rain

redundant array of independent nodes – system för datalagring som delar upp filerna i små, överlappande delar som sprids ut på många hårddiskar i ett nätverk. Systemets redundans gör att data inte går förlorade om en eller flera hårddiskar kraschar. Det finns tillräckligt med överlappande data på resten av hårddiskarna för att systemet ska kunna återskapa filerna. Rain påminner om raid, men i raid är hårddiskarna hopbyggda till en enhet: i rain är de sammankopplade i ett nätverk, och man kan lägga till nya diskar medan nätet är i drift. Tekniken har utvecklats på Caltech, och en beskrivning på engelska finns som pdf-fil här. Jämför med moln. – Förkortningen rain uttyds också som reliable array of independent nodes eller random array of independent nodes.

Google File System

GFSGoogles* filsystem, utvecklat för att hantera Googles index, som är spritt på tusentals geografiskt spridda servrar. GFS används också för all annan information som Google lagrar. Det är alltså ett filsystem för det så kallade molnet. – En artikel om GFS, skrivet av systemets upphovsmän, finns att ladda ner från denna sida.

computing fabric

”flätverk av servrar” – tätt sammankopplade servrar som tillsammans fungerar som en högpresterande dator. – Ordet används ibland som synonym till molnet, men det används i synnerhet om system där servrarna är sammankopplade i ett snabbt nätverk, inte genom internet.

cloudware

molnprogram – webbaserade program som körs från ett moln av servrar, till exempel sökmotorn Google. – Fler ord på ware.

Solu

dator av ny typ, utvecklad av det fin­länd­ska före­taget med samma namn. – Solu är kon­stru­erad för att arbeta mot molnet. Lagring och backup sker auto­ma­tiskt, men Solu kan också an­vändas utan inter­net­anslut­ning. Nätverk och sam­arbete med andra an­vändare är på samma sätt möjligt utan särskilda in­ställ­ningar. Ny­danande är också till­gången till program: an­vändarna betalar en fast månads­avgift, och för den får de fri till­gång till alla program som finns för Solu. Ut­veck­larna delar på av­gift­erna i pro­por­tion till an­vänd­ningen. Operativ­systemet heter SoluOS och är ut­vecklat spe­ci­fikt för Solu. Det har ett grafiskt an­vändar­gräns­snitt som ser bio­log­iskt ut. – Solu är en mycket liten dator, ungefär lika stor som ett cd-fodral. Över­sidan är en pek­skärm. Sidorna är av trä. Solu kan användas fri­stående på samma sätt som en smart mobil med virtu­ellt tangent­bord, eller anslutas till en vanlig bildskärm och tangent­bord; Solus bild­skärm fungerar då som mus och pekplatta. – Solu visades först upp den 15 oktober 2015. Den fi­nansi­eras delvis på Kick­starter* (länk). – Se solu.co.

Weave

kommunikations­proto­kollet för Brillo. (Brillo är googles operativ­system för sakernas inter­net.) Det visades upp i slutet av maj 2015 till­­sammans med Brillo. – Weave är utformat för att ge skarvlös kommu­ni­ka­tion mellan ”smarta saker”, mobil­tele­foner och moln-tjänster. Det fungerar också ihop med Nest. Andra tillverkare än Google får använda Weave, men deras produkter måste godkännas av Google. – Se Googles webb­sidor: länk.

utility computing

”datorkapacitet som nyttighet” – uthyrning av dator­kapacitet precis när den efter­frågas. – Dator­kapaciteten till­handa­hålls av särskilda företag. Kunden, som har ett person­dator­nät, ansluter sig via internet när hon behöver extra kapacitet. Kunden betalar för den kapacitet som hon utnyttjar. – Ut­trycket utility computing har använts i marknads­föring av Hewlett-Packard, men det mest kända exemplet är kanske Amazons Elastic compute cloud (som inte marknads­förs som utility computing). – Namnet utility computing anspelar på public utilities som el och vatten: tanken är att dator­kapacitet ska vara lika lättillgänglig. – Se också moln.

Workmail

Amazon Workmail – e-post­tjänst från Amazon. Den är avgifts­belagd, avsedd för företag, och presenterades i januari 2015. Förutom e-post ingår kalender. Tjänsten körs på Amazons moln (aws), och kunden kan välja i vilket land e-posten ska lagras. (Se data­hemvist.) – Se aws.amazon.com/workmail.

datahemvist

(data residency) – den plats där en datamängd faktiskt finns. Alltså där de fysiska servrar eller andra lagrings­medier som förvarar data­­mängden finns. – Data­hemvist har blivit en aktuell fråga med moln-baserade tjänster. En organisation som använder moln­baserade tjänster vet kanske inte i vilket land dess data förvaras, efter­som en moln­tjänst­operatör kan ha servrar i flera länder. Problemet är att lagar om skydd av person­upp­gifter, kryptering, av­lyss­ning av data­trafik och data­­lagring (be­tydelse 2) är olika i olika länder. Och det är lagen i det land där data­­mängden finns som gäller, inte lagen i operatörens eller kundens hemland. – På engelska också: data sovereignty.