Spoken web

indisk satsning på en talbaserad motsvarighet till webben, avsedd för mobil­telefoner. Det är avsett för fattiga indier som sällan har till­gång till person­dator, och som kanske inte är läs­kunniga, men som har mobiltelefon. De ska kunna använda systemet för att skaffa information och göra affärer. Mot­svarig­heten till webb­sidor blir ins­pelningar med tal, och i stället för att klicka på länkar trycker man på knappar eller an­vänder talstyrning. – Spoken web utvecklas av IBM:s India research laboratory, se här. – Kallas också för World Wide Telecom Web, WWTW, eller T‑Web.

[talstyrning] [världsförbättring] [webben] [ändrad 22 april 2018]

GPS

  1. – Global positioning system – satellitbaserat amerikanskt system för positions­­be­stäm­ning (GNSS). GPS används också för noggrann tidsbestämning. – 31 satelliter går i bana runt jorden, och sänder ständigt var sin radio­signal med exakt tid (se GPST). Tid anges med en nog­grann­het på mindre än en tiondels mikrosekund (en tiondels miljondels sekund). En tiondels mikrosekund är den tid som det tar för ljuset att röra sig 30 meter. Varje satellit sänder också sin position i förhållande till jordytan. En GPS‑mottag­a­re jämför signalerna från minst fyra satelliter, och kan då räkna ut sin position på jordytan med en noggrannhet på tre meter under goda omständigheter. Den räknar också ut höjd över havet. Med bara tre satellitsignaler kan GPS-mottagaren räkna ut position på jordytan, men inte höjd över havet. (Se trilaterering.) Av­stånd­et till varje satellit räknas ut med ledning av hur lång tid det tar för signalen att nå GPS-mot­tag­a­ren. – GPS-satel­literna ägs av amerikanska krigs­makten, som skickade upp satellit­erna under åren 1978—1988. Eftersom systemet är utvecklat för militärt bruk är GPS-mottagarna gjorda så att de inte kan upptäckas med signalspan­ing. De är alltså passiva, det vill säga att de tar emot signaler från satelliterna, men de sänder inga signaler – om de gjorde det så skulle fienden kunna lokalisera soldater genom signalspaning. (Många GPS‑mottagare för privat bruk sänder visserligen signaler, men det är för tilläggsfunktioner, som att hämta kartor eller för spårning.) – Sig­nal­erna från GPS‑satelliterna kan och får användas av alla, men från början fanns ett system, Selective avail­abil­i­ty, som gav civila användare mindre exakta positioner än vad amerikansk militär fick. Det systemet är bort­kopplat sedan år 2000. – Det officiella namnet på GPS är Navstar, Navigation satellite timing and ranging. – Den första satelliten, Vespucci, i en modernisering av GPS sattes i bana i december 2018 (se denna länk). – Se USA:s officiella webbsidor för GPS, gps.gov. – EU håller på att skicka upp en modernare variant av GPS, Galileo. Det finns också ett liknande ryskt system, Glonass, kinesiska Beidou och Indiens regionala IRNSS. – Håkan Lans navigationssystem STDMA bygger på GPS. – GPS‑systemet konstruerades utan tanke på it‑säkerhet, och har därför blivit utsatt för attacker, se GPS spoofing. Därför har Iridiums system för satellittelefoni tagits i bruk för att erbjuda ett säkrare alternativ till GPS. Bland annat krypterar det signalerna från satelliterna. – USA:s krigsmakt har i slutet av 2010‑talet börjat utveckla tilläggsfunktioner som gör militärens GPS mindre känsligt för avsiktliga störningar. Sådana har förekommit under militära manövrer. Tilläggsfunktionerna ska testas och tas i bruk successivt. De kallas för Assured precision navigation and timing, APNT. Se artikel i Breaking Defense. – Läs också om Assisted GPS och geo­­block­e­r­ing;
  2. – se generalized processor sharing.

[förkortningar på G] [nätverk] [rymden] [utomhusnavigering] [ändrad 10 juni 2019]

tiodollarsdatorn

en icke-existerande indisk lågprisdator som blev omtalad i början av 2009 på grund av ett missförstånd. Figurerade också under namnet ”tjugodollarsdatorn”. Den apparat som hade förhandsvisats och som låg till grund för ryktet var i själva verket en lagringsenhet. Den blev känd som ”Sakshat”, vilket också är namnet på den indiska regeringens satsning på utbildningsteknik. – Indien satsar på att få fram extremt billiga datorer för undervisning. Namnet Sakshat var arbetsnamn på den billiga surfplatta som 2012 lanserades under namnet Aakash. – Jämför med ”hundradollarsdatorn”, One laptop per child, och Simputer.

[källkritik] [ändrad 22 januari 2019]

Simputer

(simple computer) – en nerlagd billig enkel dator som utvecklades i Indien för att användas av fattiga bybor. – Sim­puter lan­se­rades i början av 2002, och kostade då ungefär två tusen kronor. År 2005 var det uppen­bart att den inte blivit någon för­sälj­nings­fram­gång, och 2006 upp­hörde mark­nads­föringen. – Sim­puter var en hand­hållen penn­dator med Linux och en Strong­Arm-pro­cessor. Sim­puter var kon­stru­erad så att flera an­vändare lätt skulle kunna dela på en dator: varje an­vändare hade ett eget smart­kort till datorn med per­son­lig in­for­ma­tion. – Sim­puter kon­stru­era­des av en ideell indisk orga­nisa­tion, The Simputer Trust, och till­verkades av företag på licens. En version för den all­männa mark­na­den såldes som Amida Simputer. – 2012 kom en annan indisk låg­pris­dator, se Aakash. – Jäm­för med One laptop per child (”hundra­dollars­datorn”).

[datorer] [lågprisprodukter] [nerlagt] [ändrad 17 april 2017]