(1949—2003) – grundare av det som nu heter Anita Borg institute for women and technology (tidigare Institute for women in technology), forskare på PARC, initiativtagare till nätverket Systers för kvinnor i it‑världen och till Grace Hopper Celebration-konferenserna. – Anita Borg blev 1999 ledamot av amerikanska federala regeringens kommission för främjande av kvinnor och minoriteter inom naturvetenskap, ingenjörsvetenskap och teknik. Hon belönades 1995 med EFF:s pris Pioneer Award (se länk), och 2002 med Heinz-priset(länk) för teknik, ekonomi och sysselsättning. Utmärkelsen Women of vision awards† delades ut till hennes minne. – Mer på anitab.org.
en nerlagd organisation för ökning av kvinnors deltagande i utvecklingen av öppen källkod och i en kultur fri från hinder som upphovsrätt. Rörelsen fanns 2011—2015. Den var uppkallad efter Ada Lovelace†, och grundades 2011 av Valerie Aurora(länk) och Mary Gardiner(Twitter). Ada Initiative lades ner i oktober 2015 därför att de två grundarna lämnade ledningen – se rörelsens blogg (länk). – Se adainitiative.org (inaktuell).
Grace Murray Hopper (1906—1992), amerikansk datorpionjär och amiral. – Grace Hopper var på 1940‑talet med och utvecklade tillsammans med Howard Aiken† på Harvard en av de första datorerna, Mark I†. Efter kriget blev hon chefsmatematiker på Eckert-Mauchly Computer Corporation†. Hon utvecklade där 1949 programspråketB‑O, som hon sedan vidareutvecklade till Flowmatic. (Det kallas ibland för det första programspråket, men Konrad Zuses†Plankalkül kom före.) Flowmatic blev i sin tur grunden till Cobol, som utvecklades delvis under Grace Hoppers ledning. – Grace Hopper är känd för att ha infört ordet bugg i datorspråket, enligt legenden efter att hennes kollegor (inte hon själv) hade hittat en död mal (länk) i en krånglande räknemaskin. Ordet bug hade dock använts i liknande betydelser i flera hundra år, men debugging är Grace Hoppers skapelse. – Grace Hopper utbildade sig som ung i matematik och fysik, och var universitetslärare när andra världskriget bröt ut. Hon tog då värvning i flottan, som ansåg att hon skulle göra mest nytta som matematiker. Amiralstiteln fick hon 1986 vid den ofrivilliga pensioneringen. Hon blev 1980 hedersdoktor vid Linköpings tekniska högskola (länk – se en bit ner). 2016 fick hon postumt USA:s Presidential medal of freedom, se denna länk. – Ända till sin död 1992 arbetade hon som konsult åt Digital†. – Utmärkelsen Grace Murray Hopper Award delas ut årligen av ACM till hennes ära. – Se också Grace Hopper Celebration. – 2020 meddelade Google(cloud.google.com/blog…) att företaget ska dra en undervattenskabel med namnet Grace Hopper Subsea Cable från New York till Bilbao i Spanien och Bude i Cornwall. Den ska stå klar 2022. – En intervju från 1986 med Grace Hopper i The late show med David Letterman finns på Youtube.
(1955) – amerikansk företagsledare, känd som tidigare chef för Palm†. Donna Dubinsky arbetade på 1980‑talet på Apple och sedan på det avknoppade dotterbolaget Claris. 1992 värvade Jeff Hawkins henne till vd‑posten på sitt nystartade företag Palm. Efter att handdatorn Palm hade blivit succé lämnade Dubinsky och Hawkins företaget och startade Handspring†, som 2003 köptes upp av Palm, men utan att Dubinsky och Hawkins följde med. (Palm köptes i sin tur 2010 av dåvarande Hewlett‑Packard†, och är avvecklat.) Dubinsky är nu chef för Hawkins företag Numenta som utvecklar datorprogram som är inspirerade av Hawkins teorier om hjärnans funktion.
(1815—1851) – engelsk matematiker, utgivare av det första kända datorprogrammet. – Under några år samarbetade hon med Charles Babbage† om hans mekaniska dator, analysmaskinen, som aldrig blev byggd. – Ada Lovelaces rykte som ”den första programmeraren” bygger på hennes översättning av en artikel från 1840 av Luigi Federico Menebrea(se Wikipedia), på engelska ”Sketch of the analytical engine invented by Charles Babbage”(länk). I sina kommentarer, som tar dubbelt så mycket utrymme som Menabreas text, redovisade hon en komplett algoritm för att lösa en matematisk uppgift. Men hon föreslog också att analysmaskinen skulle kunna användas till annat än matematik, till exempel för att analysera och komponera musik. Där var hon mer än hundra år före sin tid. Hon gjorde också det första inlägget om vad som nu kallas för artificiell intelligens, se Lady Lovelaces invändning och Lovelacetestet. – Programspråket Ada är uppkallat efter Ada Lovelace, liksom utmärkelsen Lovelace medal. – Se också Ada Initiative†. – Biografiskt: Ada Lovelace föddes som Ada Byron. Hon var dotter till poeten lord Byron(se Wikipedia). Hon lärde sig matematik av sin mor Anna Isabella Byron, född Milbanke(se Wikipedia), som hade ett djupt intresse för matematik. Hon studerade också för Mary Somerville(se Wikipedia) – den första person som har kallats för scientist. Som gift hette Ada först Ada King efter sin make, William King. Namnet Lovelace fick hon när hennes man 1838 ärvde titeln earl av Lovelace. – Läs mer om Ada Lovelace i denna artikel av Howard Rheingold. – Ada Lovelace day firas sedan 2009, från 2012 den andra tisdagen i oktober. – Se findingada.com.
