Samurai

ett avslutat EU-projekt för utveckling av ett avancerat system för övervakning med sam­verkande videokameror på allmän plats. (Se avvikelsedetektion.) Projektet pågick 20082011. Syftet var att information från många kameror i ett område skulle analyseras tillsammans för att ge en mer tillför­lit­lig bild av eventu­ella hot. Tekniken skulle, uppges det, användas på platser som är särskilt känsliga för sabotage och attentat. Projektet möttes av stor misstänksam­­het. – Samurai står för Suspicious and abnormal behaviour monitoring using a network of cameras & sensors for situation awareness enhance­ment. – Se denna webbplats. – Se också Indect. – Ska inte för­växlas med samuraj.

[avslutat] [förkortningar på S] [övervakning] [ändrad 10 november 2014]

betaltjänstlagen

lag om betaltjänster (2010:751) – en svensk lag som reglerar bankers, kortföretags och andra betalningsförmedlares skyldigheter. – Lagen säger bland annat att be­talningar får ta högst en eller två bankdagar. Den förbjuder avgifter på betalningar med kort, och reglerar ansvaret för transaktioner som inte fullföljs. Kundens eget an­svar för ekonomiska förluster på grund av stöld av kontokort eller lik­nande begränsas, men kunden är också enligt lagen skyldig att underrätta betalningsförmedlaren när hon upptäcker obehöriga betalningar. – Lagen, som infördes 2010, är den svenska tillämpningen av EU:s betaltjänstdirektiv, PSD 2 som är till för att införa enhetliga regler i Europa för betaltjänster. – Lagtexten finns här. – Ett tillägg till lagen infördes den 1 juli 2020 för att skydda kunder från att ta lån oavsiktligt: i den lista över betalningssätt som betaltjänstföretaget visar för kunden när hon köper något på internet ska direktbetalning från bankkonto stå först. – Se riksdagens webbsidor.

[betalningar] [lagar] [ändrad 1 juli 2020]

EU

  1. – Europeiska unionen. De korrekta svenska namnen på olika EU-organ står i EU:s publikations­handbok, klicka här. – Notera att den formella skillnad som tidigare fanns mellan EU och EG (Europeiska gemenskaperna) upp­hörde vid årsskiftet 2009—2010;
  2. toppdomän för EU – se .eu.

[eu] [toppdomäner] [ändrad 17 januari 2021]

PSI-direktivet

ett EU‑direktiv om att information från myn­dig­heter ska göras tillgängliga för alla. – Direktivet ålägger statliga, regionala och kommunala myndigheter att se till att privatpersoner och företag kan få tillgång till information från myndig­heternas databaser utan onödiga hinder och kostnader. Det gäller i första hand möjligheten att köpa stora datamängder för att an­vända dem i kommersiell verk­sam­het. – På svenska heter direktivet ”Direktiv om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn” (länk). Det är underlaget för den svenska så kallade PSI‑lagen. – På engelska: Directive on the re‑use of public sector information. 

[förkortningar på P] [myndigheter] [öppen information] [ändrad 20 september 2020]

USB-C

Vändbar. Källa: Wikipedia.

en vändbar USB‑kontakt. – En USB‑C‑kontakt kan alltså sättas in med valfri sida upp, till skillnad från tidigare USB‑kontakter. USB‑C visades först upp i augusti 2014, och började användas 2015. Kallades först för USB type C. – Kontakten är ungefär lika stor som micro‑USB. Det behövs ett mot­­svarande USB‑uttag. Type‑C‑kontakter kan alltså inte sättas in i tidigare typer av USB‑uttag, och tidigare USB‑kontakter passar inte i uttag för USB‑C. Men data­­över­föringen är kompatibel med äldre system, så samman­kopplingen kan ordnas med adaptrar. – Kallas på engelska också för reversible USB connector. – Apple visade i mars 2015 upp en extremt tunn MacBook med ett enda USB‑uttag som också klarade datorns strömförsörjning med USB power delivery, USB PD. Apple införde då benämningen USB-C, och andra har hakat på. – Se pressmeddelande från USB Forum (länk). – I januari 2019 presenterades USB Type C Authentication. Det är ett sätt att skydda datorer och it-system mot USB-minnen och andra USB-anslutna enheter som sprider skadeprogram. Datorer kan ställas in för att kommunicera enbart med godkända USB‑enheter och USB‑laddare. – Se detta pressmeddelande. – I oktober 2022 beslöt EU att alla laddare för små elektroniska enheter ska ha USB‑C‑kontakter från hösten 2024. Det gäller mobiltelefoner, surfplattor, läsplattor, digitalkameror, hörlurar, headset, handhållna videospelskonsoler, bärbara högtalare, tangentbord, datormöss, hörsnäckor och portabla navigationsapparater. Det gäller även bärbara datorer, men där har tillverkarna ytterligare drygt ett år på sig. – Se pressmeddelande från Europaparlamentet: europarl.europa.eu/news….

[kablage] [usb] [ändrad 4 oktober 2022]

Datalagringsdirektivet

DLD, på engelska Data retention directive (see below) – ett stoppat EU‑direktiv från 2006 om att uppgifter om internet- och mobiltelefontrafik måste sparas av operatörerna. Uppgifterna skulle kunna göras tillgängliga för polis. Kallas också för loggningslagen. – I april 2014 förklarade EU‑domstolen att Datalagringsdirektivet ledde till oacceptabla intrång i medborgarnas privat­liv, och därför var ogiltigt. (Se detta pressmeddelande.) – Det officiella namnet på Datalagringsdirektivet är Direktiv om lagring av elektronisk data eller Europaparlamentets och rådets direktiv om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samarbete med tillhanda­hållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikations­nät och om ändring av direktiv 2002/58/EG.  Direktivet antogs 2006, och skulle vara infört i medlemsländernas lagar senast den 15 september 2007. Det som enligt direktivet skulle lagras var uppgifter om:

  • –vem som ringer till vem;
  • – vem som SMS:ar till vem;
  • – vem som skickar e‑post till vem och:
  • – vilka webb­­sidor som användarna besöker.

– Innehållet i samtalen respektive med­delandena skulle däremot inte lagras. Upp­gifterna måste lagras i minst sex månader och högst två år. – Datalagringsdirektivet blev kontroversiellt, eftersom det innebar ett uppenbart ingrepp i den personliga integriteten. I mars 2010 fastslog Tysklands författningsdom­stol att den form av direktivet som skulle införas i tysk lag stred mot den tyska grundlagen. – Svensk tillämpning: En svensk lag baserad på direktivet infördes först i mars 2012. Den ingår i Lag om elektronisk kommunikation, (länk, se kapitel 6, paragraferna 16a—16f). Kallas ofta för Datalagringslagen. Efter EU‑domstolens utslag beslöt Post- och telestyrelsen, PTS, som har till­syn över efterlevnaden av lagen, först att inte ingripa mot operatörer som inte tillämpar lagen (se pressmeddelandearkiverat). I juni 2014 kom Sten Heckscher, som hade utrett frågan på uppdrag av dåvarande justitieministern Beatrice Ask, fram till att den svenska lagen inte berörs av EU‑domstolens utslag. Lagen kunde alltså tillämpas även i fortsättningen. – Bak­grund: i Sverige ledde kritiken till att genomförandet av direktivet sköts upp upp länge. I februari 2010 fälldes Sverige i EU‑domstolen (se här) för att inte ha infört lagen. Men en utredning hade tillsatts, Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning (länk), som föreslog sex månaders trafikdatalagring. Förslaget låg till grund för de tillägg till Lag om elektronisk kommunikation som riksdagen beslutade om 2012. Den står fort­farande i lagboken, och berördes alltså inte, enligt Sten Heckschers utredning, av EU‑domstolens utslag. PTS meddelade kort därefter i brev till operatörerna (länk) att den svenska lagen nu åter ska tillämpas. – PTS hemlig­höll hösten 2014, i strid med offentlighetsprincipen, den utredning som användes som motivering för det nya ställningstagandet, och vägrade att lämna ut eller att ens diarieföra den. – Se artikel i Dagens Juridik (länk). Efter att bredbandsoperatören Bahnhof hade överklagat PTS beslut att inte lämna ut den interna utredningen beslöt kammarrätten i december 2014 att den måste lämnas ut. Det framgår av PTS utredning att PTS i april 2014 kom fram till att direktivet strider mot de grundläggande friheterna i EU. Promemorian finns att läsa i Computer Sweden (länk, en bit ner på sidan). – I februari 2019 lade regeringen fram ett förslag till ändringar i Datalagringslagen. Det innebär vissa begränsningar i kravet på lagring av uppgifter om mobiltelefonsamtal. Se lagrådsremiss. Den nya lagen, som har godkänts av riksdagen, trädde i kraft den 1 oktober 2019. Förslaget kritiserades genast för att vara alltför likt den existerande lagen. – Läs också om FRA‑lagen, Gallorapporten, IPRED, Polismetodutredningen, RIPA, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet och Indect. – Förväxla inte Datalagringsdirektivet med EU:s dataskyddsdirektiv från 1995.

[lagar] [övervakning] [ändrad 23 december 2022]

– In English: The Data retention directive was issued by the EU in 2006. It requires tele­communications and data communications net­works to retain records of phone, cellphone, SMS, email and web traffic for at least six months. These records are to be made available to the police at the request of a court of law. Member states were required to implement the directive in their laws before September 15, 2007. The directive met with strong resistance because of its obvious privacy implications, and Sweden did not implement it until 2012. It is now part of the Swedish law on electronic communications. In 2010, the European court of justice had found Sweden guilty of not implementing the directive. But in April, 2014, the European court of justice found that the directive is incompatible with the European Union charter of fundamental rights. After that, the Swedish post and telecom authority (PTS) declared that it would not enforce the law. However, in June, 2014, an inquiry requested by the Swedish department of justice found that the Swedish implementation of the directive is not affected by the decision of the European court of justice and that it still stands. PTS then announced that the Swedish law from then on would be enforced. – However, the PTS first, in defiance of the Swedish constitutional principle of public access to official documents (offentlighetsprincipen), refused to give interested parties access to an internal inquiry on which it supposedly based its reconsideration. But in December, 2014, the Administrative court of appeal found that the document was a public record and must be released. It turned out that the internal inquiry says that the Data retention directive, in its current form, is incompatible with the right of privacy as defined by the EU. – In February 2019, the Swedish government presented a proposal for modifications of the existing law. It was accepted by the Swedish parliament and took force on October 1st, 2019. – For more summaries in English, please click at this link.

Europeiska unionens råd

detsamma som EU-rådet, även kallat minister­rådet. – Rådet består av en minister från varje med­lems­­stat. Det är tillsammans med Europaparlamentet EU:s lag­­stift­ande organ, som också sam­­ordnar EU:s gemensamma utrikespolitik och det polisi­ära samarbetet i EU. (Europeiska unionens råd är inte samma som Europeiska rådet.)– Läs mer här.

[eu] [politik] [ändrad 16 april 2022]