(Electronic integrator and computer) – en dator konstruerad 1943—1946 av John Mauchly† och J Presper Eckert†. – ENIAC räknas, i konkurrens med Howard Aikens†Mark I†, som den första helt elektroniska generella datorn. – Konrad Zuses†Z3 från 1941 var den första datorn, men den var inte elektronisk utan elektromekanisk. Brittiska Colossus† var den första helt elektroniska datorn, men den var hårt specialiserad. – Till skillnad från alla moderna datorer räknade ENIAC inte med binära tal, utan med basen 10. Den var mycket snabbare än Mark I, och kunde göra upp till fem tusen additioner per sekund. – Nyligen har det uppmärksammats att ENIAC, som användes i ett hemligt projekt för amerikanska krigsmakten, programmerades av sex kvinnor som var tvungna att uppfinna programmeringskonsten medan de jobbade. De kallades för operatörer, och fick mycket lite erkänsla för sitt pionjärarbete. – Läs om dem i denna artikel i Philly Voice(länk).
amerikansk datorpionjär (1900—1973). – Aiken konstruerade tillsammans med Grace Hopper† under andra världskriget datorn Mark I†, som officiellt blev klar 1946. – Aiken räknades länge som konstruktör av den första datorn, även om John Mauchly† och J Presper Eckert† också har gjort anspråk på den äran. Men numera räknas tysken Konrad Zuses†Z3 från 1941 som den första datorn. – Den första elektroniska datorn, Colossus†, byggdes av Tom Flowers†. – Mer om Aiken på denna sida.
Binär automatisk reläkalkylator – en dator byggd 1950 i Sverige. – BARK var klar före BESK†, som brukar räknas som Sveriges första dator. Men BARK var inte elektronisk – i stället för radiorör eller transistorer hade den reläer, som en automatisk telefonväxel från samma tid. – Howard Aiken† lär ha sagt att ”det här är den första dator jag sett utanför Harvard som faktiskt fungerar”. – Se denna länk och se Wikipedia.
en av de allra första datorerna. Den utvecklades av Howard Aiken† i samarbete med bland annat Grace Hopper†. Mark I byggdes i USA under andra världskriget, men visades upp först 1946. Den har gett namn åt Harvardarkitekturen. – Mark I vägde fem ton och behövde fyra sekunder för att göra en multiplikation. Det var en elektromekanisk maskin med hålremsor och reläer, och den kunde bara bearbeta tal i den ordning som de matades in. – Mark I räknades länge, i konkurrens med Eniac†, som den första datorn. Men numera räknas den tyska Z3 från 1941, konstruerad av Konrad Zuse†, som den första datorn. Arbetsnamnet på Mark I var ASCC, Automatic sequence controlled calculator, och den var också känd som Harvard Mark I. – Det fanns också en Manchester Mark I†.
Grace Murray Hopper(1906—1992), amerikansk datorpionjär och amiral. – Grace Hopper var på 1940‑talet med och utvecklade, tillsammans med Howard Aiken†, en av de första datorerna, Mark I†. Efter kriget blev hon chefsmatematiker på Eckert‑Mauchly Computer Corporation†. Hon utvecklade där 1949programspråketB‑O, som hon sedan vidareutvecklade till Flowmatic. (Det kallas ibland för det första programspråket, men Konrad Zuses†Plankalkül kom före.) Flowmatic blev i sin tur grunden till Cobol, som utvecklades delvis under Grace Hoppers ledning. – Grace Hopper är känd för att ha infört ordet bugg i datorspråket, enligt legenden efter att hennes kollegor (inte hon själv) hade hittat en död mal (länk) i en krånglande räknemaskin. Ordet bug hade dock använts i liknande betydelser i flera hundra år, men debugging är Grace Hoppers skapelse. – Grace Hopper utbildade sig som ung i matematik och fysik, och var universitetslärare när andra världskriget bröt ut. Hon tog då värvning i flottan, som ansåg att hon skulle göra mest nytta som matematiker. Amiralstiteln fick hon 1986 vid den ofrivilliga pensioneringen från flottan. Hon blev 1980 hedersdoktor vid Linköpings tekniska högskola (länk – se en bit ner). 2016 fick hon postumt USA:s Presidential medal of freedom, se denna länk. – Ända till sin död 1992 arbetade hon som konsult åt Digital†. – Utmärkelsen Grace Murray Hopper Award delas ut årligen av ACM till hennes ära. – Se också Grace Hopper Celebration. – 2020 meddelade Google(cloud.google.com/blog…) att företaget ska dra en undervattenskabel med namnet Grace Hopper Subsea Cable från New York till Bilbao i Spanien och Bude i Cornwall. Den togs i drift i september 2022. – En intervju från 1986 med Grace Hopper i The late show med David Letterman finns på Youtube.
