Hopper, Grace

Grace Murray Hopper
Datorpionjären amiral Grace Murray Hopper.

Grace Murray Hopper (1906—1992), amerikansk dator­pionjär och amiral. – Grace Hopper var på 1940‑talet med och utvecklade till­sammans med Howard Aiken på Harvard en av de första dator­er­na, Mark I. Efter kriget blev hon chefsmatematiker på Eckert-Mauchly Computer Corporation. Hon utvecklade där 1949 programspråket B‑O, som hon sedan vidare­utvecklade till Flowmatic. (Det kallas ibland för det första program­­språket, men Konrad Zuses Plan­­kalkül kom före.) Flow-matic blev i sin tur grunden till Cobol, som ut­veck­lades delvis under Grace Hoppers ledning. – Grace Hopper är känd för att ha infört ordet bugg i dator­­språket, enligt legenden efter att hennes kollegor (inte hon själv) hade hittat en död mal (länk) i en krånglande räknemaskin. Ordet bug hade dock använts i liknande betydelser i flera hundra år, men debugging är Grace Hoppers skapelse. – Grace Hopper ut­bildade sig som ung i mate­ma­tik och fysik, och var universitets­­lärare när andra världs­kriget bröt ut. Hon tog då värvning i flottan, som ansåg att hon skulle göra mest nytta som mate­ma­tiker. Amirals­­titeln fick hon 1986 vid den ofri­vill­iga pensione­ringen. Hon blev 1980 heders­­doktor vid Lin­köpings tekniska hög­skola (länk – se en bit ner). 2016 fick hon postumt USA:s Presidential medal of freedom, se denna länk. – Ända till sin död 1992 arbetade hon som konsult åt Digital†. – Ut­mär­kel­sen Grace Murray Hopper Award delas ut årligen av ACM till hennes ära. – Se också Grace Hopper Cele­bra­tion. – En intervju från 1986 med Grace Hopper i The late show med David Letterman finns på Youtube.

[grace hopper] [it-historia] [personer] [programspråk] [ändrad 25 januari 2018]

Dubinsky, Donna

Donna Dubinsky. Foto: Numenta.

(1955) – amerikansk företagsledare, känd som tidigare chef för Palm. Donna Dubinsky arbetade på 1980‑talet på Apple och sedan på det av­knoppade dotter­bolaget Claris. 1992 värvade Jeff Hawkins henne till vd‑posten på sitt ny­startade företag Palm. Efter att hand­datorn Palm hade blivit succé lämnade Dubinsky och Hawkins före­taget och startade Hand­spring†, som 2003 köptes upp av Palm, men utan att Dubinsky och Hawkins följde med. (Palm köptes i sin tur 2010 av HP, och är avvecklat.) Dubinsky är nu chef för Hawkins före­tag Numenta som ut­veck­lar dator­program som är inspirerade av Hawkins teorier om hjärnans funk­tion.

[donna dubinsky] [personer] [ändrad 12 juli 2017]

Lovelace, Ada

Porträtt av Ada Lovelace.
Ada Lovelace

(1815—1851) – engelsk matematiker, utgivare av det första kända datorprogrammet. – Under några år samarbetade hon med Charles Babbage om hans mekan­iska dator, analys­maskinen, som aldrig blev byggd. – Ada Lovelaces rykte som ”den första programmeraren” bygger på hennes över­sätt­ning av en artikel från 1840 av Luigi Federico Menebrea (se Wikipedia), på engelska ”Sketch of the analytical engine invented by Charles Babbage” (länk). I sina kommen­tarer, som tar dubbelt så mycket utrymme som Menabreas text, redo­visade hon en komplett algoritm för att lösa en mate­ma­tisk uppgift. Men hon föreslog också att analysmaskinen skulle kunna användas till annat än mate­matik, till exempel för att analysera och komponera musik. Där var hon mer än hundra år före sin tid. Hon gjorde också det första inlägget om vad som nu kallas för artifici­ell intelli­gens, se Lady Lovelaces invänd­ning och Lovelacetestet. – Programspråket Ada är upp­kallat efter Ada Love­lace, liksom utmärkelsen Love­lace medal. – Se också Ada Initiative. – Biografiskt: Ada Love­lace föddes som Ada Byron. Hon var dotter till poeten lord Byron (se Wikipedia). Hon lärde sig mate­ma­tik av sin mor Anna Isabella Byron, född Milbanke (se Wikipedia), som hade ett djupt intresse för matematik. Som gift hette Ada först Ada King efter sin make, William King. Namnet Love­lace fick hon när hennes man 1838 ärvde titeln earl av Lovelace. – Läs mer om Ada Love­lace i denna artikel av Howard Rhein­gold. – Ada Lovelace day firas sedan 2009, från 2012 den 15 oktober. – Se findingada.com.

[ada lovelace] [it-historia] [personer] [årsdagar] [ändrad 14 maj 2018]