e-postserver

(mail server, email server)server som hanterar in- och utgående e‑post för ett antal användare. Den skickar e‑post mellan sina egna användare och till användare på andra e‑postservrar samt tar emot e‑post från andra e‑postservrar för vidare befordran till egna användare. Den kan också lagra e‑post och tillhandahålla säkerhets- och filtreringsfunktioner, till exempel spamfilter. – E‑postserverns funktioner delas upp i självständiga program (agenter) som mail delivery agent, mail submission agent och mail transfer agent. – Fler termer på e–.

e-post

(e-mail eller email, på svenska ofta mejl) – elektroniskt meddelande som skickas över internet. – Det som skiljer e‑post från andra elektroniska meddelan­den är att e‑post, via internet, kan skickas från en an­vän­dare i ett nät­verk till en mot­tagare i ett annat nätverk. (Och, givetvis, även till en mot­tagare i samma nät­verk.) Nyare typer av med­delan­den som chatt förutsätter däremot att man först loggar in på en internetbaserad tjänst, där både avsändare och mottagare måste ha konton. E‑post kännetecknas av att:

  • – tecknet @ (snabel‑a) måste ingå i adressen. Det separerar mot­taga­rens an­vändar­namn från namnet på nät­verket som mot­taga­ren finns på;
  • – alla som har e‑post­adress kan skicka mejl till alla andra som har e‑postadress – det behövs inga speciella in­ställ­ningar, behörig­­heter eller inlogg­ning;
  • – mot­taga­ren hämtar sina med­delan­den. In­kom­mande e‑post sparas på en server i mot­taga­rens nätverk. Det är först när mot­taga­ren ber om sin e‑post som den skickas från servern till mot­taga­rens e‑postprogram eller webbläsare. (Undan­tag: så kallad pushmail.) – Jämför med snabbmeddelanden.

– E‑post uppfanns 1971 av Ray Tomlinson: det som han till­förde var just ett stan­dardi­serat sätt att skicka med­delan­den mellan olika dator­system. (Att skicka med­de­landen inom samma dator­system var inget nytt.) Andra elektroniska med­de­landen som SMS, snabb­medde­landen och nätverksmeddelanden är alltså inte e‑post i ordets strikta bemärkelse. Sådana meddelanden har heller inte tecknet @ i adresserna. – Variant­­ordet elpost bör ses som en skämtsam­­het. – På engelska är stav­ningen email utan bindestreck vanlig, men på svenska skriver de flesta e‑post.

[e-post] [ändrad 6 mars 2018]

e-posthygien

(email hygiene) –– goda vanor som skyddar datorn mot datavirus och minskar mängden spam. Till exempel:

  • – att du aldrig öppnar e‑post­bilagor från okända av­sändare;–
  • – att du aldrig svarar på spam. Då be­kräftar du nämligen att din e‑post­­adress finns och fungerar. När spammaren vet det kan hon sälja adressen vidare till andra spammare, och då får du ännu mer spam;–
  • – du bör inte heller skicka kedje­brev vidare, i synnerhet inte virus­­varningar eller bluffar (hoaxes), som att stor­­företag skänker bort saker (se Anna Swelung);–
  • – att du använder pro­gram som upp­täcker och stoppar data­virus, spion­­program och andra oönskade pro­gram.

elektroniskt papper

e-papper –– beteckning på typer av bild­skärmar som har några av pap­per­ets för­delar jäm­fört med vanliga bild­skärmar. –Elek­troniskt papper bör upp­­­fylla åtminstone några av dessa krav:

  1. – se ut som papper. Man ska kunna läsa texten i be­­fint­ligt ljus utan bak­grunds­belysning;
  2. – skonsamt för ögonen. Det bör vara fritt från flimmer och ha hög upp­­lösning;
  3. – beständig bild. Text och bild ska vara kvar på det elek­tro­niska papperet utan att det behövs elektrisk ström. Ström ska bara be­hövas för att byta bild;
  4. – böjlighet och vikbarhet. Elektroniskt papper ska kunna rullas ihop och vikas som vanligt papper;
  5. – skrivbarhet. Man ska kunna skriva på det elek­tro­niska papperet med något slags penna;
  6. – lågt pris.–

– På engelska kallas elektroniskt papper ibland för e‑ink (se också före­­taget E Ink). –– Se också e‑bok och electro­­wetting, och jämför med Power paper.

[bildskärmar] [ord på e-] [ändrad 11 juni 2017]

e-cash

– elektroniska kontanter, elektroniska pengar:

  1. – ursprungligen: eCash – varumärke för elektroniska pengar från DigiCash, som gick i konkurs 1998;
  2. – allmän beteckning på engelska för elektroniska pengar.

[elektroniska pengar] [ändrad 13 februari 2018]

e-pliktlagen

lag om att kopior av alla elektro­niska pub­li­ka­tioner ska lämnas till Kung­liga bib­lio­te­ket, KB. Det är en ut­vidg­ning av regeln om att pliktexemplar av alla tryckta pub­li­ka­tioner måste lämnas till KB och till några andra bibliotek. – E‑pliktlagen gäller sedan den 1 juli 2012, och om­fattar i princip allt material som görs till­gäng­ligt för all­män­heten genom inter­net eller genom andra offentliga dator­nät. Det formella namnet på lagen är ”Lag om pliktexemplar av elektro­niskt material”, se Svensk författningssamling.

[arkiv och bibliotek] [lagar] [publicering] [ändrad 20 april 2018]

e-bok

  1. elektronisk bok –bok i digitalt format, alltså i form av en fil som kan visas på en vanlig dator, smart mobil, surf­­platta eller med läs­­­platta. Filformat för e‑böcker är främst ePub. Dess­­­utom finns, eller har funnits, bland annat bbeb†, eReader, Micro­­soft Reader† och Mobipocket†. –– På engelska: e‑book. –En kort e‑bok kallas för e‑singel. – Van­liga krav på pro­gram för vis­ning av e‑böcker är att läsaren ska kunna lämna bokmärken, kunna skriva anteckningar och att texten ska vara flö­dande. För­­lagen brukar också vilja ha kopieringsskydd. – Se också Datatermgruppens rekommendation. – Läs också om blook och om pro­­jektet World­­reader;
  2. – e-bokläsare, se läs­platta.

[e-böcker] [ändrad 6 mars 2018]

e-legitimation

  1. elektronisk legi­tima­tion, e‑leg –– elektronisk iden­titets­handling i form av ett program som signerar inne­havarens handlingar på internet. Används för bank­ärenden på nätet, för Mina vårdkontakter och för många andra svenska nättjänster. Innehavaren aktiverar e‑legi­ti­ma­tionen med ett lösen­­ord som är samma från gång till gång. – E‑leg­iti­ma­tioner kan gälla för personer (personlig e‑legiti­ma­tion), organisationer (elektronisk organisationslegitimation) eller för maskiner (elek­tronisk serverlegitimation). – Se också e‑stäm­pel och elektronisk signatur. – Läs mer i TNC:s ordlista Termi­no­logi för e‑legitimationer (länk) – Se också broschyren Juridisk vägledning för införande av e‑legitimation och e‑underskrifter och E‑legitimationsnämndens sida e‑legitimation.se;
  2. – varumärke för e‑legiti­ma­tion som tjänst från flera svenska myn­dig­­heter, banker och tele­­operatörer. – Se bankid.com.

– –Se också Bankid, E‑legitimations­­­nämnden, eIDAS (EU:s förordning om e‑legitima­tion) och Sweden Connect.–

– Legitimation eller ID? – I strikt terminologi är en identitets­handling, till exempel ett ID‑kort, något som talar om vem du är. En legi­ti­ma­tion in­tygar dessutom att du har en viss rättighet, behörighet eller egenskap: att du är anställd någonstans, att du har en viss befogenhet, att du är student eller pensionär. De två termerna blandas ofta ihop: en legitimation intygar ju också identitet. Man kan till exempel använda sitt körkort (en legi­ti­ma­tion) som ID‑kort. (Men inte omvänt. Ett ID‑kort gäller inte som körkort.) E‑legitimation är egentligen en elektronisk identitets­-handling: själva poängen är ju att en e‑legitimation kan användas i alla sammanhang. – Man kan också säga att skillnaden mellan legitimation och ID‑kort har blivit mindre viktig i många sammanhang, eftersom man direkt kan kolla ett ID-kort mot ett register och se vilken behörighet eller rättighet personen i fråga har. Polisen kan till exempel snabbt ta reda på ifall innehavaren av ett ID‑kort också har körkort. – Helt apropå: legimitation.

[identifiering] [uttryck på e-] [ändrad 20 augusti 2018]