elektronisk faktura – faktura som skickas som ett elektroniskt meddelande till betalarens bankkonto, och som måste godkännas av den som betalar. All information som behövs för betalning (belopp, OCR‑nummer, betalningsdatum) fylls i med automatik på bankkontots betalningssida, men den som betalar har möjlighet att ändra. Fakturan godkänns på samma sätt som andra betalningar, numera oftast med e‑legitimation. – Från den 1 april 2019 måste alla företag som säljer till svenska myndigheter fakturera enbart med e‑fakturor. (Se pressmeddelande från regeringskansliet.) Detta är i enlighet med EU‑direktivet 2014/55/EU. Det har utvecklats en EU‑standard för e‑fakturor, se SIS webbsidor. – Se också Svefaktura och PEPPOL. – På svenska användes tidigare benämningen e‑giro. – Notera att e‑faktura är något annat än autogiro, som i princip är en fullmakt för betalningsmottagaren att dra pengar från betalarens konto efter eget skön. Det är inte heller samma sak som en pappersfaktura skickad som PDF. – Se också artiklar på idg.se. – På engelska: electronic invoicing, även: electronic billing.
[betalningar] [lagar] [ändrad 9 mars 2021]
svenska statens tjänst för användning av utländsk e‑legitimation vid inloggning hos svenska myndigheter. – Sweden Connect är den svenska tillämpningen av EU‑direktivet eIDAS, som ålägger EU‑länder att se till att e‑legitimation som uppfyller eIDAS krav kan användas i alla EU‑länder. Alla svenska myndigheter som har e‑legitimation som inloggningsmetod är skyldiga att senast den 29 september 2018 se till att de kan hantera utländska e‑legitimationer. – Se myndigheten DIGG:s webbsidor.
[identifiering] [ändrad 25 augusti 2020]
ett EU-direktiv från 2019 om upphovsrätt på nätet. – Upphovsrättsdirektivet är kontroversiellt därför att det ålägger sociala medier att se till att deras användare inte olovligen publicerar upphovsrättsligt skyddat material. – Direktivets slutgiltiga utformning är resultatet av en överenskommelse från den 13 februari 2019 mellan representanter för Europaparlamentet och ministerrådet. Förslaget godkändes av Europaparlamentet i en omröstning den 26 mars 2019 och slutligen av ministerrådet den 15 april. – Kritiker talar om att upphovsrättsdirektivet tvingar Facebook med flera att införa uppladdningsfilter, även kallade internetfilter och censurmaskiner, för att slippa kostsamma rättegångar om påstådda intrång i upphovsrätten. Direktivet ålägger också sociala medier att betala så kallad länkskatt. Upphovsrättshavarnas organisationer är huvudsakligen positiva. Men flera utskott i Europaparlamentet har kritiserat förslaget. Främst är det förslagets artikel 13 (som senare blev artikel 17) som är omstridd. – Det skrivs ibland, felaktigt, att direktivet förbjuder länkning (alltså publicering av webbadresser, URL:er) till upphovsrättsligt skyddat material utan tillstånd, men det är inte korrekt: det som förbjuds, eller kräver tillstånd, eventuellt med avgift, är uppladdning till sociala medier av det som finns på länken (återpublicering), eller delar av det. (Se direktivets artikel 11, som senare blev artikel 15, tillägget 2 a.) Man får alltså publicera en länk till text, bild eller video som man vill att andra ska läsa respektive titta på, men man får inte utan tillstånd visa i sociala medier vad som finns på länken. – Förslaget godkändes av Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor den 20 juni 2018, men röstades den 5 juli 2018 ner av Europaparlamentet. Vid en ny omröstning den 12 september 2018 godkände Europaparlamentet förslaget med vissa ändringar. Det innebar inte att direktivet var antaget av EU: därefter följde förhandlingar mellan Europaparlamentet, ministerrådet och Europeiska kommissionen. I januari 2019 kunde ministerrådet och Europaparlamentet inte komma överens, men de kom överens om en definitiv utformning i februari 2019, och det var den som Europaparlamentet röstade igenom den 26 mars 2019, därefter ministerrådet den 15 april. Det återstår för EU:s medlemsländer var för sig att omsätta direktivet i lag. – I juli 2021 fick Sverige och 22 andra EU-länder kritik av Europeiska kommissionen för att de inte hade införlivat direktivet i sina respektive lagar. De riskerar att dras inför EU-domstolen. I Sverige lämnade regeringen i juli 2022 en proposition om införlivande av Upphovsrättsdirektivet i svensk lag – se regeringen.se….– Direktivets fullständiga namn är Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden, se denna länk (med ändringarna som godkändes i september 2018). – Upphovsrättsdirektivet är en utökning av Infosoc-direktivet från 2001.
[sociala medier] [upphovsrätt] [ändrad 27 juli 2021]
(HLEG) – en expertgrupp som tillsattes i januari 2018 av Europeiska kommissionen med uppgiften att föreslå hur man ska motarbeta falska nyheter och desinformation på internet. I gruppen ingick SVT:s vd Hanna Stjärne. Gruppen lade fram sin rapport i mars 2018, se denna länk, och upplöstes därefter.
[avslutat] [desinformation] [ändrad 11 augusti 2022]
EU-satsning på att bygga superdatorer i världsklass. Satsningen, som tillkännagavs i januari 2018, motiveras med att europeiska organisationer ofta måste anlita datorkapacitet utanför EU för krävande beräkningar. Det ska inte behövas i framtiden. EU och ett antal medlemsländer ska satsa ungefär en miljard euro på projektet, och privata företag är välkomna att bidra. Sverige kommer inte (april 2018) att bidra direkt till satsningen (se artikel i Computer Sweden). Det fullständiga engelska namnet på satsningen är the European high-performance computing joint undertaking. – Se EU:s webbsidor.
[superdatorer] [ändrad 9 april 2018]
(consent) – yttrande eller handling som innebär att en person ger någon annan tillstånd att göra något som berör den som lämnar sitt samtycke. – Inom it är samtycke ett viktigt begrepp i EU:s Dataskyddsförordning, och när det gäller utplacering av kakor (cookies). – Begreppet samtycke är komplicerat, eftersom det förutsätter att den som lämnar sitt samtycke förstår vad saken gäller och har ett fritt val: om det förekommer uttryckliga eller underförstådda påtryckningar är samtycket inte fritt. Det kan då underkännas i domstol. – När man talar om informerat samtycke vill man säga extra tydligt att den som lämnar sitt samtycke verkligen har fått veta, och förstått, vad hon lämnar sitt samtycke till. (Det anses inte räcka med att någon sätter ett kryss i en ruta märkt JA.) – Uttryckligt samtycke, på engelska explicit consent, innebär att den berörda klart och tydligt anger vad hon ger sitt samtycke till. Det krävs i Dataskyddsförordningen för behandling av känsliga uppgifter. Det ska i praktiken innebära att den registrerade först markerar samtycke, därefter bekräftar samtycket genom att till exempel svara på ett mejl. – Samtycke behöver inte vara muntligt eller skriftligt: den som ställer upp i en boxningsmatch får därmed anses ha lämnat sitt samtycke till att bli slagen på käften (men däremot inte till att bli sparkad). – Artikel 29‑gruppen† klargör innebörden av samtycke i Dataskyddsförordningen i denna skrift, och Integritetsskyddsmyndigheten gör det på denna webbsida.
[dataskyddsförordningen] [juridik] [personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 5 september 2022]
(the Lauristin report) – det förslag till ändringar i EU:s förslag till ePrivacy‑förordning som utarbetades av Marju Lauristin (länk), estnisk tidigare ledamot av Europaparlamentet. Hon utarbetade betänkandet på uppdrag av Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter, LIBE. Lauristinbetänkandet lades fram i juni 2017, och var underlag för det modifierade förslag till ePrivacy‑förordning som Europaparlamentet ställde sig bakom i oktober 2017. (Förordningen är ännu inte – juli 2019 – godkänd av EU.) – Hela betänkandet finns på denna länk.
[elektronisk kommunikation] [personlig integritet] [politik] [ändrad 7 juli 2019]
i EU: bestämmelser som gäller som lag i alla EU:s medlemsländer. Det krävs inga beslut i medlemsländernas parlament, utan förordningen gäller i hela EU från ett bestämt datum så snart den har godkänts av Europaparlamentet. (Förordningen måste då finnas på alla EU‑språk.) På engelska: regulation. – Ett direktiv, på engelska directive, gäller däremot inte direkt som lag, men alla medlemsländer är skyldiga att inom en viss tid införliva direktivets bestämmelser i lagstiftningen.
[eu] [juridiska lagar] [ändrad 30 januari 2023]