ENIAC

(Electronic integrator and computer) – dator konstruerad 1943—1946 av John Mauchly och J Presper Eckert. – ENIAC räknas, i konkurrens med Howard Aikens Mark I, som den första helt elektroniska generella datorn. – Konrad Zuses Z3 från 1941 var den första datorn, men den var inte elektronisk utan elektromekanisk. Brittiska Colossus var den första helt elektroniska datorn, men den var hårt specialiserad. – Till skillnad från alla moderna datorer räknade ENIAC inte med binära tal, utan med basen 10. Den var mycket snabbare än Mark I, och kunde göra upp till fem tusen additioner per sekund. – Nyligen har det uppmärksammats att ENIAC, som användes i ett hemligt projekt för amerikanska krigsmakten, programmerades av sex kvinnor som var tvungna att uppfinna programmeringskonsten medan de jobbade. De kallades för operatörer, och fick mycket lite erkänsla för sitt pionjärarbete. – Läs om dem i denna artikel i Philly Voice (länk).

[förkortningar på E] [historiska datorer] [it-historia] [programmering] [ändrad 9 mars 2018]

Aiken, Howard

amerikansk datorpionjär (1900—1973). – Aiken konstruerade tillsammans med Grace Hopper under andra världskriget datorn Mark I, som officiellt blev klar 1946. – Aiken räknades länge som kon­struk­tör av den första datorn, även om John Mauchly och J Presper Eckert också har gjort anspråk på den äran. Men numera räknas tysken Konrad Zuses Z3 från 1941 som den första datorn. – Den första elektroniska datorn, Colossus, byggdes av Tom Flowers. – Mer om Aiken på denna sida.

[howard aiken] [it-historia] [personer] [ändrad 19 november 2019]

BARK

Binär automatisk relä­kalkylator – en dator byggd 1950 i Sverige. – BARK var klar före BESK, som brukar räknas som Sveriges första dator. Men BARK var inte elek­tro­nisk – i stället för radio­­­rör och tran­sis­to­rer hade den reläer, som en automa­tisk telefon­­växel från samma tid. – Howard Aiken lär ha sagt att ”det här är den första dator jag sett utanför Harvard som faktiskt fungerar”. – Se denna länk och se Wiki­pedia.

[förkortningar på B] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 28 september 2018]

Mark I

en av de allra första datorerna. Den utvecklades av Howard Aiken i samarbete med bland annat Grace Hopper. Mark I byggdes i USA under andra världs­kriget, men visades upp först 1946. Den har gett namn åt Harvardarkitektu­ren. – Mark I vägde fem ton och behövde fyra sekunder för att göra en multi­plika­tion. Det var en elektro­mekanisk maskin med hålremsor och reläer, och den kunde bara bearbeta tal i den ordning som de matades in. – Mark I räknades länge, i konkurrens med Eniac, som den första datorn. Men numera räknas den tyska Z3 från 1941, konstruerad av Konrad Zuse, som den första datorn. Arbetsnamnet var ASCC, Automatic sequence controlled calculator, och den var också känd som Harvard Mark I. – Det fanns också en Manchester Mark I.

[datorer] [it-historia] [ändrad 19 november 2019]

Hopper, Grace

Grace Murray Hopper
Datorpionjären amiral Grace Murray Hopper.

Grace Murray Hopper (1906—1992), amerikansk dator­pionjär och amiral. – Grace Hopper var på 1940‑talet med och utvecklade till­sammans med Howard Aiken på Harvard en av de första dator­er­na, Mark I. Efter kriget blev hon chefsmatematiker på Eckert-Mauchly Computer Corporation. Hon utvecklade där 1949 programspråket B‑O, som hon sedan vidare­utvecklade till Flowmatic. (Det kallas ibland för det första program­­språket, men Konrad Zuses Plan­­kalkül kom före.) Flow-matic blev i sin tur grunden till Cobol, som ut­veck­lades delvis under Grace Hoppers ledning. – Grace Hopper är känd för att ha infört ordet bugg i datorspråket, enligt legenden efter att hennes kollegor (inte hon själv) hade hittat en död mal (länk) i en krånglande räknemaskin. Ordet bug hade dock använts i liknande betydelser i flera hundra år, men debugging är Grace Hoppers skapelse. – Grace Hopper ut­bildade sig som ung i mate­ma­tik och fysik, och var universitets­­lärare när andra världs­kriget bröt ut. Hon tog då värvning i flottan, som ansåg att hon skulle göra mest nytta som matema­tiker. Amirals­­titeln fick hon 1986 vid den ofri­vill­iga pensioneringen. Hon blev 1980 heders­­doktor vid Lin­köpings tekniska högskola (länk – se en bit ner). 2016 fick hon postumt USA:s Presidential medal of freedom, se denna länk. – Ända till sin död 1992 arbetade hon som konsult åt Digital†. – Utmär­kel­sen Grace Murray Hopper Award delas ut årligen av ACM till hennes ära. – Se också Grace Hopper Celebration. – En intervju från 1986 med Grace Hopper i The late show med David Letterman finns på Youtube.

[grace hopper] [it-historia] [personer] [programspråk] [ändrad 25 januari 2018]