(fake news, på svenska också fejknyheter, fejkade nyheter) – falska påståenden som publiceras som om de var äkta nyheter. De sprids sedan vidare av personer som tror att de är sanna, eller som vill att andra ska tro det. Detta kan få skrämmande följder, se Pizzagate. – Det finns två huvudtyper av falska nyheter:
- – avsiktlig desinformation. Avsändaren sprider lögnaktiga påståenden om politiska motståndare eller om grupper av människor (homosexuella, judar, mexikaner, muslimer, romer, transpersoner …) i hopp om att avsändarens likasinnade ska ta lögnerna på allvar. Det förekommer också att sajter publicerar falska nyheter enbart för att locka besökare och få betalda annonser (se också klickbete). Se också deepfake och fabricerade medier;
- – parodiska nyheter. Det är inte meningen att läsarna ska ta ”nyheterna” på allvar. De är avsedda som skämt. Välkända källor till parodiska nyheter är de amerikanska sajterna The Onion (theonion.com) och World news daily report (worldnewsdailyreport.com). Tyvärr tas parodiska nyheter ibland på allvar. – Viralgranskarens† lista över sajter med parodiska nyheter finns
här (arkiverad).
– I slutet av 2016 uppstod en intensiv debatt om falska nyheter. Det gällde bland annat de falska nyheternas betydelse i det inflammerade presidentvalet i USA. Många ansåg att sociala medier som Facebook och sökmotorer som Google borde varna sina besökare för falska nyheter. – I mars 2017 varnade webbens skapare Tim Berners-Lee för falska nyheter (länk). Forskare på Harvarduniversitetet publicerade 2017 A field guide to fake news and other information disorders, se denna pdf. – Påven Franciskus skrev om falska nyheter i ett meddelande den 24 januari 2018 och påpekade att det började i Edens lustgård (länk). President Donald Trump kallade alla nyheter som inte passade honom för fake news. – Läs också om Faktisk och Snopes samt om sham news och skräpnyheter (junk news). – Fejkade nyheter var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[desinformation] [årets nyord] [ändrad 6 november 2021]
en monologrobot som kan producera tweetar baserade på dåvarande presidentkandidaten, sedermera presidenten, Donald Trumps anföranden. Roboten är ett artificiellt neuronnät som har tränats på texten till Trumps tal. – Se mobile.twitter.com/DeepDrumpf (vilande sedan maj 2017). – För ”monologrobot”, se dialogrobot.
[ai] [mjukvarurobotar] [språkteknik] [ändrad 13 januari 2021]
hackar-kollektivet Anonymous kampanj för att slå ut dåvarande presidentkandidaten, sedermera presidenten, och miljardären Donald Trumps webbplats (länk) den 1 april 2016. – Se denna video (borttagen).
[inaktuellt] [kampanjer] [politik] [ändrad 29 april 2020]
ett amerikanskt visum för arbetskraft med speciell kompetens. Många anställda på amerikanska it‑företag är utländska experter med H‑1B‑visum. – I juni 2020 beslöt dåvarande presidenten Donald Trump att inga flera H‑1B visum fick utfärdas under resten av året. – Mer här.
[arbetsmarknad] [ändrad 23 juni 2020]
(network neutrality) – principen att internet ska behandla all kommunikation lika. – Internetoperatörer ska alltså inte ta hänsyn till vem som är avsändare, vem som är mottagare eller till vad meddelandena innehåller. Principen om nätneutralitet har tillämpats sedan internet skapades, även om själva ordet tillkom först i början av 00‑talet. – Principen har ifrågasatts, bland annat med hänvisning till allmänningens tragedi: om man inte skiljer mellan tonåringar som laddar ner långfilmer och företagskommunikation blir, enligt denna argumentation, internet ineffektivt för alla. – Nätneutralitet är lag i flera länder, och diskuterades först våren 2006 i USA:s kongress. Amerikanska FCC:s dåvarande chef Julius Genachowski uttalade sig 2009 för nätneutralitet. Men i april 2010 fastställde en amerikansk domstol att FCC inte har rätt att lägga sig i hur nätoperatörerna hanterar trafiken. Nätneutraliteten fick ändå stöd från högsta nivå i november 2014, då president Obama uttalade sig till stöd för nätneutralitet, se Vita husets blogg (arkiverad). – Genachowskis efterträdare Tom Wheeler förespråkade också nätneutralitet i en artikel i Wired 2015 (länk). – I februari 2015 införde FCC bestämmelser som jämställer bredband med allmänna nyttigheter som telefoni, vilket inskränker operatörernas möjlighet att filtrera och begränsa abonnenternas tillgång till information på nätet. Det sågs som en seger för principen om nätneutralitet. FCC kallade det också för Open Internet, se detta dokument. Under president Trump tog FCC under chefen Ajit Pai avstånd från nätneutralitet, se detta uttalande (borttaget i januari 2021 – arkiverat), och den 14 december 2017 beslut FCC:s styrelse att avskaffa kravet på nätneutralitet. Men i maj 2018 röstade USA:s senat igenom ett förslag om att återställa nätneutraliteten. Kalifornien och flera andra delstater har gått emot FCC och lagstiftat, eller kommer att lagstifta, om krav på nätneutralitet. – Europaparlamentet beslöt i oktober 2015 att införa nätneutralitet i EU. Men beslutet har kritiserats därför att det tillåter att nätoperatörerna prioriterar viss trafik om det inte sker på bekostnad av andra. Beslutet är en kompromiss mellan Europaparlamentets krav på total nätneutralitet och ministerrådets krav på att låta operatörerna bestämma. – Läs mer i Wikipedia. – Se också Measurement Lab. – Kritiska synpunkter på nätneutralitet finns i en artikel i Wired (länk).
[internet] [ändrad 3 september 2018]
– Anonymous – en aktivistgrupp på internet. – Det finns ingen känd organisation eller ledning bakom Anonymous, och aktivisternas namn är okända. I princip kan vem som helst uttala sig under namnet Anonymous. – Några är efter 2016 hördes inte mycket från Anonymous, förutom att ett Twitterflöde publicerades under rörelsens namn, se på Twitter, men under 2020 aktiverades organisationen igen med anledning av rörelsen Black lives matter. I februari 2022, efter att Ryssland hade angripit Ukraina, förklarade Anonymous krig mot Rysslands regering, och slog ut den officiella ryska tv-kanalen Russia Today. – Politiska och andra aktioner har genomförts under namnet Anonymous, men också sabotage och trakasserier. (Se också Operation Antisec.) – Anonymous blev känt 2008 med en video som förklarade krig mot scientologikyrkan. Anonymous har också förklarat krig mot terroristorganisationen Islamiska staten, IS, och kartlade i mars 2015, i samarbete med hackar‑organisationerna Ctrlsec och Ghostsec, 9 200 Twitter‑konton som tillhörde, eller påstods tillhöra, anhängare till IS. Listan publicerades på webbsajten XRSone. Efter IS massmord i Paris i november 2015 upprepade Anonymous sin krigsförklaring mot IS. Israel hotades i slutet av mars 2015 med electronic holocaust. Hösten 2015 inledde Anonymous Operation KKK, även känd som Hoodsoff, med målet att utplåna Ku Klux Klan (se också Amped Attacks). Ett angrepp mot Donald Trump tillkännagavs i mars 2016, se #OpTrump. – Sedan 2013 anordnas demonstrationen Million mask march på initiativ av Anonymous. – 2012 startade Anonymous en sajt som skulle publicera läckta hemliga dokument, se Paranoia. – Anonymous är ofta, men inte alltid, kopplat till forumet /b/ på sajten 4chan. – Anonymous framställs ibland som en individ med övermänskliga egenskaper, se till exempel här. – I videoinspelade tillkännagivanden representeras Anonymous av en man med Guy Fawkes‑mask. – Gruppen Cult of the dead cow var en uppenbar föregångare till Anonymous. – Filmen We are legion: the story of the hacktivists (länk) av Brian Knappenberger från 2012 handlar om Anonymous, liksom boken Hacker, hoaxer, whistleblower, spy (länk) från 2014 av Gabriella Coleman (gabriellacoleman.org). Boken It came from something awful: how a toxic troll army accidentally memed Donald Trump into office från 2019 av Dale Beran (daleberan.tumblr.com) handlar delvis om Anonymous. – Se också stand alone complex. – Mer i Wikipedia;- – anonymous FTP, se FTP.
[aktivism] [hackare] [organisationer] [ändrad 2 februari 2023]