peka

(to point) – i grafiska användargränssnitt: att föra pekaren till en symbol eller ett ord eller en textrad på bildskärmen. Detta följs vanligen av att man klickar på det som man pekar på. Man markerar det. Efter att man har markerat det kan man klicka en gång till: då öppnar man filen eller startar programmet som symbolen respektive ordet står för. För att flytta markören använder man oftast mus eller annat pekdon. På pekdatorer använder man ett finger eller en speciell penna.

markera

(select) – i grafiska användargränssnitt: att ange att man vill arbeta med en eller flera filer genom att klicka på den symbol som står för filen/filerna, eller på filens/filernas namn. Ibland räcker det med att man placerar pekaren på symbolen, men oftast behöver man klicka. För att sedan verkligen göra något med filen – öppna den, starta programmet, skriva ut eller kasta i papperskorgen – måste man klicka en gång till, eller välja ett alternativ från en meny.

kopiera

(copy) – ta en kopia av en del av en fil eller hela innehållet i filen för att sedan lägga materialet på en annan plats i samma fil eller i en annan fil. Alltså som klippa i klipp-och-klistra, men med den skillnaden att originaltexten blir kvar på plats. urklippet läggs i klippboken. – Detta är en specialiserad användning av ordet kopiera som har följt med det grafiska användargränssnittet. Man kopierar med tangentkombinationen ctrl-c och ”klistrar in” med ctrl-v. Kopierar man en hel fil kallas det för duplicering på Macintosh men för kopiering i Windows. Automatisk kopiering av data i stor skala kallas för replikering.

duplicera

(duplicate) – framställa en kopia eller ett duplikat (av en fil). – Ett duplikat är en kopia av filen som helhet. För operativ­systemet är duplikatet, bortsett från namnet, identiskt med origi­nalet. – I grafiska an­vändar­gräns­snitt skiljer man ibland mellan att kopiera och att duplicera. Man kopierar en del av en fil eller hela inne­hållet i filen när man arbetar i ett program, men man dupli­cerar den kom­pletta filen. På Macintosh* görs kopi­ering med tangent­kom­bi­na­tionen äpple-c inuti programm och dupli­ce­ring med äpple-dskriv­bords-ytan. – I Windows* kallas båda för kopi­ering. (Ur­sprung­ligen betydde du­pli­ce­ring att man fram­ställde ett doku­ment i två iden­tiska exem­plar, varav det ena räknades som huvud­exemplar och det andra kallades för dupli­kat.) – Se också replikera. – På engelska finns också kortformen dupe.

Solu

dator av ny typ, utvecklad av det fin­länd­ska före­taget med samma namn. – Solu är kon­stru­erad för att arbeta mot molnet. Lagring och backup sker auto­ma­tiskt, men Solu kan också an­vändas utan inter­net­anslut­ning. Nätverk och sam­arbete med andra an­vändare är på samma sätt möjligt utan särskilda in­ställ­ningar. Ny­danande är också till­gången till program: an­vändarna betalar en fast månads­avgift, och för den får de fri till­gång till alla program som finns för Solu. Ut­veck­larna delar på av­gift­erna i pro­por­tion till an­vänd­ningen. Operativ­systemet heter SoluOS och är ut­vecklat spe­ci­fikt för Solu. Det har ett grafiskt an­vändar­gräns­snitt som ser bio­log­iskt ut. – Solu är en mycket liten dator, ungefär lika stor som ett cd-fodral. Över­sidan är en pek­skärm. Sidorna är av trä. Solu kan användas fri­stående på samma sätt som en smart mobil med virtu­ellt tangent­bord, eller anslutas till en vanlig bildskärm och tangent­bord; Solus bild­skärm fungerar då som mus och pekplatta. – Solu visades först upp den 15 oktober 2015. Den fi­nansi­eras delvis på Kick­starter* (länk). – Se solu.co.