Hopper, Grace

Grace Murray Hopper
Datorpionjären amiral Grace Murray Hopper.

Grace Murray Hopper (1906—1992), amerikansk dator­pionjär och amiral. – Grace Hopper var på 1940‑talet med och utvecklade till­sammans med Howard Aiken† på Harvard en av de första datorerna, Mark I†. Efter kriget blev hon chefsmatematiker på Eckert-Mauchly Computer Corporation†. Hon utvecklade där 1949 programspråket B‑O, som hon sedan vidareutvecklade till Flowmatic. (Det kallas ibland för det första programspråket, men Konrad Zuses† Plankalkül kom före.) Flowmatic blev i sin tur grunden till Cobol, som utvecklades delvis under Grace Hoppers ledning. – Grace Hopper är känd för att ha infört ordet bugg i datorspråket, enligt legenden efter att hennes kollegor (inte hon själv) hade hittat en död mal (länk) i en krånglande räknemaskin. Ordet bug hade dock använts i liknande betydelser i flera hundra år, men debugging är Grace Hoppers skapelse. – Grace Hopper utbildade sig som ung i matema­tik och fysik, och var universitetslärare när andra världskriget bröt ut. Hon tog då värvning i flottan, som ansåg att hon skulle göra mest nytta som matema­tiker. Amirals­­titeln fick hon 1986 vid den ofrivill­iga pensioneringen. Hon blev 1980 heders­­doktor vid Linköpings tekniska högskola (länk – se en bit ner). 2016 fick hon postumt USA:s Presidential medal of freedom, se denna länk. – Ända till sin död 1992 arbetade hon som konsult åt Digital†. – Utmär­kel­sen Grace Murray Hopper Award delas ut årligen av ACM till hennes ära. – Se också Grace Hopper Celebration. – En intervju från 1986 med Grace Hopper i The late show med David Letterman finns på Youtube.

[datorpionjärer] [grace hopper] [it-historia] [programspråk] [ändrad 25 januari 2018]

Dubinsky, Donna

Donna Dubinsky. Foto: Numenta.

(1955) – amerikansk företagsledare, känd som tidigare chef för Palm†. Donna Dubinsky arbetade på 1980‑talet på Apple och sedan på det av­knoppade dotter­bolaget Claris. 1992 värvade Jeff Hawkins henne till vd‑posten på sitt ny­startade företag Palm. Efter att hand­datorn Palm hade blivit succé lämnade Dubinsky och Hawkins före­taget och startade Handspring†, som 2003 köptes upp av Palm, men utan att Dubinsky och Hawkins följde med. (Palm köptes i sin tur 2010 av dåvarande Hewlett‑Packard†, och är avvecklat.) Dubinsky är nu chef för Hawkins före­tag Numenta som ut­veck­lar datorprogram som är inspirerade av Hawkins teorier om hjärnans funk­tion.

[donna dubinsky] [personer] [ändrad 12 juli 2017]

Lovelace, Ada

Porträtt av Ada Lovelace.
Ada Lovelace

(1815—1851) – engelsk matematiker, utgivare av det första kända datorprogrammet. – Under några år samarbetade hon med Charles Babbage† om hans mekaniska dator, analysmaskinen, som aldrig blev byggd. – Ada Lovelaces rykte som ”den första programmeraren” bygger på hennes översätt­ning av en artikel från 1840 av Luigi Federico Menebrea (se Wikipedia), på engelska ”Sketch of the analytical engine invented by Charles Babbage” (länk). I sina kommen­tarer, som tar dubbelt så mycket utrymme som Menabreas text, redovisade hon en komplett algoritm för att lösa en matematisk uppgift. Men hon föreslog också att analysmaskinen skulle kunna användas till annat än matematik, till exempel för att analysera och komponera musik. Där var hon mer än hundra år före sin tid. Hon gjorde också det första inlägget om vad som nu kallas för artifici­ell intelligens, se Lady Lovelaces invändning och Lovelacetestet. – Programspråket Ada är uppkallat efter Ada Lovelace, liksom utmärkelsen Love­lace medal. – Se också Ada Initiative†. – Biografiskt: Ada Love­lace föddes som Ada Byron. Hon var dotter till poeten lord Byron (se Wikipedia). Hon lärde sig matema­tik av sin mor Anna Isabella Byron, född Milbanke (se Wikipedia), som hade ett djupt intresse för matematik. Hon studerade också för Mary Somerville (se Wikipedia) – den första person som har kallats för scientist. Som gift hette Ada först Ada King efter sin make, William King. Namnet Love­lace fick hon när hennes man 1838 ärvde titeln earl av Lovelace. – Läs mer om Ada Love­lace i denna artikel av Howard Rhein­gold. – Ada Lovelace day firas sedan 2009, från 2012 den andra tisdagen i oktober. – Se findingada.com.

[ada lovelace] [datorpionjärer] [it-historia] [årsdagar] [ändrad 21 oktober 2020]