Snowden, Edward

Foto av Edward Snowden.
Edward Snowden.

amerikansk it-specialist som har avslöjat USA:s över­vakning av tele- och datatrafik i hela världen. – Edward Snowden läckte hemliga dokument om NSA:s övervakning till journalisten Glenn Greenwald på brittiska tidningen The Guardian, först under pseudonymen Citizen four. Därefter försvann Snowden från USA, och fick så småningom politisk asyl i Ryssland, där han fortfarande bor (2023). – Snowden hade tidigare arbetat för CIA, men de dokument som han röjde fick han tillgång till när han arbetade som inhyrd konsult på NSA. Hans avslöjanden ledde till en kris i förhållandena mellan Väst­europa och USA, eftersom det bland annat framkom att NSA har avlyssnat Tysklands dåvarande förbundskansler Angela Merkels mobiltelefon. Det har också lett till en förtroendekris i USA, eftersom det blev känt att NSA har avlyssnat amerikaners privata telefonsamtal även när det inte finns någon misstanke om brott. – Enligt dokumenten förekommer det också omfattande utbyte av avlyssnad information mellan USA och andra länder, inklusive Sverige, se Five eyes, Nine eyes och Fourteen eyes samt European cryptologic center. – Den Oscarsbelönade filmen Citizenfour från 2014 (se IMDb: länk) handlar om Edward Snowden. Han belönades också 2014 med Right Livelihood‑priset (länk). – Edward Snowdens bok Permanent Record (länk), svensk översättning I allmänhetens tjänst (länk), kom ut i september 2019. Kort därefter stämde USA:s regering Snowden och hans förlag för att Snowden hade publicerat boken utan att först låta CIA och NSA granska manuset – se stämningsansökan. – I oktober 2019 blev det känt att det spreds en piratkopia av boken på internet, och att den kopian innehåller skadeprogram – se artikel i Bleeping Computerlänk. I maj 2020 publicerades boken Dark mirror: Edward Snowden and the American surveillance state (länk) av Barton Gellman (bartongellman.com). – IDG:s artiklar om Edward Snowden: länk.

[avslöjanden] [dataläckor] [edward snowden] [kartläggning] [personer] [rättsfall och skandaler] [spelfilmer] [underrättelseverksamhet] [övervakning] [ändrad 6 april 2023]

Quantum

  1. – hemliga servrar som NSA uppges ha in­stal­lerat på inter­nets stamnät. De används för att upp­fånga viss trafik och utsätta den för man-i-mitten-attacker. Trafiken slussas vidare till andra NSA‑servrar, se Foxacid, som in­stal­lerar in­fil­tra­tions­pro­gram i an­vändarnas datorer. An­vänd­arna märker inget, utan tror att de har kommit till de webb­platser de tänkte besöka. – Läs mer i denna artikel av Bruce Schneier;
  2. – för kvantdatorer med mera, sök på kvant-.
  3. Firefox Quantum, se Firefox.

[avlyssning] [underrättelseverksamhet] [webbläsare] [övervakning] [ändrad 28 september 2017]

Foxacid

hemliga internetservrar som NSA använder för att i smyg installera infiltrations­program på an­vänd­ares datorer. Det gäller användare av nätverket Tor, som döljer vem som kommunicerar med vem. – För att installera infiltrations­programmen utnyttjar NSA en sårbarhet i webbläsaren Firefox, därav namnet Foxacid. En utförlig beskrivning finns i denna artikel av Bruce Schneier.

[avläsning] [övervakning] [ändrad 16 maj 2018]

Dark mail

ett projekt som utvecklar e‑post som ska vara omöjlig att avläsa. Allt ska vara krypterat, även mottagaradress och avsändaradress. – Projektet inleddes 2013 som reaktion på avslöjandena av hur NSA med flera avläser och kartlägger e‑post i hela världen. Klienter för alla vanliga datorsystem, smarta mobiler och surfplattor ska utvecklas. Dark Mail byggde först på ett protokoll som hette SCIMP†. – Bakom projektet står Dark mail technical alliance, alltså företagen Lavabit† och Silent circle med medverkan av bland annat Phil Zimmermann. – Se darkmail.info. – Läs också om Meshnet och Protonmail.

[kryptering] [personlig integritet] [ändrad 22 september 2020]

Lavabit

en nerlagd amerikansk tjänst för krypterad e‑post. – Tjänsten lades ner av ägaren i augusti 2013, enligt ägaren efter påtryck­ningar från amerikanska under­rättelse­organ. Den antydda bakgrunden är att Lavabit vägrade ge NSA tillgång till kundernas e‑post. Ägaren, Ladar Levinson, la hellre ner verksam­heten än att han böjde sig för påtryck­ningarna. Detta hände kort efter avslöjandena om Prism och XKeyscore. – Se lavabit.com (vilande, men med för­klaring) och denna videointervju med Levinson. – Företaget Lavabit lades däremot inte ner. Det deltar i utveck­lingen av det krypterade e‑postsystemet Dark mail. – Se också Silent mail† och Protonmail.

[e-post] [nerlagt] [personlig integritet] [ändrad 1 november 2017]

GCHQ

Government communications headquarters – Stor­britanniens myndig­het för signal­spaning. – GCHQ samarbetar med sin amerikanska motsvarighet NSA i system som Echelon och Prism. I februari 2014 avslöjades att GCHQ hade avlyssnat och spelat in video­chattar från Yahoo, se Optic nerve, i februari 2015 avslöjades Gemalto-skandalen och i september 2015 Karma Police. Se också smurf. – Se gchq.gov.uk.

[förkortningar på G] [personlig integritet] [underrättelseverksamhet] [ändrad 11 december 2018]

XKeyscore

ett it-system som NSA använder för övervakning av internet. – Den amerikanska signalspaningsmyndigheten NSA har genom XKeyscore möjlighet att läsa e‑post och annan kommunikation från invånare i USA och andra länder. NSA kan också se vilka webbsidor privat­personer besöker och följa inlägg på sociala medier och i diskussionsforum. Det uppges att analytiker på NSA kan få tillgång till sådan information från vilken person som helst utan dom­stols­beslut och utan god­kännande av chef. NSA förnekar inte att XKeyscore existerar, men hävdar att det används i normalt underrättelsearbete, och att all övervakning måste godkännas. – XKeyscore blev känt genom en artikel i engelska The Guardian den 31 juli 2013, klicka här. Informationen baserades på avslöjanden av Edward Snowden. Det kom efter avslöjandet av Prism tidigare samma år. – En Powerpointpresentation om XKeyscore, enligt uppgift kopierad från NSA, finns på denna länk. – Läs också om DITU, Dropout Jeep, Foxacid, Karma Police, Optic nerve, Quantum, Quantum Insert, Sorm, Tao och Turmoil.

[kartläggning] [underrättelseverksamhet] [övervakning] [ändrad 19 december 2017]