nätneutralitet

(network neutrality) – principen att internet ska behandla all kommunikation lika. Inter­­net­­­opera­tör­er ska alltså inte ta hän­­syn till vem som är av­­­sändare, vem som är mot­­­­tagare eller till vad med­­de­landena innehåller. – Principen om nät­neutralitet har tillämpats sedan inter­net skapades, även om själva ordet till­kom först i början av 00‑talet. – Principen har ifrågasatts, bland annat med hän­visning till allmänningens tragedi: om man inte skiljer mellan ton­åringar som laddar ner lång­filmer och företagskommunika­tion blir, enligt denna argumentation, inter­net ineffektivt för alla. – Nätneutralitet är lag i flera länder, och diskuterades först våren 2006 i USA:s kongress. Amerikanska FCC:s dåvarande chef Julius Genachowski uttalade sig 2009 för nät­neutralitet. Men i april 2010 fastställde en amerikansk dom­stol att FCC inte har rätt att lägga sig i hur nätoperatörerna hanterar trafiken. Nätneutraliteten fick ändå stöd från högsta nivå i november 2014, då president Obama uttalade sig till stöd för nätneutralitet, se Vita husets blogg (länk). – Genachowskis efter­trädare Tom Wheeler förespråkade också nätneutralitet i en artikel i Wired 2015 (länk). – I februari 2015 införde FCC bestämmelser som jäm­ställer bredband med allmänna nyttig­heter som telefoni, vilket inskränker opera­törernas möjlighet att filtrera och begränsa abonnenternas tillgång till infor­mation på nätet. Det sågs som en seger för principen om nät­neutra­litet. FCC kallade det också för Open Internet, se detta dokument. Under president Trump har FCC under chefen Ajit Pai tagit avstånd från nätneutralitet, se detta uttalande, och den 14 december 2017 beslut FCC:s styrelse att avskaffa kravet på nätneutralitet. Men i maj 2018 röstade USA:s senat igenom ett förslag om att återställa nätneutraliteten. Kalifornien och flera andra delstater har gått emot FCC och lagstiftat, eller kommer att lagstifta, om krav på nätneutralitet. – Europaparlamentet beslöt i oktober 2015 att införa nätneutra­litet i EU. Men beslutet har kriti­se­rats därför att det tillåter att nätoperatörerna pri­ori­terar viss trafik om det inte sker på be­kost­nad av andra. Be­slutet är en kompromiss mellan Europaparla­mentets krav på total nätneutralitet och minister­rådets krav på att låta operatörerna be­stämma. – Läs mer i Wikipedia. – Se också Measure­ment Lab. – Kritiska synpunkter på nätneutralitet finns i en artikel i Wired (länk).

[internet] [ändrad 3 september 2018]

Indect

slutfört EU-finansierat projekt för utveckling av teknik för upptäckt av brott och hot. Projektet pågick 2009—2014. – Upp­täckt av brott och hot skulle ske genom kamera­­över­­vak­ning på all­­männa platser och genom övervak­ning av tele- och data­­kommu­nika­tion. Pro­jektet hade en budget på 15 miljoner euro, och genom­fördes av forskare i många EU‑länder. – Projektet kritiserades för att det bidrog till övervakningen av med­­borg­arna. Det talades bland annat om att Indect ut­vecklade teknik för upp­­täckt av ”abnormt beteende”, vilket Indect för­nekade (men se Samurai). – Indect‑projektet bedrev ingen spaning eller över­vakning; där­emot kunde pro­jektet ut­veckla metoder som medlems­­stat­erna kunde använda. – Officiell webbsida var indect-project.eu (stängd, arkiverad), men se slutrapporten (länk). – Se också stopp-indect.info (från 2012).

[övervakning] [ändrad 3 september 2018]

Gallorapporten

en rapport som rekommenderade hårdare åtgärder mot piratkopiering. – Gallo­rapportens förslag röstades i september 2010 igenom med mycket kort varsel av Europa­parlamentet. Den är upp­­kallad efter för­fattaren, Marielle Gallo. Det formella namnet på engelska är Draft report on enhancing the en­force­ment of intellectual property rights in the internal market. Hela texten finns här. – Rap­porten innehåller inga förslag till juridiskt bindande beslut, där­emot rekom­men­da­tioner om en över­­grip­ande strategi mot på­stådda brott mot upphovs­­rätten och ett gemensamt juridiskt ram­verk. – Läs också om Acta, FRA‑lagen, Hadopi, Ipred, Polismetodutredningen, RIPA, Stockholmsprogrammet­, Telekompaket­et och Indect.

[eu] [upphovsrätt] [ändrad 15 oktober 2019]

Telekompaketet

ett kontroversiellt EU-direktiv om regler för tele- och datakommunikation. – Från början ingick regler om att den som miss­­tänktes för pirat­kopiering skulle kunna stängas av från inter­net. För­slaget röstades slutligen igenom, med vissa mildringar, i november 2009. På engelska heter det Telecoms reform package. – Det huvud­sakliga syftet med för­slaget var att göra reglerna för tele- och datatrafik mer enhetliga i EU‑länderna. För­slaget blev kontro­versiellt för att det också inne­höll regler om att an­vänd­are som misstänktes för pirat­kopiering av film, musik eller annat upphovsskyddat material skulle kunna stängas av från inter­net, och för att internetoperatörer skulle åläggas att blockera visst material. Resultatet skulle enligt kritikerna bli att den fria spridningen av information upphörde. – Telekom­paketet lades fram första gången 2007. Ett tillägg som röstades igenom i Europa­parlamentet i april 2009 inne­bar att ingen skulle kunna stängas av från inter­net utan dom­stols­prövning. Minister­rådet och Europaparlamentet enades i november 2009 om att det inte ska gå att stänga av någon från inter­net utan prövning. Det står dock inte var och hur prövningen ska ske. Med den ändringen röstades Tele­kom­paketet igenom i november 2009. – En samman­fattning av Tele­kom­paketet finns här. – Läs också om Datalagrings­direktivet, Gallo­rapporten, Hadopi, Ipred, Acta, Indect och Ripa samt om Polis­metod­utredningen.

[eu] [it-relaterad brottslighet] [politik] [telekom] [upphovsrätt] [ändrad 27 maj 2019]

roaming

– teletjänstöverflyttning; mobil, resande;

  1. – till­fällig tele­tjänst­flytt – an­vänd­ning av annan operatörs mobil­nät utom­lands eller när man är utanför sin vanliga operatörs täck­nings­område. Det brukar medföra extra­kostnader – roaming­avgift eller utlands­avgift. (Jämför med sam­trafik.) – Roaming ersattes från 2014 i EU av lokal ut­bryt­ning, vilket innebär att abon­nenten vid ut­lands­besök an­sluter sig till en lokal operatör utan in­bland­ning av sin operatör i hemlandet. I oktober 2015 beslöt Europa­parla­mentet att roaming­avgifter ska avskaffas i EU från den 15 juni 2017. Och innan dess skulle taket för av­gift­erna sänkas den 30 april 2016. Ett slutgiltigt beslut om att avskaffa roamingavgifter för abon­nent­er­na togs den 6 april 2017. – Teleoperatörerna får emellertid fortfarande ta betalt av varandra för roamingen, men den avgiften ska successivt minskas fram till 2022. Mobiloperatörerna får också ta ut extra avgifter av utländska besökare på turistorter för att de ska betala sin del av kost­nad­er­na för att installera och underhålla mobilnätet, som ju ska användas av lokalbefolkningen även när det inte är turistsäsong. Och för att undvika att folk skaffar abonnemang i det land där det är billigast, men inte där de faktiskt bor, är det också tillåtet att sätta ett tak för användningen vid roaming. – Se Telecoms single market och se PTS sida om mobiltelefoni och surf inom EU;
  2. – motsvarande för fast telefoni: en an­ställd som är på tjänste­resa får, via en lokal tele­operatör, till­gång till sitt företags fasta tele­operatör och de speci­ella tjänster som den operatören till­handa­håller: före­taget står för kostnaden;
  3. mobil, resandea roaming user – om abonnent eller annan an­vändare som rör sig (i bil eller tåg) medan kom­mu­ni­ka­tionen pågår eller från session till session. – Se nomaditet. – Jämför med handover. –To roam betyder ’att vandra omkring’, ’att resa runt’.

[mobilt] [telefoni] [ändrad 18 april 2017]

Galileo

  1. Galileo Galilei.
    Galileo Galilei.

    – ett europeiskt satellitsystem för positionsbestämning och navigering (GNSS). Alltså ett modernare alternativ till GPS. Det togs i drift i begränsad skala i december 2016, se pressmeddelande. – Galileo ska enligt planerna ha 24 satelliter år 2019, placerade i banor som gör dem lättare att hitta från europeiska breddgrader än GPS‑satellit­erna, och utrustade med exaktare atomur än vad GPS-satelliterna har. Det ger positionsbestämning ner till en meter. Till­sammans med GPS‑systemets 30 satelliter ska det ge nästan 100‑procentig till­gäng­lig­het på jordklotet. – Public regulated service (PRS) är en Galileobaserad tjänst avsedd enbart för polis, brandkår och annat samhällsskydd i EU-länderna. PRS ger en krypterad signal som uppges ha hög tillförlitlighet och skydd mot sabotage och andra störningar. Mer här. – Projektet drivs av EU och europeiska rymdorganisationen ESA (esa.int) med insats av privat kapital. – Beslut om genom­förande av Galileo fattades i mars 2002; de första testsatelliterna togs i drift 2006. – I samband med att Storbritannien lämnar EU (Brexit), och därmed bland annat utestängs från PRS, har Storbritannien under 2018 börjat undersöka möjligheten att skicka upp ett eget satellitnavigeringssystem.  – Läs mer om Galileo här;

  2. – en nerlagd enkortsdator från Intel. Den hade processorn Quark. Galileo var avsedd för hobbyanvändare och för an­vänd­ning i inbyggda system. Galileo var kompatibel med Arduino. – Intel har också utvecklat en mer påkostad enkorts­dator, Minnowboard och den kraftfulla Joule†. – Se Intels webbsidor.

–Namnet: Uppkallat efter vetenskapsmannen Galileo Galilei, 1564–1642, se Wikipedia.

[enkortsdatorer] [nerlagt] [rymden] [samhällsskydd] [utomhusnavigering][ändrad 15 oktober 2019]