RenderMan

ett program från Pixar för rendering av datoranimerad film. – RenderMan är till för att rita kom­pli­ce­rade yt­struk­turer som hår och päls, rita skuggor och dagrar och se till att figurer och föremål får rätt stor­lek i bilderna. Det kan inte an­vändas för att skapa dator­animerade filmer från grunden. Det måste ha en film (en fil med en komplett sekvens av rörliga figurer modellerade i tre dimen­sioner och med bak­grund) att arbeta med. Man kan delvis jämföra med tecknade serier, där seriens upphovsperson först ritar serien med penna eller tusch. Sedan färg­läggs den, ofta av någon annan. –– Pixar använder Render­Man för sina egna filmer och säljer det till andra. Det har blivit en in­offi­ciell standard. Andra renderingsprogram använder samma fil­format. Pro­grammet har funnits i sedan 1990‑talet, och skrevs först för Mac­intosh med Motorola­processor. Numera klarar det att köras på så kallade server­­farmer. – Se Pixars webbsidor (länk). –Sedan hösten 2014 kan man ladda ner Render­Man gratis för icke‑kommer­si­ell använd­ning, se denna länk.

[datoranimering] [ändrad 18 juni 2018]

öppen standard

standard som är publicerad och allmänt till­gäng­lig. Det finns ingen allmänt veder­tagen definition av öppen standard, men ett vanligt krav är att standarden får användas gratis. – På engelska: open standard.

[standarder] [öppet] [ändrad 12 november 2018]

Craigslist

ett forum för billiga eller gratis annonser på inter­net. Räknas som USA:s största medium för radannonser. – Craigslist anses ha revolutionerat marknaden för plats­annonser i USA genom sina låga priser. Från början var det gratis att annonsera på Craigs­list, men sedan länge finansieras verksamheten genom en av­gift på plats­annonser. Craigs­list har lokala sajter för städer i USA och även för andra länder, in­klusive Sverige (stockholm.craigslist.se). – Craigs­list startades som en hobby 1995 av programmeraren Craig Newmark i San Francisco. Sedan 1998 drivs den som ett kommersiellt företag. Företaget, som inte är börs­noterat, ägs av Craig New­mark och ett par privatpersoner, men en andel på 25 procent ägdes av eBay fram till 2015, då eBay sålde tillbaka sin andel till Craigslist. – Craigslist är fortfarande en extremt enkel webb­sajt där annonserna bara består av text. Craigs­list är mycket fri­hetlig och har ingen förhandsgranskning av annonserna, men det finns ett system där besökarna kan anmäla annonser med olagligt inne­håll. Craigs­list har åtalats för att ha haft annonser om prostitution, och tog 2010 bort av­delningen för adult services”. – 2006 fick Craigs­list EFF:s pris Pioneer Award (se länk). – Se craigslist.org.

[webbtjänster] [ändrad 14 september 2018]

allmänningens tragedi

(tragedy of the commons) –– antagandet att gemen­samma resurser som är gratis tenderar att utarmas. Ingen enskild använd­are tjänar nämligen på att hålla igen på sin egen använd­ning. Kallas också för det fria tillträdets tragedi. Det är ett scenario som används i ekono­misk teori för att belysa riskerna med avgifts­fria gemen­samma resurser, inklu­sive använd­ning av inter­net. – All­män­ningen, the commons, var i England byns betes­mark som alla bybor ägde gemen­samt. Alla fick släppa sina får på all­män­ningen. Det fanns alltid plats för ett får till, men till sist blev det för många får, så all­män­ningen blev avbetad och värdelös. Även om några bybor insåg risk­er­na så vann de inget på att hålla sina egna får borta från allmänning­en för att minska avbet­ningen. Då skulle de avstå bete åt någon annan utan att få något i gengäld. Det krävs alltså att alla bybor kommer överens om att hus­hålla med betet på all­män­ningen. – Den ameri­kanska forska­ren Elinor Ostrom (1933——2012, se Wikipedia) visade i sin bok Governing the commons (1990; All­män­ningen som sam­hälls­institu­tion, 2009) att det finns sätt att lösa problemet. Elinor Ostrom belöna­des 2009 med Nobelpriset i ekonomi (länk). – Re­so­ne­manget om all­män­ning­ens tragedi används ibland för att motivera ”porto” på e‑post och som argu­ment mot nät­neutrali­tet. Det påminner om middag­sätarens dilemma i spel­teorin. – Mot­teorier är bland annat comedy of the commons, Met­calfes lag och tragedy of the anticommons.

[ekonomi] [gratis] [spelteori] [ändrad 20 augusti 2018]