domain tasting

domänprovsmakning – undersökning av en internetdomäns kommersiella värde under de första fem dagarna efter att man har registrerat den. Man har nämligen rätt att lämna tillbaka en domän och få pengarna tillbaka om man gör det inom fem dagar. – Detta har satts i system av företag som registrerar och provkör tusentals domäner. De flesta lämnas tillbaka inom fem dagar. Detta leder till höga kostnader för de företag, registratorerna, som säljer domäner. Icann beslöt därför 2008 att även de som lämnar tillbaka domäner ska betala en avgift som täcker registratorns kostnader. Detta har lett till antalet återbetalningar har minskat med hela 99,7 procent. – Jämför med domain kiting.

domänism

(domainism) – att värdera någon utifrån vilken domän hon har sin e-postadress på, eller vilken toppdomän hon har sin egen domän på. För att inte underblåsa domänism ger vi inga exempel.

blogghotell

tjänst där användare kan utforma och publicera sina bloggar. Blogghotell brukar ha verktyg och färdiga mallar för utformning av bloggar, inklusive hantering av kommentering och länkning. Kundens blogg hamnar antingen på blogghotellets domän eller också kan kunden be blogghotellet att lägga bloggen på kundens egen domän. Blogghotell kan vara gratis, helt eller delvis reklamfinansierade eller ta en avgift av kunden. – Jämför med webbhotell och serverhotell.

domain kiting

”domänkedjesnyltning” – att förfoga över en internet­domän utan att betala för den. Man registrerar in domänen, säger upp den innan den inledande prövotiden på fem dagar har gått ut, får tillbaka pengarna, registrerar domänen igen (lämpligen hos en annan registrator) och upprepar detta så länge som det går. – Eng­elska kiting anknyter till check kiting, ett slags check­bedräg­eri: man skriver ut checkar utan täckning och betalar sedan banken med en annan check utan täckning, men från en annan bank – och så vidare. Detta kunde åtmin­stone förr fungera ett tag, eftersom mottag­aren av checken inte löste in den omedel­bart. – Jäm­för med domain tasting.

postmaster

den som administrerar en e-post­server. – En post­master an­svarar för att in- och ut­gå­ende e-post kommer fram; postmaster address – e-post­adress enligt mönstret postmaster@domänens.namn, till exempel postmaster@idg.se. Den adressen ska an­vändas för rap­port­e­ring av tekniska problem. Alla domäner som hanterar e-post med proto­kollet smtp (alltså nästan alla domäner som finns) måste ha en post­master­adress. Det ska också finnas någon som läser e-post till post­master­adressen och vidtar åt­gärder vid behov. Detta enligt rfc 2821 i inter­nets regel­verk. – För rap­port­e­ring av miss­bruk, som spam, används i stället en abuse address.

domän-i-mitten-attack

(domain-in-the-middle attack) – användning av en lätt felstavad domän för att komma åt information. –An­griparen startar en så kallad dubbel­gångar­domän (till exempel computresweden.se i stället för computersweden.se) och hoppas få besökare som oav­sikt­ligt har skrivit fel adress. Dessa b­esökare slussas omedelbart vidare till den rätta domänen, men när trafiken passerar genom dubbel­gångar­domänen har an­griparen möjlig­het att snappa upp lösen­ord och annan information. – Jäm­för med man-i-mitten-attack.

IIS

Internetstiftelsen i Sverige – den orga­nis­ation som an­svarar för inter­nets svenska topp­domän se. – IIS an­­svarar för re­gis­tre­ring av domäner under se, och ska också bidra till inter­nets ut­veckling i Sverige. Vid tvister om rätten till domäner an­vänder IIS alternativt tvist­lösnings­förfarande. – IIS ger också ut in­­for­ma­tion om hur inter­­net fungerar och om it-säker­het. 2014 öppnade IIS ett svenskt inter­net­­­museum. De årliga inter­­net­­dagarna an­ordnas av IIS. – Se iis.se. – IIS grundades 1997 och hette då Stif­tel­sen för inter­net­infra­struktur. Fram till juni 2015 använde IIS som varu­märke .SE (Punkt SE), se press­med­de­lande: länk.

edu

(education) – toppdomän för amerikanska universitet och hög­skolor. Skrivs ofta .edu. Domänen edu får bara an­vändas av in­stitutioner med minst fyra­årig post­gymnasial ut­bildning. De måste också vara god­kända av något av USA:s sex regionala hög­skole­förbund, vilket inne­bär att i praktiken bara amerikanska hög­skolor och universitet kan få domäner under edu.