Ord och uttryck i it-branschen
”kod för praxis om desinformation” – en överenskommelse om hur desinformation på internet ska hanteras. Överenskommelsen, som har tillkommit på initiativ av Europeiska kommissionen, undertecknades i september 2018 av Facebook, Google, Mozilla och Twitter. Den är bindande enbart för undertecknarna. – Se Europeiska kommissionens webbsidor. (Svensk text finns på länk nertill på sidan.)
[desinformation] [ändrad 20 januari 2021]
nätverk med mycket hög kapacitet – benämning på de bredbandsnät som ska genomföras enligt EU:s europeiska kodex för elektronisk kommunikation (EECC) från 2018. Allmänt är kravet att nätverket ska kunna leverera strömmande medier, till exempel direktsända sportevenemang, till alla anslutna abonnenter även vid hög belastning utan störningar. I kodexen sätts kravet att nätverken ska klara minst 100 megabit i sekunden med möjlighet att uppgradera till en gigabit i sekunden.
[bredband] [3 december 2018]
– kort för European electronics communications code – se Europeiska kodexen för elektronisk kommunikation.
EU:s direktiv för att alla i unionen ska få tillgång till snabbt bredband. – Ett mål är att alla i EU ska ha tillgång till bredband med en kapacitet på minst 100 megabit per sekund för nerladdning, med möjlighet att uppgradera till en gigabit per sekund. Kodexen antogs 2018 av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Den ska vara införlivad i alla medlemsstaters lagar och bestämmelser senast 2020. – Direktivet finns på EU:s webbsidor. – På engelska: European electronics communications code, förkortat EECC.
[bredband] [it-politik] [ändrad 17 mars 2022]
Pan-European public procurement on-line – ett system för inköp, upphandling och e‑handel, infört av EU. – PEPPOL tillhandahåller standardiserade format för hela processen från prisförfrågan till leverans och faktura. Det fungerar oberoende av språk. Syftet är att automatisera processen så långt som möjligt genom att ta bort skillnader i format och terminologi. I Sverige är PEPPOL obligatoriskt för statliga myndigheter sedan den 1 november 2018. Det är Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) som ansvarar för tillämpningen av PEPPOL i svenska myndigheter (se denna länk). I EU blev PEPPOL obligatoriskt i den offentliga sektorn i alla medlemsländer i april 2019. – Arbetet med PEPPOL påbörjades 2005, och de första delarna kom i bruk 2017. Organisationen OpenPEPPOL har bildats för att propagera för och vidareutveckla PEPPOL – se denna länk. – Se peppol.eu.
[e-handel] [förkortningar på P] [myndigheter] [ändrad 29 juni 2020]
benämning på den skatt på digitala tjänster på internet som 2018 föreslogs av EU‑kommissionen, men som inte infördes. – Enligt förslaget skulle de stora internetbaserade företagens intäkter (inte vinsten) från digitala tjänster beskattas med tre procent. Förslaget riktade sig främst mot stora amerikanska företag som Google och Facebook. – Bakom förslaget stod främst Frankrike, men Sverige och flera andra EU‑länder var emot, och för att skatten skulle införas krävdes enhällighet i EU. En överläggning bland EU‑ländernas finansministrar i mars 2019 ledde till att förslaget inte genomfördes. – Förslaget, som kallades för ”Corporate taxation of a significant digital presence”, på engelska oftast bara ”digital tax”, finns på denna länk. – Jämför med digitalmoms, som är något helt annat.
[företag och ekonomi] [it-politik] [ändrad 8 april 2019]
EU-förordning om fri rörlighet för data som inte är personuppgifter över gränserna i EU. – Förordningen säger att det inte får finnas några begränsningar inom EU för var data lagras eller behandlas, men undantag gäller för personuppgifter (Dataskyddsförordningen gäller framför den femte friheten) och för data som är av betydelse för ländernas säkerhet. Förordningen röstades igenom i EU hösten 2018 – Den femte friheten kommer efter de fyra tidigare: frihet för människor, varor, tjänster och kapital att röra sig över gränserna i EU. – På engelska: the fifth freedom. – Se eur‑lex.europa.eu….
[it-politik] [ändrad 5 juni 2022]
informell benämning på en konsekvens av EU:s upphovsrättsdirektivs krav att sociala medier måste se till att användarna inte olovligen laddar upp upphovsrättsligt skyddat material. Sociala medier måste antingen ingå avtal med upphovsrättshavarna eller övervaka allt som laddas upp. Detta regleras i upphovsrättsdirektivets artikel 17 (se länk). Kritiker (se Julia Redas blogg) fruktar att detta leder till att sociala medier hellre fäller än friar, och stoppar allt som verkar tveksamt. – Benämningen uppladdningsfilter står inte i direktivet, som talar om ”lämpliga och proportionerliga åtgärder”. En annan benämning är internetfilter. Kritiker talar också om censurmaskiner. – På engelska: upload filter, upload monitoring. – Läs också om länkskatt.
[lagar] [upphovsrätt] [ändrad 9 september 2019]
informell beteckning på den ersättning som sociala medieföretag, som Facebook och Google, enligt EU:s upphovsrättsdirektiv, åläggs att betala för återpublicering av upphovsrättsskyddat material från presspublikationer. Det stipuleras i direktivets artikel 18 (se denna länk), och kallas där för ”lämplig och proportionerlig ersättning”. Observera att det inte krävs ersättning för publicering av enbart en länk (webbadress, URL), utan för återpublicering, helt eller delvis, av det material som finns på den länkade sidan. (Flera sociala medier fungerar så att om en användare matar in en webbadress läser tjänsten automatiskt in den aktuella sidan och visar, ofta som en klickbar ruta, vad som finns där.) – Enskilda och icke‑kommersiella användare är undantagna från länkskatten. – På engelska: link tax. – Läs också om uppladdningsfilter.
[juridiska lagar] [upphovsrätt] [ändrad 9 september 2019]