Simian army

en uppsättning program för testning av moln-baserade tjänster. – Pro­­grammen är utvecklade av video­­ström­nings­­före­­taget Netflix (länk). Netflix an­vänder pro­­grammen för att testa sina egna tjänster, som körs i molnet från Amazon web services. – Simian army har släppts med öppen käll­kod, och pro­­grammen, som kan köras var för sig, kan laddas ner från Githubs* webb­plats (länk). – Se också Net­flix blogg. – Namnet: Simian betyder ’aplik’ eller bara ’apa; Simian army kan över­sättas med aparmén.– I Simian army ingår:* Chaos gorilla – simulerar vad som händer om hela Amazons moln­tjänst går ner. Mer exakt: ifall det går att åter­ställa Net­flix tjänst efter ett av­brott;* Chaos monkey – stänger slump­mässigt av virtuella maskiner för att se hur det på­verkar tjänsten som helhet;* Conformity monkey – upptäcker instanser som inte är kodade i enlig­het med etablerad praxis och stänger av dem, så att de kan rättas till och startas om;* Doctor monkey – kon­trollerar ”hälsan” hos alla instanser och letar efter varnings­­tecken som av­vikande an­vändning av pro­cessor och minne;* Janitor monkey – letar efter resurser som inte används och noll­ställer dem;* Latency monkey – simulerar en ned­sättning av kapaciteten för att se hur det påverkar tjänste­kvaliteten;* Security monkey – letar efter brister i säker­heten och stänger av instanser som har dem;* 10—18 monkey – upptäcker problem som har att göra med att tjänster körs i flera tids­zoner och på flera språk. (10 står för localization, alltså l—10—n och 18 står för inter­­natio­nali­zation, alltså i—18—n – se också i18n.)

c-ran

teknik för effektivare användning av bas­stationerna för mobil­telefoni. Grund­idén är att centralisera en del av funktionen för bas­stationerna i ett område. – En bas­station för mobil­telefoni kan grovt delas in i tre delar: en styr­enhet som avgör hur sam­talen ska kopplas, en radio­enhet som sköter radio­kommunikationen med tele­fonerna och antennen. Traditionellt har dessa tre funnits på samma plats och fungerat själv­ständigt. Det har nack­delar: varje bas­station måste vara kraft­full nog för att klara hög belastning, även om detta sällan inträffar, och, om det inträffar, kan vara kort­varigt. – C-ran löser detta genom att centralisera styr­enheten. Många bas­stationer i ett område delar alltså på samma styr­enhet. Styr­enheten kan då balansera belastningen genom att för­dela samtal som normalt skulle tas av samma bas­station på flera bas­stationer som är inom räck­håll. Tele­foner kan också för­medla sam­tal och data åt var­andra. – Tekniken demonstrerades först 2010 av China mobile research institute. Det har tagits i bruk i Östasien. – Namnet: C uppges stå för clean, centralized processing, collaborative radio och cloud (se moln). Ran står för radio access network.

Office 365

moln-baserad version av Microsoft Office. – An­vändaren har alltså inte Micro­soft Office in­stallerat på sin dator, utan laddar ner det från Micro­softs servrar på inter­net varje gång det an­vänds. För det krävs ett abonnemang, som är av­gifts­belagt. Men i november 2014 be­stämde Micro­soft att Office 365 på Iphone, Ipad och på telefoner och surfplattor med Android skulle vara gratis för privatpersoner (se press­med­delande). – Mer på Micro­softs webb­sidor.

stordator

(mainframe computer, oftast bara mainframe) – den äldsta kom­mer­si­ella dator­­typen, u­t­veck­lad under 1950-talet av före­tag som IBM*. Det var den klassiska dator­­typen på 1960-talet: höga plåt­­skåp som stod i luft­kondi­tion­erade rum. En stor­dator kunde ha hundra­­tals an­­slutna an­­vändare som arbetade vid ”dumma termi­naler”. – Stor­­datorerna fick under 1960-talet kon­kurrens av mini­­datorer, på 1980-talet av person­­datorer i nät­verk och på 1990-talet av kraft­fulla servrar. Men stor­­datorer till­­verkas och säljs fort­farande. 2008 lanserade IBM stor­­dator­­serien Z10, 2015 släppte IBM stor­datorn Z13. – Stor­­datorer anses ha hög till­­för­­lit­lig­­het och låg kostnad per trans­­aktion. Numera an­vänds stor­­datorer som kraft­­fulla servrar i nät­verk av person­­datorer eller i molnet. – I praktiken blev det på 00-talet så att en server kallas för stor­­dator om den kan köra IBM:s operativ­­system för stor­datorer, numera z/OS. Men stor­­datorer brukar också kunna köra andra operativ­­system, som Linux. De kan också köra flera operativ­­system sam­tidigt som virtuella maskiner. – Dagens stor­­datorer är be­­tyd­ligt mindre än de klassiska plåt­­skåpen. – Stor­­datorer är kon­­stru­erade för att ut­föra relativt enkla be­­räk­ningar på stora data­­mängder, till skillnad från så kallade super­­datorer som utför kom­plexa veten­­skap­liga och tekniska be­­räk­ningar. Man kan säga att det viktiga för en stor­­dator är att kunna hantera stora mängder data snabbt, medan en super­­dator be­arbetar mindre mängder data på ett sätt som kräver snabba pr­o­ces­sorer och mycket minne.

Microsoft Haven

teknik för att skydda program och data som körs i molnet från den platt­form som de körs på. Microsoft Haven ska göra det praktiskt taget omöjligt för moln­operatören att i hemlighet kopiera och spara data som kunden bearbetar i molnet. Det ska också bli omöjligt att angripa kundens program med skadlig kod. Microsoft Haven använder en teknik som kallas för skyddad exekvering (shielded exekution). Micro­soft Haven har utvecklats som ett forsknings­projekt inom Microsoft Research av Andrew Baumann, Marcus Peinado och Galen Hunt och är troligen influerat av projektet Draw­bridge. Haven presenterades i oktober 2014 på en Usenix-konferens (se länk). Det är inte bestämt om Microsoft ska marknadsföra Haven som produkt.

gridd

(grid) – datorer som är sammankopplade via internet och som tillsammans utför resurskrävande beräkningar eller används för lagring av stora datamängder. Datorerna i en gridd kan ha olika hårdvara, olika operativsystem och olika ägare och de är löst sammankopplade genom internet – de anropar varandra när det behövs, som när man anropar webbsidor. Speciella program fördelar beräkningarna på de samman­kopplade datorerna och anpassar dem till deras operativsystem. Griddteknik utvecklades för att forskare skulle kunna köra komplexa program på flera samarbetande super­datorer. Det kräver att ett antal problem blir lösta, som hantering av rättigheter, filsystem, namngivning, systemanrop och över­bryggning av skillnader i mjuk­vara och hård­vara samt för­delning av kostnader. Ett mål att program­körningarna ska kunna göras utan sär­skilda för­beredelser från fall till fall. Man ska kunna köra avancerade be­räkningar i en gridd utan att veta något om vilka resurser som används. De datorer som har rätt sorts program in­stallerade ska kunna delta i gridd­körningar lika lätt som de skickar e-post till varandra. – Läs också om kluster och distribuerade be­räkningar, som är något annat. – Det engelska ordet grid betyder rut­nät eller galler. Termen grid computing är in­spirerad av the power grid, el­kraft­nätet. Se också smart grid, smart elnät. – En släkting till gridd­teknik är så kallad utility computing och moln (cloud).

mikroserver

(micro server) – enkel billig server, avsedd att användas i stort antal i serverhallar eller i molnet. En tanke är att mikroservrar inte ska underhållas eller repareraras. Om en mikroserver krånglar ska den bara stängas av för gott, och dess arbete tas över av en annan mikroserver. – Idén med mikroservrar växte fram i början av 2010-talet.

Open cloud manifesto

dokument som stöder principen om öppet moln och som anger vad det innebär. Manifestet publicerades i oktober 2009. Kritiker noterade snabbt att manifestet inte var undertecknat av de företag (Amazon, Google, Microsoft) som faktiskt säljer kommersiella tjänster baserade på moln. (Ett moln är ett jättelikt nätverk av sammankopplade servrar.) – Manifestet finns att läsa på opencloudmanifesto.org.

Microsoft Azure

microsofts plattform för it-system i molnet. – Micro­soft erbjuder kunder att mot betalning ha sina program och andra filer på Micro­softs servrar, där pro­gram­men också körs. Tjänsten är till­gäng­lig för kunder sedan januari 2010. I Microsoft Azures plattform ingår operativ­systemet Windows Azure, Azure Remoteapp och ut­veck­lings­verk­tyg för program som ska köras i molnet. – Se azure.microsoft.com.