mttr

mean time to repair – genomsnittlig tid för re­pa­ra­tion. Ett vanligt mått på drift­säker­heten i it-system. – Jäm­för med mtbf.

web services

tjänstegränssnitt, webbtjänstgränssnitt – standardiserade system för utbyte av information och tjänster mellan webb­platser. (Jäm­för med soa, som är samma princip tillämpad på dator­program i all­män­het.) – Ob­ser­vera att web services inte avser tjänster för webb­sidans be­sök­are, utan tjänster som it-system till­handa­håller för att pro­gram­me­rare ska kunna använda dem. (Pro­gram­me­raren behöver därför inte pro­gram­mera tjänsten själv, hon får den fix och färdig.) – Ett exempel på vad som blir möjligt med tjänste­gräns­snitt är att en kund som köper en resa på en resebyrås webb­plats kan be resebyråns webb­plats att beställa en hyrbil från en bil­uthyr­nings­firma. Det ska gå även om resebyrån inte har något or­ga­ni­serat sam­arbete med bil­ut­hyraren. Rese­byråns webbplats förser bil­ut­hyraren med den in­for­ma­tion som behövs, och ger sedan kunden en be­kräft­else. – Web services ska bygga på bransch­stan­darder som xml, html och ebxml. – Termen web services lanserades av Hewlett-Packard år 2000, och slog snabbt igenom, åtminstone som buzzword. I februari 2002 grundades Web services interoperability organization (länk), som ska se till att web services från olika leverantörer fungerar ihop.

namnhantering

(naming) – namngivning av användare, filer, datorer och andra resurser i ett it-system. – Syftet är att namnen ska bli en­tydiga och sökbara, så att de kan fungera i en katalog­tjänst, där de knyts till en adress i systemet. – Namn­hante­ring och katalog­tjänster hör nära samman och är ofta ett samlat system (naming and directory service). – De namn som används i namn­han­te­ring bygger på ord och namn i det natur­liga språket, men namnen måste ofta, som i e-post­adresser, anpassas till teknikens krav. Om det finns två Maria Johans­son måste datorn kunna skilja dem åt.

förändringshantering

(change management) – metodiskt genom­för­ande av för­änd­ringar i företag och andra or­ga­ni­sa­tioner, till exempel vid in­för­ande av nya it-system, program eller rutiner. – För­änd­rings­han­te­ring i snäv be­märk­else är konsten att genom­föra för­änd­ringar med ett minimum av misstag, obehag och oför­ut­sedda bi­verk­ningar. I bredare be­märk­else handlar för­änd­rings­han­te­ring också om att skapa accep­tans och bered­skap bland alla berörda. – Läs mer i Wiki­pedia* (länk).

greenfield

”jungfrulig mark” – greenfield deploy­ment – in­stal­la­tion av it-system på plats där det inte finns något tidigare. – Ordet greenfield kommer från bygg­indu­strin. – Jäm­för med brown­field de­ploy­ment.

hvac

heating, ventilation, air con­dition­ing – värme, ven­ti­la­tion och luft­kon­di­tion­ering. – Vik­tiga för­ut­sätt­ningar för säker drift av server­centraler och andra större it-system. Brukar också anses omfatta reg­le­ring av luft­fuktig­het, luft­rening och luft­flöde.

serial attached scsi

förkortat sas – standard för samman­kopp­ling av extern ut­rust­ning i it-system, till exempel skrivare och minnes­servrar. – Sas är som namnet anger baserat på den gamla scsi-stan­darden, och den har seriell kom­mu­ni­ka­tion genom en tunn kabel som går från enhet till enhet. Sas klarar data­kom­mu­ni­ka­tion med flera gigabyte per sekund. Tekniken är kom­pa­tibel med serial ata (sata).

spårbarhet

  1. – traceability – i programutveckling: möj­lig­het för be­ställ­aren att se hur delar av det färdiga pro­gram­met mot­svarar punkter i krav­speci­fi­ka­tionen;
  2. – i informationssäkerhet: accountability –– det att det entydigt går att se vem som har lagt till, ändrat eller tagit bort in­for­ma­tion i ett it-system, och att detta inte går att förneka utan att förnekandet kan motbevisas (oför­nek­bar­het).

– Se också spåra.

informationslager

(data warehouse) – databas som inne­håller aktuella data från ett företags verk­sam­het, och som är utformad för avan­ce­rad analys, men som är åtskilt från det it-system som före­taget använder i verk­sam­heten. – En­kelt uttryckt är det en databas som är anpassad för snabb läsning, men som inte behöver klara ändringar och stryk­ningar, eftersom den bara används för analys av sådant som redan har hänt. – In­for­ma­tions­lager används för för­sälj­nings­analys, in­for­ma­tions­utvin­ning och besluts­stöd. Bygger på att färska data regel­bundet överförs från det vanliga it-systemet, som sedan inte belastas av tunga sökningar. I ett in­for­ma­tions­lager for­ma­teras data­mängd­erna också om, så att de blir an­pas­sade till ana­ly­ti­ker­nas sök­ningar. – Jäm­för med data mart (data­torg). – Läs också om olap.