Ord och uttryck i it-branschen
i EU: bestämmelser som alla EU:s medlemsländer är skyldiga att införliva i lagstiftningen. Själva direktivet gäller inte som lag, men varje medlemsland måste inom en viss tid anpassa sina lagar till direktivet. På engelska: directive. En förordning, på engelska regulation, gäller däremot som lag i alla medlemsländer i befintligt skick.
[eu] [juridiska lagar] [8 november 2017]
– förkortning för European data protection board – se Europeiska dataskyddsstyrelsen.
[dataskydd] [eu-myndigheter] [förkortningar på E] [personuppgifter]
EU-organ som ska se till att Dataskyddsförordningen tillämpas på ett enhetligt sätt i unionen. Europeiska dataskyddsstyrelsen började verka när Dataskyddsförordningen trädde i kraft den 25 maj 2018, och består av en representant för datatillsynsmyndigheten i varje medlemsland (i Sverige Integritetsskyddsmyndigheten) samt av Europeiska datatillsynsmannen. – På engelska: European data protection board, EDPB. (Europeiska dataskyddsstyrelsen ersätter Artikel 29-gruppen†.) – Se edpb.europa.eu.
[dataskydd] [eu] [eu-myndigheter] [personuppgifter] [ändrad 15 oktober 2018]
EU-satsning på att motarbeta kampanjer med felaktig och vilseledande information med Kreml-vänlig inriktning. EU vs Disinfo ger ut ett nyhetsbrev, Disinformation Review (länk), med tillrättalägganden av felaktig information. – Se euvsdisinfo.eu. (Språkligt: Observera att det heter desinformation på svenska men disinformation på engelska.)
[desinformation] [eu] [politik] [22 oktober 2017]
ett avslutat EU-finansierat forskningsprojekt för utveckling av teknik som förutsäger fel på maskiner innan de uppstår, och eventuellt också reparerar felen automatiskt. SelSus är kort för self‑sustaining. – Se selsus.eu. Projektet pågick 2013–2017, slutrapport finns på Cordis webbsidor.
[avslutat] [forskningsprojekt] [industriell it] [ändrad 20 april 2022]
NIS-direktivet – ett EU-direktiv från 2016 om säkerhet i it‑nätverk. – NIS‑direktivet omfattar it‑säkerhet i samhällssektorerna energi, transporter, bankverksamhet, finansmarknad, hälso- och sjukvårdssektorn, leverans och distribution av dricksvatten samt digital infrastruktur. Det fullständiga namnet är Europaparlamentets och rådets direktiv av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen (EU 2016/1148). NIS står för nätverks- och informationssystem. – Ett förslag om hur NIS‑direktivet skulle införas i svensk lag fanns i den statliga utredningen Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36, se denna länk). Det infördes 2018. Hela texten till NIS finns på denna länk. – I november 2022 röstade EU-parlamentet igenom en striktare version av NIS – se NIS2.
[eu] [förkortningar på N] [it-säkerhet] [ändrad 5 december 2022]
kortnamn på svensk lag med bestämmelser som kompletterar EU:s Dataskyddsförordning. Lagen bygger på en utredning som lades fram i maj 2017 av Dataskyddsutredningen. Förslaget antogs av riksdagen och trädde i kraft den 25 maj 2018. Lagens fullständiga namn är Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Lagtexten finns här.
[dataskydd] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 15 oktober 2018]
en svensk lag som reglerar användning av personuppgifter vid brottsbekämpning, i brottmål och straff. – Brottsdatalagen är en tillämpning av 2016 års dataskyddsdirektiv från EU – fullständigt namn: EU:s direktiv om skydd av personuppgifter vid brottsbekämpning, brottmålshantering och straffverkställighet. Den svenska texten till EU‑direktivet finns här. Riksdagen antog lagen i juni 2018 – se riksdagens webbsidor.
[lagar] [personuppgifter] [ändrad 9 september 2021]
ett utslag i EU-domstolen som säger att en myndighet inte får överlämna uppgifter om en person till en annan myndighet utan den berörda personens tillstånd. Utslaget väntas få konsekvenser för hanteringen av personuppgifter i EU‑länderna. – Domstolens utslag kom i oktober 2015 och gällde den rumänska medborgaren Smaranda Bara. Hon hade gått till domstol därför att rumänska skatteverket utan att fråga henne om lov hade överlämnat uppgifter om henne till den rumänska försäkringskassan, som sedan krävde henne på förfallna sjukförsäkringsavgifter. EU‑domstolens utslag var att överlämnandet av personuppgifter inte var förenligt med EU‑rätten. – Se domstolens utslag.
[eu][personuppgifter] [rättsfall] [6 april 2017]