Swift

  1. – ett programspråk från Apple. Det är avsett för programutveckling för macOS och iOS, och ska er­sätta Objective‑C. – Swift presenterades i juni 2014. Det var först endast till­gäng­ligt för utveck­ling för OS X (numera macOS) och IOS, men i juni 2015 blev det öppet för alla som vill använda det, alltså även för Windows och Android. I december 2015 släppte Apple Swift med öppen källkod. – Läs mer på Apples webb­sidor;
  2. Society for worldwide inter­bank communication – en världsomfattande organisation för över­­­föring av pengar mellan banker genom datornät. – Swift grundades 1973, och finns i nästan alla länder. Det är ett företag som ägs av banker, finansbolag och storföretag. Det har huvud­­­kontor i Belgien. – Sommaren 2009 beslöt EU:s minister­­­råd att inleda sam­tal med USA om att ge USA tillgång till Swifts in­formation om betalningar. USA hade begärt tillgång till informationen som led i kampen mot terrorism. Tidigare fanns Swifts servrar i USA, men efter att de flyttades till Europa skyddas informationen av EU:s lagar om skydd för personupp­gifter. I februari 2010 röstade Europaparlamentet nej till förslaget om att ge USA tillgång till informationen. Men senare samma år godkände Europaparlamentet en något för­ändrad version av avtalet. – Swift är också en alternativ benämning på BIC (en kod för identifiering av banker);
  3. Jonathan Swift (1667—1745) – irländsk författare, politiker och präst, mest känd för boken Gullivers resor, först utgiven 1726. Även om Gullivers resor numera ofta ses som en barnbok, vilket förutsätter att man utesluter delarna tre och fyra, är det i själva verket en politisk satir. Swifts Ett anspråks­­löst förslag (A modest proposal) från 1729 är en av de blodigaste satirer som har getts ut. – Inom it har Jonathan Swift bidragit med namnet på sökmotorn Yahoo och med termerna big‑endian och little‑endian.

[betalningar] [litteratur] [macos och ios] [programspråk] [ändrad 31 juli 2019]

betydande marknadsinflytande

om teleoperatörer: som har 25 procent eller mer av marknaden i företagets om­råde. Detta enligt EU:s definition. En teleoperatör med be­­ty­dande marknads­­in­flyt­ande måste lämna in sin prislista till regleringsmyndigheten, i Sverige PTS, för god­­kän­nande. – På engelska: significant market power.

[företag och ekonomi] [telekom] [ändrad 11 oktober 2018]

Anti-counterfeiting trade agreement

(ACTA) – ett föreslaget inter­natio­nellt avtal mot förfals­kade mär­kes­varor och pirat­kopior, stoppat av Europaparlamentet. – För­­slaget blev hårt kritise­rat för att det bland annat skulle ge tullen rätt att godtyckligt söka igenom re­se­närers da­torer, mu­sik­­spelare och mobiltelefoner efter eventuella otillåtna kopior av film eller musik. Det skulle också ha försvårat försäljning av billiga kopior av läkemedel i fattiga länder. Dess­­utom försiggick förhandlingarna om av­talet under stort hemlighetsmakeri. – I förhandlingarna om ACTA deltog EU, USA och ett antal andra länder. En preliminär version av avtalet blev offentlig först i april 2010, en nyare version kom i ok­tober 2010, se här (arkiverad). – I ja­nu­ari 2012 undertecknade nästan alla EU:s medlems­­stater avtalet, även Sverige, men genom att Europaparlamen­tet röstade ner avtalet den 4 juli 2012 kan inget EU‑land tillämpa ACTA. Där­efter miss­tänks det att in­slag från ACTA kommer att smusslas in i ett avtal mellan Kanada och EU, se CETA. – Under 2013 förhand­lade EU och USA om ett annat avtal, se TTIP. – Se Wikipedia. – Läs också om FRA‑lagen, Gallorapporten, Hadopi, Investigative powers act, IPRED, Stockholmsprogram­met, Tele­kom­paketet, Polis­metod­ut­red­ningen, SOPA och Indect.

[inaktuellt] [juridiska lagar] [politik] [upphovsrätt] [ändrad 25 april 2020]

Echelon

en signal­spanings­organisation som drivs av USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Det påstås att Echelon av­lyss­nar, eller kan avlyssna, all radio-, tele- och data­­­kommu­ni­ka­tion över Atlanten och i stora delar av världen, även privata med­­de­landen. Det påstås också att systemet används för före­tags­­­spionage för att gynna i synner­het ameri­kanska företag gent­emot icke‑ameri­kanska kon­­kur­renter. – EU har publicerat en kritisk rapport om Echelon, se här (från 2001). – Mer i Wikipedia. – Uttal: Echelon kan uttalas på två sätt på engelska: med engelskt sje-ljud eller med tsch-ljud.

[underrättelseverksamhet] [övervakning] [ändrad 14 november 2019]

Android

  1. Den gröna roboten Bugdroid som symboliserar Android. Under står ANDROID skrivet med stiliserade bokstäver.
    Bugdroid – symbol för Android.

    – ett operativsystem och en utvecklings­plattform för smarta mobiler, surfplattor och hemelektronik, utvecklat främst av Google. Android är sedan 2014 världens mest spridda operativ­system. Google uppmuntrar andra mobiltillverkare att använda Android. Det har hittills (juli 2018) varit gratis, men villkorat med krav på att Android levereras med Googles sökmotor, webbläsaren Chrome och andra Google-tjänster. (Mer om det här nedanför.)– I princip ska vem som helst kunna utveckla program och tjänster som ska kunna användas på vilken mobiltelefon eller surf­platta som helst, om den kör Android. Android bygger på Java och Linux. – Android blev officiellt i no­vem­ber 2007, och backas upp av före­tagen i Open handset alliance. Den första And­roid­­mobilen, T‑Mobile G1, visades upp i sep­tember 2008. – Android har namn efter före­taget Android, grundat av Andy Rubin (som kallas för ”Android”), köpt 2005 av Google. Det var i företaget Android som en stor del av utvecklingsarbetet gjordes. Android för­kortas ibland till droid, se till exempel droidrage. – De olika versionerna av Android har haft namn efter ameri­kanska gordsaker i bokstavsordning, till exempel Nougat, Oreo och Pie, men version 10 från 2019 heter Android 10. – WearOS är en version för smarta klockor. Android One är en specifi­kation för smarta lågprismobiler. – Se också SE Android. – Läs mer om Android här. – I januari 2010 började Google sälja en egen mobil­­telefon med Android, Nexus One, följd av andra mobil­­telefoner och surfplattor med varumärket Nexus. Varumärket Nexus för mobiltelefoner ersattes i oktober 2016 av Pixel. – Läs också om AOSP och OESF. – Jäm­för med Limo foundation och läs också om Kindroid. – Android ska inte förväxlas med Chrome OS, Googles operativsystem för persondatorer. Men i oktober 2015 uppgavs det att Google planerar att avveckla Chrome OS som separat produkt och slå ihop det med Android. Från hösten 2016 kan man köra Android-appar på Googles dator Chromebook. – Android är skrivet i fri och öppen källkod, vilket innebär att det är tillåtet att sprida det vidare och modifiera det på valfritt sätt, förutsatt att man inte kallar det för Android – läs om Cyanogen­Mod†, Lineage OS, Omni­ROM och Replicant, fristående utföranden av Android. – I juli 2018 ålade Europeiska kommissionen Googles moderbolag Alphabet att betala 4,3 miljarder euro i böter för att Google missbrukar Androids dominerande ställning på marknaden genom att tvinga företag som använder Android att förinstallera Googles sökmotor och Google Chrome. (Se pressmeddelande.) Google överklagade (se Googles blogg), men i mars 2019 gjorde Google en del eftergifter Böterna sänktes därefter till 1,9 miljarder euro (se pressmeddelande från EU).  – 2016 blev det känt att Google utvecklar ett nytt operativsystem, Fuchsia, som eventuellt kan ersätta Android. – IDG:s artiklar om Android: länk;

  2. – människolik robot. – Ordet android används främst inom science fiction om robotar som verkar vara riktiga människor. Förkortas ofta till droid. I filmen Blade Runner kallas androiderna för replikanter. På 2010‑talet kom också ordet hubot. – Faktiskt existerande robotar (till skillnad från robotar i film och science fiction) som påminner om människor , men som inte kan misstas för människor, kallas för humanoider. – Läs också om cyborg. – Om upplevelsen av människo­lika robotar, se uncanny valley.

– Ordet: Android kommer av grekiska andros – man, människa – och -oid – liknande.

[android] [androider och humanoider] [fri och öppen källkod] [ändrad 10 mars 2020]

GPS

  1. – Global positioning system – satellitbaserat amerikanskt system för positions­­be­stäm­ning (GNSS). GPS används också för noggrann tidsbestämning. – 31 satelliter går i bana runt jorden, och sänder ständigt var sin radio­signal med exakt tid (se GPST). Tid anges med en nog­grann­het på mindre än en tiondels mikrosekund (en tiondels miljondels sekund). En tiondels mikrosekund är den tid som det tar för ljuset att röra sig 30 meter. Varje satellit sänder också sin position i förhållande till jordytan. En GPS‑mottag­a­re jämför signalerna från minst fyra satelliter, och kan då räkna ut sin position på jordytan med en noggrannhet på tre meter under goda omständigheter. Den räknar också ut höjd över havet. Med bara tre satellitsignaler kan GPS-mottagaren räkna ut position på jordytan, men inte höjd över havet. (Se trilaterering.) Av­stånd­et till varje satellit räknas ut med ledning av hur lång tid det tar för signalen att nå GPS-mot­tag­a­ren. – GPS-satel­literna ägs av amerikanska krigs­makten, som skickade upp satellit­erna under åren 1978—1988. Eftersom systemet är utvecklat för militärt bruk är GPS-mottagarna gjorda så att de inte kan upptäckas med signalspan­ing. De är alltså passiva, det vill säga att de tar emot signaler från satelliterna, men de sänder inga signaler – om de gjorde det så skulle fienden kunna lokalisera soldater genom signalspaning. (Många GPS‑mottagare för privat bruk sänder visserligen signaler, men det är för tilläggsfunktioner, som att hämta kartor eller för spårning.) – Sig­nal­erna från GPS‑satelliterna kan och får användas av alla, men från början fanns ett system, Selective avail­abil­i­ty, som gav civila användare mindre exakta positioner än vad amerikansk militär fick. Det systemet är bort­kopplat sedan år 2000. – Det officiella namnet på GPS är Navstar, Navigation satellite timing and ranging. – Den första satelliten, Vespucci, i en modernisering av GPS sattes i bana i december 2018 (se denna länk). – Se USA:s officiella webbsidor för GPS, gps.gov. – EU håller på att skicka upp en modernare variant av GPS, Galileo. Det finns också ett liknande ryskt system, Glonass, kinesiska Beidou och Indiens regionala IRNSS. – Håkan Lans navigationssystem STDMA bygger på GPS. – GPS‑systemet konstruerades utan tanke på it‑säkerhet, och har därför blivit utsatt för attacker, se GPS spoofing. Därför har Iridiums system för satellittelefoni tagits i bruk för att erbjuda ett säkrare alternativ till GPS. Bland annat krypterar det signalerna från satelliterna. – USA:s krigsmakt har i slutet av 2010‑talet börjat utveckla tilläggsfunktioner som gör militärens GPS mindre känsligt för avsiktliga störningar. Sådana har förekommit under militära manövrer. Tilläggsfunktionerna ska testas och tas i bruk successivt. De kallas för Assured precision navigation and timing, APNT. Se artikel i Breaking Defense. – Läs också om Assisted GPS och geo­­block­e­r­ing;
  2. – se generalized processor sharing.

[förkortningar på G] [nätverk] [rymden] [utomhusnavigering] [ändrad 10 juni 2019]

nätneutralitet

(network neutrality) – principen att internet ska behandla all kommunikation lika. Internetoperatöre­r ska alltså inte ta hänsyn till vem som är avsändare, vem som är mottagare eller till vad meddelandena innehåller. – Principen om nätneutralitet har tillämpats sedan inter­net skapades, även om själva ordet till­kom först i början av 00‑talet. – Principen har ifrågasatts, bland annat med hän­visning till allmänningens tragedi: om man inte skiljer mellan tonåringar som laddar ner lång­filmer och företagskommunika­tion blir, enligt denna argumentation, internet ineffektivt för alla. – Nätneutralitet är lag i flera länder, och diskuterades först våren 2006 i USA:s kongress. Amerikanska FCC:s dåvarande chef Julius Genachowski uttalade sig 2009 för nätneutralitet. Men i april 2010 fastställde en amerikansk dom­stol att FCC inte har rätt att lägga sig i hur nätoperatörerna hanterar trafiken. Nätneutraliteten fick ändå stöd från högsta nivå i november 2014, då president Obama uttalade sig till stöd för nätneutralitet, se Vita husets blogg (länk). – Genachowskis efterträdare Tom Wheeler förespråkade också nätneutralitet i en artikel i Wired 2015 (länk). – I februari 2015 införde FCC bestämmelser som jäm­ställer bredband med allmänna nyttigheter som telefoni, vilket inskränker operatörernas möjlighet att filtrera och begränsa abonnenternas tillgång till information på nätet. Det sågs som en seger för principen om nätneutra­litet. FCC kallade det också för Open Internet, se detta dokument. Under president Trump har FCC under chefen Ajit Pai tagit avstånd från nätneutralitet, se detta uttalande, och den 14 december 2017 beslut FCC:s styrelse att avskaffa kravet på nätneutralitet. Men i maj 2018 röstade USA:s senat igenom ett förslag om att återställa nätneutraliteten. Kalifornien och flera andra delstater har gått emot FCC och lagstiftat, eller kommer att lagstifta, om krav på nätneutralitet. – Europaparlamentet beslöt i oktober 2015 att införa nätneutralitet i EU. Men beslutet har kritiserats därför att det tillåter att nätoperatörerna pri­ori­terar viss trafik om det inte sker på bekostnad av andra. Be­slutet är en kompromiss mellan Europaparlamentets krav på total nätneutralitet och ministerrådets krav på att låta operatörerna be­stämma. – Läs mer i Wikipedia. – Se också Measure­ment Lab. – Kritiska synpunkter på nätneutralitet finns i en artikel i Wired (länk).

[internet] [ändrad 3 september 2018]

Gallorapporten

en rapport som rekommenderade hårdare åtgärder mot piratkopiering. – Gallo­rapportens förslag röstades i september 2010 igenom med mycket kort varsel av Europaparlamentet. Den är upp­­kallad efter för­fattaren, Marielle Gallo. Det formella namnet på engelska är Draft report on enhancing the enforce­ment of intellectual property rights in the internal market. Hela texten finns här. – Rapporten innehöll inga förslag till juridiskt bindande beslut, där­emot rekom­men­da­tioner om en övergrip­ande strategi mot påstådda brott mot upphovs­­rätten och ett gemensamt juridiskt ramverk. – Läs också om ACTA, FRA‑lagen, Hadopi, IPRED, Polismetodutredningen, RIPA, Stockholmsprogrammet­, Telekompaket­et och Indect.

[eu] [upphovsrätt] [ändrad 15 oktober 2019]

Telekompaketet

ett kontroversiellt EU-direktiv om regler för tele- och datakommunikation. – Från början ingick regler om att den som miss­­tänktes för pirat­kopiering skulle kunna stängas av från inter­net. För­slaget röstades slutligen igenom, med vissa mildringar, i november 2009. På engelska heter det Telecoms reform package. – Det huvud­sakliga syftet med för­slaget var att göra reglerna för tele- och datatrafik mer enhetliga i EU‑länderna. För­slaget blev kontro­versiellt för att det också inne­höll regler om att använd­are som misstänktes för pirat­kopiering av film, musik eller annat upphovsskyddat material skulle kunna stängas av från inter­net, och för att internetoperatörer skulle åläggas att blockera visst material. Resultatet skulle enligt kritikerna bli att den fria spridningen av information upphörde. – Telekom­paketet lades fram första gången 2007. Ett tillägg som röstades igenom i Europa­parlamentet i april 2009 inne­bar att ingen skulle kunna stängas av från inter­net utan dom­stols­prövning. Minister­rådet och Europaparlamentet enades i november 2009 om att det inte ska gå att stänga av någon från inter­net utan prövning. Det står dock inte var och hur prövningen ska ske. Med den ändringen röstades Tele­kom­paketet igenom i november 2009. – En sammanfattning av Tele­kom­paketet finns här. – Läs också om Datalagringsdirektivet, Gallo­rapporten, Hadopi, IPRED, ACTA, Indect och RIPA samt om Polis­metod­utredningen.

[eu] [it-relaterad brottslighet] [politik] [telekom] [upphovsrätt] [ändrad 27 maj 2019]