betydande marknadsinflytande

om teleoperatörer: som har 25 procent eller mer av marknaden i företagets om­råde. Detta enligt EU:s definition. En teleoperatör med be­­ty­dande marknads­­in­flyt­ande måste lämna in sin prislista till regleringsmyndigheten, i Sverige PTS, för god­­kän­nande. – På engelska: significant market power.

[företag och ekonomi] [telekom] [ändrad 11 oktober 2018]

Anti-counterfeiting trade agreement

(ACTA) – ett föreslaget inter­natio­nellt avtal mot förfals­kade mär­kes­varor och pirat­kopior, stoppat av Europaparlamentet. – För­­slaget blev hårt kritise­rat för att det bland annat skulle ge tullen rätt att godtyckligt söka igenom re­se­närers da­torer, mu­sik­­spelare och mobiltelefoner efter eventuella otillåtna kopior av film eller musik. Det skulle också ha försvårat försäljning av billiga kopior av läkemedel i fattiga länder. Dess­­utom försiggick förhandlingarna om av­talet under stort hemlighetsmakeri. – I förhandlingarna om ACTA deltog EU, USA och ett antal andra länder. En preliminär version av avtalet blev offentlig först i april 2010, en nyare version kom i ok­tober 2010, se här (arkiverad). – I ja­nu­ari 2012 undertecknade nästan alla EU:s medlems­­stater avtalet, även Sverige, men genom att Europaparlamen­tet röstade ner avtalet den 4 juli 2012 kan inget EU‑land tillämpa ACTA. Där­efter miss­tänks det att in­slag från ACTA kommer att smusslas in i ett avtal mellan Kanada och EU, se CETA. – Under 2013 förhand­lade EU och USA om ett annat avtal, se TTIP. – Se Wikipedia. – Läs också om FRA‑lagen, Gallorapporten, Hadopi, Investigative powers act, IPRED, Stockholmsprogram­met, Tele­kom­paketet, Polis­metod­ut­red­ningen, SOPA och Indect.

[inaktuellt] [juridiska lagar] [politik] [upphovsrätt] [ändrad 25 april 2020]

Echelon

en signal­spanings­organisation som drivs av USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Det påstås att Echelon avlyssnar, eller kan avlyssna, all radio-, tele- och datakommunikation över Atlanten och i stora delar av världen, även privata meddelanden. Det påstås också att systemet används för företagsspionage för att gynna i synner­het amerikanska företag gentemot icke‑amerikanska konkurrenter. – EU har publicerat en kritisk rapport om Echelon, se här (från 2001). – Mer i Wikipedia. – Uttal: Echelon kan uttalas på två sätt på engelska: med engelskt sh‑ljud eller med tsch‑ljud.

[underrättelseverksamhet] [övervakning] [ändrad 14 november 2019]

Android

  1. Den gröna roboten Bugdroid som symboliserar Android. Under står ANDROID skrivet med stiliserade bokstäver.
    Bugdroid – symbol för Android.

    – ett operativsystem och en utvecklingsplattform för smarta mobiler, surfplattor och hemelektronik, utvecklat främst av Google. – Android är sedan 2014 världens mest spridda operativsystem. Google uppmuntrar andra mobiltillverkare att använda Android. Det har hittills (november 2022) varit gratis, men villkorat med krav på att Android levereras med Googles sökmotor, webbläsaren Chrome och andra Google‑tjänster. (Mer om det här nedanför.) – I princip ska vem som helst kunna utveckla program och tjänster som ska kunna användas på vilken mobiltelefon eller surf­platta som helst, om den kör Android. Android bygger på Java och Linux kärna. Det skiljer sig så mycket från de flesta andra utföranden av Linux att det inte brukar räknas som en Linuxdistribution. Det går inte att köra vanliga Linuxprogram direkt på Android och inte heller att köra Androidprogram direkt på andra utföranden av Linux. – Android blev officiellt i november 2007, och backas upp av före­tagen i Open handset alliance. Den första Android­­mobilen, T‑Mobile G1, visades upp i september 2008. – Android har namn efter företaget Android, grundat av Andy Rubin (som kallas för ”Android”), köpt 2005 av Google. Det var i företaget Android som en stor del av utvecklingsarbetet gjordes. Android för­kortas ibland till droid, se till exempel droidrage. – De olika versionerna av Android har haft namn efter ameri­kanska gordsaker i bokstavsordning, till exempel Nougat, Oreo och Pie, men version 10 från 2019 heter Android 10 (och så vidare i nummerordning). – WearOS är en version för smarta klockor. Android One är en specifikation för smarta lågprismobiler. – Se också SE Android. – Läs mer om Android här. – I januari 2010 började Google sälja en egen mobiltelefon med Android, Nexus One†, följd av andra mobil­­telefoner och surfplattor med varumärket Nexus†. Varumärket Nexus för mobiltelefoner ersattes i oktober 2016 av Pixel. – Läs också om AOSP och OESF. – Jäm­för med Limo foundation† och läs också om Kindroid. – Android ska inte förväxlas med Chrome OS, Googles operativsystem för persondatorer. Men i oktober 2015 uppgavs det att Google planerar att avveckla Chrome OS som separat produkt och slå ihop det med Android. Från hösten 2016 kan man köra Android-appar på Googles dator Chromebook. – Android är skrivet i fri och öppen källkod, vilket innebär att det är tillåtet att sprida det vidare och modifiera det på valfritt sätt, förutsatt att man inte kallar det för Android – läs om ColorOS  Cyanogen­Mod†, Lineage OS, OmniROM och Replicant, som är fristående utföranden av Android. – I juli 2018 ålade Europeiska kommissionen Googles moderbolag Alphabet att betala 4,3 miljarder euro i böter för att Google missbrukar Androids dominerande ställning på marknaden genom att tvinga företag som använder Android att förinstallera Googles sökmotor och Google Chrome. (Se pressmeddelande.) Google överklagade (se Googles blogg), men i mars 2019 gjorde Google en del eftergifter Böterna sänktes därefter till 1,9 miljarder euro (se pressmeddelande från EU).  – 2016 blev det känt att Google utvecklar ett nytt operativsystem, Fuchsia, som eventuellt kan ersätta Android. – IDG:s artiklar om Android: länk;

  2. – människolik robot. – Ordet android används främst inom science fiction om robotar som verkar vara riktiga människor. Förkortas ofta till droid. I filmen Blade Runner kallas androiderna för replikanter. På 2010‑talet kom också ordet hubot. – Faktiskt existerande robotar (till skillnad från robotar i film och science fiction) som påminner om människor , men som inte kan misstas för människor, kallas för humanoider. – Läs också om cyborg. – Om upplevelsen av människolika robotar, se uncanny valley.

– Ordet: Android kommer av grekiska andros – man, människa – och -oid – liknande.

[android] [androider och humanoider] [fri och öppen källkod] [linux] [ändrad 15 december 2021]

Navigator

en nerlagd webbläsare från Netscape. – Navigator var i mitten av 1990-talet den mest spridda webbläsaren i världen. Den kallades ofta för Netscape. Lanserades 1994 och konkurrerade snabbt ut sin föregångare Mosaic†. – 1998 pub­li­ce­ra­des källkoden till Navigator som öppen källkod, vilket startade projektet Mozilla och webbläsaren Firefox. Netscape fortsatte att utveckla och marknadsföra Navigator, men den trängdes ut från marknaden av Internet Explorer från Microsoft. I två stora processer mot Micro­soft, en i EU och en i USA, hävdades att Microsoft utnyttjade Windows monopolställning för att gynna Internet Explorer. I en uppgörelse 2003 kom Netscapes ägare America Online (numera Aol), som hade köpt Netscape 1998, överens med Micro­soft om att leverera Internet Explorer till Aol:s abonnenter. – Sommaren 2003 sades de flesta av Navigators utvecklare upp, men Navigator levde vidare till den 1 mars 2008, då ägaren Aol slutade att underhålla Navigator. (Sedan dess har Internet Explorer i sin tur trängts undan av Firefox och Google Chrome.)

[nerlagt] [webb­läsare] [ändrad 21 september 2021]

GPS

  1. – Global positioning system – ett satellitbaserat amerikanskt system för positions­­be­stäm­ning (GNSS). GPS används också för noggrann tidsbestämning. – 31 satelliter går i bana runt jorden, och sänder ständigt var sin radio­signal med exakt tid (se GPST). Tid anges med en nog­grann­het på mindre än en tiondels mikrosekund (en tiondels miljondels sekund). En tiondels mikrosekund är den tid som det tar för ljuset att röra sig 30 meter. Varje satellit sänder också sin position i förhållande till jordytan. En GPS‑mottag­a­re jämför signalerna från minst fyra satelliter, och kan då räkna ut sin position på jordytan med en noggrannhet på tre meter under goda omständigheter. Den räknar också ut höjd över havet. Med bara tre satellitsignaler kan GPS-mottagaren räkna ut position på jordytan, men inte höjd över havet. (Se trilaterering.) Av­stånd­et till varje satellit räknas ut med ledning av hur lång tid det tar för signalen att nå GPS-mot­tag­a­ren. – GPS-satel­literna ägs av amerikanska krigs­makten, som skickade upp satellit­erna under åren 1978—1988. Eftersom systemet är utvecklat för militärt bruk är GPS-mottagarna gjorda så att de inte kan upptäckas med signalspan­ing. De är alltså passiva, det vill säga att de tar emot signaler från satelliterna, men de sänder inga signaler – om de gjorde det så skulle fienden kunna lokalisera soldater genom signalspaning. (Många GPS‑mottagare för privat bruk sänder visserligen signaler, men det är för tilläggsfunktioner, som att hämta kartor eller för spårning.) – Sig­nal­erna från GPS‑satelliterna kan och får användas av alla, men från början fanns ett system, Selective avail­abil­i­ty, som gav civila användare mindre exakta positioner än vad amerikansk militär fick. Det systemet är bort­kopplat sedan år 2000. – Det officiella namnet på GPS är Navstar, Navigation satellite timing and ranging. – Den första satelliten, Vespucci, i en modernisering av GPS sattes i bana i december 2018 (se denna länk). – Se USA:s officiella webbsidor för GPS, gps.gov. – EU håller på att skicka upp en modernare variant av GPS, Galileo. Det finns också ett liknande ryskt system, Glonass, kinesiska Beidou och Indiens regionala IRNSS. – Håkan Lans navigationssystem STDMA bygger på GPS. – GPS‑systemet konstruerades utan tanke på it‑säkerhet, och har därför blivit utsatt för attacker, se GPS spoofing. Därför har Iridiums system för satellittelefoni tagits i bruk för att erbjuda ett säkrare alternativ till GPS. Bland annat krypterar det signalerna från satelliterna. – USA:s krigsmakt har i slutet av 2010‑talet börjat utveckla tilläggsfunktioner som gör militärens GPS mindre känsligt för avsiktliga störningar. Sådana har förekommit under militära manövrer. Tilläggsfunktionerna ska testas och tas i bruk successivt. De kallas för Assured precision navigation and timing, APNT. Se artikel i Breaking Defense. – Läs också om Assisted GPS och geo­­block­e­r­ing;
  2. – se generalized processor sharing.

[förkortningar på G] [nätverk] [rymden] [utomhusnavigering] [ändrad 10 juni 2019]

nätneutralitet

(network neutrality) – principen att internet ska behandla all kommunikation lika. – Internetoperatöre­r ska alltså inte ta hänsyn till vem som är avsändare, vem som är mottagare eller till vad meddelandena innehåller. Principen om nätneutralitet har tillämpats sedan inter­net skapades, även om själva ordet till­kom först i början av 00‑talet. – Principen har ifrågasatts, bland annat med hän­visning till allmänningens tragedi: om man inte skiljer mellan tonåringar som laddar ner lång­filmer och företagskommunika­tion blir, enligt denna argumentation, internet ineffektivt för alla. – Nätneutralitet är lag i flera länder, och diskuterades först våren 2006 i USA:s kongress. Amerikanska FCC:s dåvarande chef Julius Genachowski uttalade sig 2009 för nätneutralitet. Men i april 2010 fastställde en amerikansk dom­stol att FCC inte har rätt att lägga sig i hur nätoperatörerna hanterar trafiken. Nätneutraliteten fick ändå stöd från högsta nivå i november 2014, då president Obama uttalade sig till stöd för nätneutralitet, se Vita husets blogg (arkiverad). – Genachowskis efterträdare Tom Wheeler förespråkade också nätneutralitet i en artikel i Wired 2015 (länk). – I februari 2015 införde FCC bestämmelser som jäm­ställer bredband med allmänna nyttigheter som telefoni, vilket inskränker operatörernas möjlighet att filtrera och begränsa abonnenternas tillgång till information på nätet. Det sågs som en seger för principen om nätneutra­litet. FCC kallade det också för Open Internet, se detta dokument. Under president Trump har FCC under chefen Ajit Pai tagit avstånd från nätneutralitet, se detta uttalande (borttaget i januari 2021 – arkiverat), och den 14 december 2017 beslut FCC:s styrelse att avskaffa kravet på nätneutralitet. Men i maj 2018 röstade USA:s senat igenom ett förslag om att återställa nätneutraliteten. Kalifornien och flera andra delstater har gått emot FCC och lagstiftat, eller kommer att lagstifta, om krav på nätneutralitet. – Europaparlamentet beslöt i oktober 2015 att införa nätneutralitet i EU. Men beslutet har kritiserats därför att det tillåter att nätoperatörerna pri­ori­terar viss trafik om det inte sker på bekostnad av andra. Be­slutet är en kompromiss mellan Europaparlamentets krav på total nätneutralitet och ministerrådets krav på att låta operatörerna be­stämma. – Läs mer i Wikipedia. – Se också Measure­ment Lab. – Kritiska synpunkter på nätneutralitet finns i en artikel i Wired (länk).

[internet] [ändrad 3 september 2018]

Gallorapporten

en EU-rapport som rekommenderade hårdare åtgärder mot piratkopiering. – Gallo­rapportens förslag röstades i september 2010 igenom med mycket kort varsel av Europaparlamentet. Den är uppkallad efter för­fattaren, Marielle Gallo. Det formella namnet på engelska är Draft report on enhancing the enforcement of intellectual property rights in the internal market. Hela texten finns här. – Rapporten innehöll inga förslag till juridiskt bindande beslut, däremot rekommenda­tioner om en övergripande strategi mot påstådda brott mot upphovsrätten och ett gemensamt juridiskt ramverk. – Läs också om ACTA, FRA‑lagen, Hadopi, IPRED, Polismetodutredningen, RIPA, Stockholmsprogrammet­, Telekompaket­et och Indect.

[eu] [upphovsrätt] [ändrad 15 oktober 2019]

Indect

slutfört EU-finansierat projekt för utveckling av teknik för upptäckt av brott och hot. – Projektet Indect pågick 2009—2014. Upp­täckt av brott och hot skulle ske genom kameraövervakning på allmänna platser och genom övervakning av tele- och datakommunikation. Projektet hade en budget på 15 miljoner euro, och genomfördes av forskare i många EU‑länder. – Projektet kritiserades för att det bidrog till övervakningen av medborgarna. Det talades bland annat om att Indect utvecklade teknik för upptäckt av ”abnormt beteende”, vilket Indect förnekade (men se Samurai). – Indect‑projektet bedrev ingen spaning eller övervakning; däremot kunde projektet utveckla metoder som medlemsstaterna kunde använda. – Officiell webbsida var indect-project.eu (stängd, arkiverad), men se slutrapporten (länk). – Se också stopp-indect.info (från 2012).

[övervakning] [ändrad 3 september 2018]

Stockholmsprogrammet

ett avslutat program för samarbete mellan EU-länderna gällande bekämpning av brottslighet, terrorism och illegal invandring. Programmet har kritiserats hårt för att medföra omfattande övervakning av medborgarna, registre­ring av resor och annat och utlämning av information om EU‑medborgare till USA. Programmet diskuterades vid ett förberedande möte i Stockholm i juli 2009 och antogs vid EU:s toppmöte i december 2009. Det gällde fram till 2014. – Texten på svenska finns på denna länk.

[avslutat] [övervakning] [ändrad 5 september 2020]