titel

(title) – i webbpublicering: en webbsidas namn, så som det anges i titelraden eller på sidans flik i webbläsaren. I webbsidans källkod (html-koden) anges sidans titel med taggen title.

source

kortform av source code, källkod. I webbläsare ger menyvalet Source tillgång till html-koden för den sida som är öppen. Kan då översättas med sidkod.

serversideinhämtning

(server-side include, ssi) – infogande av material på en webbsida i det ögonblick en besökare efterfrågar sidan. Det material som infogas finns inte i sidans källkod. Där finns i stället en instruktion om att materialet ska hämtas från en databas. Poängen är att materialet kan bytas ut utan att man behöver ändra i sidans källkod. Instruktionen include i webbsidans html-kod instruerar webbservern att hämta material (text, bild, video, ljud) som inte finns i html-koden utan i en extern namngiven fil, och att infoga materialet i sidan som sedan sänds till besökaren. Det kan också vara något enkelt, som datum och klockslag. Det är ett sätt att alltid ha aktuellt material på en webbsida utan att behöva koda om den.

programtolk

(interpretator eller bara tolk) – program som översätter andra program, skrivna i interpreterade språk, till körbar binärkod. Detta sker när programmet körs. Skillnaden mot en kompilator är att kompilatorn används en gång för alla innan programmet installeras och körs. Skillnaden mot en virtuell maskin är att en virtuell maskin översätter bytekod till binärkod, medan en programtolk översätter källkod.

ordbehandling

(word processing) – skrivande och bearbetning av text, avsedd för mänskliga läsare, i dator. Program för ordbehandling brukar ha funktioner för grafisk utformning av texten, ofta med möjlighet att lägga in illustrationer och dekor. Termen ordbehandling är en direktöversättning av word processing och anspelar på data processing (databehandling). Program för ordbehandling kallas för ordbehandlare. Funktioner för ordbehandling ingår, i mer eller mindre avancerad form, även i de flesta andra program. En ordbehandlare som används för att skriva eller bearbeta källkod kallas för editor.

interpreterat språk

programspråk som ger program som körs som källkod – källkoden översätts (interpreteras) till en form som datorn kan hantera (binärkod) under körningen. Detta till skillnad från kompilerade språk. Interpreterade språk behöver ett annat program, en programtolk, som vid körningen översätter programkoden till en form som datorn kan exekvera. (Jämför med indirekt körbar kod som körs mot en virtuell maskin.) De flesta programspråk är inte interpreterade, utan kompilerade. Fördelen med interpreterade språk är att programmen i princip kan köras på alla slags datorer och operativsystem, bara det finns en lämplig programtolk. Nackdelen är att programmen blir långsammare – och att källkoden är åtkomlig för användarna. Ett känt enkelt interpreterat språk är Basic, ett avancerat är Smalltalk.

immaterialrätt

(intellectual property rights, ip) – lagar som skyddar uppfinningar, konstnärliga verk, varumärken och företagsnamn. Det är en sammanfattande term för patent, upphovsrätt, mönsterskydd och skydd av varumärken och företagsnamn. Dessa skyddas av olika lagar som inte bör blandas ihop. Immaterialrätt brukar delas upp i industriell och upphovsrättslig. Industriell immaterialrätt är patent, skydd för industriell formgivning och mönster samt skydd för varumärken. upphovsrätten gäller för konstnärliga verk som text, musik och bild, men också för källkod till datorprogram.