Bluetooth

allmänt förekommande teknik för trådlös data­överföring på korta avstånd. Används där man annars skulle an­vända sladd. – Blue­tooth an­vänds för sladdlös samman­koppling av datorer, mobil­telefoner, skrivare, digitalkameror, och annan ut­rustning. Det kräver ett litet chipp som innehåller en sändtagare. Chippet har fasta pro­gram för att känna igen annan Bluetoothutrustning i när­heten och för kryptering av trafiken. – Tek­niken utvecklades på 1990‑talet i sam­arbete mellan Erics­son, Nokia, Intel, IBM och Toshiba. Den upp­kallades 1994 efter den danska kungen Harald Blå­tand (ungefär 935—987, se Wiki­pedia), och lanserades 1998. Den mot­svarar IEEE‑standarden 802.15. – Varumärket Blue­tooth för­valtas av Bluetooth special interest group, se bluetooth.com. – Läs också om Blue­tooth low energy, Zigbee, bluebug attack, blue­jacking, blue­snarfing och toothing. – Jäm­för med near field communication, spontana nät­verk och ultra wideband.

[trådlöst] [ändrad 5 juni 2017]

Friis, Janus

(1976) – dansk företagare, grundare av Skype tillsammans med Niklas Zennström. Janus Friis har till­sammans med Zenn­ström också grundat Kazaa†, Joost† och Rdio†. Fri­­stående från Zenn­ström tog Friis initiativ till videoström­nings­tjänsten Vdio†, som integrerades i Rdio. I november 2014 lanserades med­delande­tjänsten Wire, som ut­vecklades med stöd av Friis.

[janus friis] [personer] [ändrad 11 maj 2017]

C++

ett av de viktigaste program­språken, utformat för objek­torien­terad program­mering. – C++ utvecklades 1979—1985 av dansken Bjarne Stroustrup (stroustrup.com), då på Bell Labs. Han var in­spi­rerad av Simula 67, men han skrev språket i C. (C++ betyder C+1.) C++ fick snabbt stor sprid­ning, bland annat för att AT&T införde C++ som standard­språk. – Liksom före­gångaren C är C++ kraft­fullt och ger pro­gram­me­raren stora möjlig­heter till detaljstyrning, och liksom C har C++ brister, främst dålig minnes­hantering. – Angående ryktet om att Bjarne Stroustrup uppfann C++ bara för att skapa väl­betalda jobb åt programmerare, se webbplatsen Snopes (länk).

[programspråk] [skvaller och rykten] [ändrad 31 juli 2019]