Tandem

Tandem Computers Inc – tillverkare av driftsäkra minidatorer, köpt av Compaq 1997, sedan 2002 del av Hewlett-Packard (numera HPE). Varumärket Tandem används inte längre. Hewlett-Packard mark­nads­för vidareutvecklade Tandemprodukter som HP Integrity Nonstop Computing. Tandems datorer var kon­stru­e­rade för avbrottsfri drift, bland annat var alla viktiga komponenter dubblerade. – Se HPE:s webb­sidor. – Ordet: Tandem är ursprungligen ett latinskt uttryck som betyder ’till sist’, ’äntligen’, men som långt senare fick betydelsen ’två i rad’.

Itsy

Hand som håller kreditkortsstor dator. En del av ytan upptas av en bildskärm som visar en svartvit bild med låg kontrast.
Prototyp av kredit­korts­datorn Itsy. Foto: HP.

aldrig tillverkad handhållen dator i kreditkorts­format med Linux som operativ­system. – Itsy ut­veck­lades i slutet av 1990‑talet som tekniskt ex­peri­ment för Compaqs (senare del av Hewlett-Packard) räkning av Western Research Lab och Systems Research Center i Palo Alto. Syftet var att ta fram en hand­hållen dator som skulle vara betydligt mer kraft­full än Palm och Windows CE-datorer, och som klarade krävande upp­gifter som tal­igen­känning. Speci­fika­tionerna är offent­liga. Pro­jektet är sedan länge nerlagt, men doku­menta­tion finns på HP:s webb­sidor (länk).

[hewlett-packard]

Autonomy

tidigare brittiskt företag, numera integrerat i HPE,  som utvecklade och sålde program som utvinner information ur stora ostruk­tu­re­rade data­mängder. Autonomy kallade det för ”betydelsebaserad teknik”. Företaget grundades 1996 och sålde pro­gram till företag. I augusti 2011 beslöt Hewlett-Packard att köpa Au­ton­o­my. Varumärket har sedan dess av­veck­lats. – Se HPE:s webbsidor.

[hewlett-packard] [hpe]

web services

tjänstegränssnitt, webbtjänstgränssnitt – standardiserade system för utbyte av information och tjänster mellan webb­platser. (Jäm­för med soa, som är samma princip tillämpad på dator­program i all­män­het.) – Ob­ser­vera att web services inte avser tjänster för webb­sidans be­sök­are, utan tjänster som it-system till­handa­håller för att pro­gram­me­rare ska kunna använda dem. (Pro­gram­me­raren behöver därför inte pro­gram­mera tjänsten själv, hon får den fix och färdig.) – Ett exempel på vad som blir möjligt med tjänste­gräns­snitt är att en kund som köper en resa på en resebyrås webb­plats kan be resebyråns webb­plats att beställa en hyrbil från en bil­uthyr­nings­firma. Det ska gå även om resebyrån inte har något or­ga­ni­serat sam­arbete med bil­ut­hyraren. Rese­byråns webbplats förser bil­ut­hyraren med den in­for­ma­tion som behövs, och ger sedan kunden en be­kräft­else. – Web services ska bygga på bransch­stan­darder som xml, html och ebxml. – Termen web services lanserades av Hewlett-Packard år 2000, och slog snabbt igenom, åtminstone som buzzword. I februari 2002 grundades Web services interoperability organization (länk), som ska se till att web services från olika leverantörer fungerar ihop.

Infiniband

teknik för sammankoppling av datorns processor, minne och andra kom­po­nenter samt yttre enheter som servrar och lagrings­enheter. Alltså ett i/o-system. – Det nya är att Infini­band inte är en buss, utan ett nät av kopp­lingar (se switched fabric). Detta ökar ka­pa­ci­teten och höjer drifts­säker­heten genom att systemet har re­dun­dans. Med Infini­band ska det gå att skicka data i en takt på upp till 2,5 giga­bit per sekund. Upp till 64 000 kom­po­nenter kan anslutas. – Bakom Infini­band står Compaq, Dell, HP, ibm<ibm, Intel och micro­soft. De började sam­arbeta 1999 efter en samman­slag­ning av två tidigare ut­veck­lings­projekt. Infini­band kallades först för System I/O. Infini­band ersätter främst den nu­var­ande pci-stan­darden. – Se bransch­orga­nisa­tionen Infini­band Trade Associ­ation (länk).

computer pidgin language

cpl – ett talat språk avsett för människor som dikterar för datorer, till exempel via telefon. – Språket är baserat på engelska, men utformat för att under­lätta datoriserad tal­igen­känning: det undviker ord och ljud som dator­program har svårt för. ”Printer” uttalas till exempel som ”krinter”. – Computer pidgin language har utvecklats på HP Labs och beskrivs i en pdf-fil här.

utility computing

”datorkapacitet som nyttighet” – uthyrning av dator­kapacitet precis när den efter­frågas. – Dator­kapaciteten till­handa­hålls av särskilda företag. Kunden, som har ett person­dator­nät, ansluter sig via internet när hon behöver extra kapacitet. Kunden betalar för den kapacitet som hon utnyttjar. – Ut­trycket utility computing har använts i marknads­föring av Hewlett-Packard, men det mest kända exemplet är kanske Amazons Elastic compute cloud (som inte marknads­förs som utility computing). – Namnet utility computing anspelar på public utilities som el och vatten: tanken är att dator­kapacitet ska vara lika lättillgänglig. – Se också moln.

Itanium

Intels första 64‑bitarsprocessor, utvecklad i sam­arbete med Hewlett-Packard (numera HPE). Den har Epic-arkitekturen i stället för risc, som ansågs för­åldrad när Itanium utvecklades. – Efter flera års för­seningar släpptes den första Itanium­processorn sommaren 2001. Hette först IA‑64. Så småningom blev den känd som ””Itanic”” (efter Titanic), efter­som det inte var många, förutom Hewlett-Packard, som an­vände den. Oracle slutade med Itanium­servrar 2011. – Intel tillverkar fortfarande (2016) Itanium-pro­ces­sorer, men den generation som kommer 2017 (arbetsnamn Kittson) blir troligen den sista. – Se Intels webbsidor.

[hewlett-packard] [hpe] [intel]