geoblockering

  1. – geografisk begränsning av var en mobil­telefon eller en app kan användas. – En form av geoblockering är att en mobil­telefon slår larm när bäraren går utanför ett förutbestämt område. Telefonen meddelar då någon annan person eller tjänst. Det används bland annat för övervakning av barn. En annan form är att vissa appar inte går att använda på vissa platser. – Geoblockering förutsätter att telefonen har GPS eller annan teknik för positions­bestämning med tillräckligt hög precision. – På engelska: geofencing. – Se också geoslaveri;
  2. – se geostaket (virtuellt staket);
  3. – hinder för användare från vissa geo­grafiska områden att komma åt visst material på nätet. Det kan vara:
    • censur: diktaturer blockerar besök på regimkritiska sajter på internet, eller på andra sajter som regimen ser som olämpliga. – Se internet­ridån;
    • – motiverat av upphovs­rätt. Företag som tillhanda­håller musik, film och annat material på internet har ofta bara tillstånd från upphovsrättshavaren att sprida materialet i vissa länder. Därför blockerar de tittare från andra länder.

– Geo­block­ering av typ 3 utgår oftast från besökarens IP‑adress, som kan knytas till en viss plats. Det leder till att en kund som betalar för en videotjänst på nätet inte kan använda tjänsten om hon loggar in från ”fel land”, till exempel på semestern. Det har naturligtvis lett till klagomål. Å andra sidan är det relativt lätt att kringgå geoblockering genom att använda en anonymiseringstjänst eller VPN, som byter ut IP‑adressen. – I december 2015 lade EU‑kommissionen fram ett förslag om att förbjuda geoblockering, se artikel i Computer Sweden: länk; och pressmeddelande från EU från november 2017: länk. EU antog därefter 2018 en förordning mot obefogad geoblockering – se EU:s webbsidor.

– Geo­block­ering var ett av årets nyord 2015 enligt Språk­rådet och Språktidningen (länk). – På engelska: geoblocking, geo-blocking. – IDG:s artiklar om geoblockering: länk.

[censur] [geo] [upphovsrätt] [årets nyord] [övervakning] [ändrad 12 mars 2020]

5G-PPP

5g public and private partner­ship – europeisk samarbetsorganisation för 5g. (Femte genera­tionens mobil­nät.) Det är ett samarbete mellan EU och de flesta företag som arbetar med mobila nätverk. De privata företagen i 5G‑PPP samarbetar under namnet 5g infra­structure association. – Se 5g‑ppp.eu. – Jäm­för med NGMN (bety­delse 2).

[förkortningar på 123…] [mobilt] [organisationer] [ändrad 30 januari 2018]

Samurai

ett avslutat EU-projekt för utveckling av ett avancerat system för övervakning med sam­verkande videokameror på allmän plats. (Se avvikelsedetektion.) Projektet pågick 2008–2011. Syftet var att information från många kameror i ett område skulle analyseras tillsammans för att ge en mer tillför­lit­lig bild av eventu­ella hot. Tekniken skulle, uppges det, användas på platser som är särskilt känsliga för sabotage och attentat. Projektet möttes av stor misstänksam­­het. – Samurai står för Suspicious and abnormal behaviour monitoring using a network of cameras & sensors for situation awareness enhance­ment. – Se denna webbplats. – Se också Indect. – Ska inte för­växlas med samuraj.

[avslutat] [förkortningar på S] [övervakning] [ändrad 10 november 2014]

betaltjänstlagen

lag om betaltjänster (2010:751) – en svensk lag som reglerar bankers, kortföretags och andra betalningsförmedlares skyldigheter. – Lagen säger bland annat att be­talningar får ta högst en eller två bankdagar. Den förbjuder avgifter på betalningar med kort, och reglerar ansvaret för transaktioner som inte fullföljs. Kundens eget an­svar för ekonomiska förluster på grund av stöld av kontokort eller lik­nande begränsas, men kunden är också enligt lagen skyldig att underrätta betalningsförmedlaren när hon upptäcker obehöriga betalningar. – Lagen, som infördes 2010, är den svenska tillämpningen av EU:s betaltjänstdirektiv, PSD 2 som är till för att införa enhetliga regler i Europa för betaltjänster. – Lagtexten finns här. – Ett tillägg till lagen infördes den 1 juli 2020 för att skydda kunder från att ta lån oavsiktligt: i den lista över betalningssätt som betaltjänstföretaget visar för kunden när hon köper något på internet ska direktbetalning från bankkonto stå först. – Se riksdagens webbsidor.

[betalningar] [lagar] [ändrad 1 juli 2020]