner, människor, 1952), som gjorde cybernetik till en modevetenskap. – I boken The Human use of human beings, författad 1950 och publicerad 1954 (texten finns på denna länk), diskuterade han hur automatisering kan ge människorna ett bättre liv. Men han målade också upp ett skräckscenario där människorna hela tiden bär på elektronisk utrustning som mäter, registrerar och kartlägger vad de gör: han varnade för en sådan utveckling men ansåg att den var tekniskt ogenomförbar.
[datorvetenskap] [it-historia] [norbert wiener] [personer] [ändrad 30 juni 2020]
ideologin att alla ska ha full frihet att göra vad de vill på internet, utan att behöva ta hänsyn till samhället i stort. – Ordet är en sammansättning av cyber och libertarianism, det senare även kallat nyliberalism. Benämningen kommer från den amerikanska skribenten Langdon Winner (langdonwinner.com) och hans artikel ”Cyberlibertarian myths and the prospects for community” (länk) från 1997. – Det påstås ibland att Langdon Winner kallade ideologin för cyberlibertinism, men det är fel. Libertarianism och libertinism är två olika saker.
[politik] [ändrad 18 april 2020]
(cybersquirrel) – en som hämtar massor med musik och film från webben, sparar det på optisk disk / hårddisk / SSD, och sedan ställer alltihop på hyllan (bildligen eller bokstavligen). På engelska talar man också om cyberhoarding (cyberhamstring).
[it-folkgrupper] [ändrad 18 april 2020]