rain

redundant array of independent nodes – system för datalagring som delar upp filerna i små, överlappande delar som sprids ut på många hårddiskar i ett nätverk. Systemets redundans gör att data inte går förlorade om en eller flera hårddiskar kraschar. Det finns tillräckligt med överlappande data på resten av hårddiskarna för att systemet ska kunna återskapa filerna. Rain påminner om raid, men i raid är hårddiskarna hopbyggda till en enhet: i rain är de sammankopplade i ett nätverk, och man kan lägga till nya diskar medan nätet är i drift. Tekniken har utvecklats på Caltech, och en beskrivning på engelska finns som pdf-fil här. Jämför med moln. – Förkortningen rain uttyds också som reliable array of independent nodes eller random array of independent nodes.

Google File System

GFSGoogles* filsystem, utvecklat för att hantera Googles index, som är spritt på tusentals geografiskt spridda servrar. GFS används också för all annan information som Google lagrar. Det är alltså ett filsystem för det så kallade molnet. – En artikel om GFS, skrivet av systemets upphovsmän, finns att ladda ner från denna sida.

Google Music

tjänst för lagring av musik på nätet, lanserad av Google i maj 2011. Det är en så kallad music locker, en låst musiktjänst, där användarna kan lagra musik som de redan äger, eller har tillgång till, på Googles servrar (i det så kallade molnet). De kan sedan lyssna på sin egen musik överallt där de har tillgång till internet. Men de kan inte utbyta musik med andra användare, och det går inte heller att köpa musik. – Se music.google.com. – Jämför med Amazon cloud player och Itunes.

computing fabric

”flätverk av servrar” – tätt sammankopplade servrar som tillsammans fungerar som en högpresterande dator. – Ordet används ibland som synonym till molnet, men det används i synnerhet om system där servrarna är sammankopplade i ett snabbt nätverk, inte genom internet.

cloudware

molnprogram – webbaserade program som körs från ett moln av servrar, till exempel sökmotorn Google. – Fler ord på ware.

Solu

dator av ny typ, utvecklad av det fin­länd­ska före­taget med samma namn. – Solu är kon­stru­erad för att arbeta mot molnet. Lagring och backup sker auto­ma­tiskt, men Solu kan också an­vändas utan inter­net­anslut­ning. Nätverk och sam­arbete med andra an­vändare är på samma sätt möjligt utan särskilda in­ställ­ningar. Ny­danande är också till­gången till program: an­vändarna betalar en fast månads­avgift, och för den får de fri till­gång till alla program som finns för Solu. Ut­veck­larna delar på av­gift­erna i pro­por­tion till an­vänd­ningen. Operativ­systemet heter SoluOS och är ut­vecklat spe­ci­fikt för Solu. Det har ett grafiskt an­vändar­gräns­snitt som ser bio­log­iskt ut. – Solu är en mycket liten dator, ungefär lika stor som ett cd-fodral. Över­sidan är en pek­skärm. Sidorna är av trä. Solu kan användas fri­stående på samma sätt som en smart mobil med virtu­ellt tangent­bord, eller anslutas till en vanlig bildskärm och tangent­bord; Solus bild­skärm fungerar då som mus och pekplatta. – Solu visades först upp den 15 oktober 2015. Den fi­nansi­eras delvis på Kick­starter* (länk). – Se solu.co.

Weave

kommunikations­proto­kollet för Brillo. (Brillo är googles operativ­system för sakernas inter­net.) Det visades upp i slutet av maj 2015 till­­sammans med Brillo. – Weave är utformat för att ge skarvlös kommu­ni­ka­tion mellan ”smarta saker”, mobil­tele­foner och moln-tjänster. Det fungerar också ihop med Nest. Andra tillverkare än Google får använda Weave, men deras produkter måste godkännas av Google. – Se Googles webb­sidor: länk.

tredje plattformen

(third platform) – beteckning på den typ av it som har blivit vanlig på 2010-talet: kombinationen av smarta mobiler och annat mobilt, molnet, social interaktion, sakernas internet och big data med avancerad analys. En aspekt av tredje platt­formen är att it inte längre är något som finns i typiska datorer. Det genom­syrar vår tillvaro och är alltid till­gäng­ligt. – Initia­tivet Open Platform 3.0 (länk) inom the open group arbetar på en samlad definition av tredje plattformen. – Den första platt­formen var stor­dator-system, den andra platt­formen var baserad på person­datorer och servrar i nätverk. – Se också webb 2.0.

utility computing

”datorkapacitet som nyttighet” – uthyrning av dator­kapacitet precis när den efter­frågas. – Dator­kapaciteten till­handa­hålls av särskilda företag. Kunden, som har ett person­dator­nät, ansluter sig via internet när hon behöver extra kapacitet. Kunden betalar för den kapacitet som hon utnyttjar. – Ut­trycket utility computing har använts i marknads­föring av Hewlett-Packard, men det mest kända exemplet är kanske Amazons Elastic compute cloud (som inte marknads­förs som utility computing). – Namnet utility computing anspelar på public utilities som el och vatten: tanken är att dator­kapacitet ska vara lika lättillgänglig. – Se också moln.