RAM

  1. – random access memory – den typ av fysiskt minne som används som arbetsminne. – Det är ett halvledarminne som på moderna persondatorer brukar vara på ett antal gigabyte. Tekniskt sett står ”random access” för möjligheten att hämta data från minnet i godtycklig (random) ordning utan skillnad i tidsåtgång. (Alltså till skillnad från magnetiska minnen, i synnerhet band, där hastigheten i dataåtkomsten påverkas av var den efterfrågade informationen finns på bandet.) Detta var en nyhet på 1960‑talet. Det brukar vara underförstått att RAM är ett minne som man kan skriva och läsa till – till skillnad från ROM (read-only memory). Tekniskt sett är dock även ROM ett slags random access memory. – I de första datorerna bestod RAM av magneter (se core), men numera är det alltid ett halvledarminne. Det brukar vara ett flyktigt minne (se DRAM), vilket innebär att man förlorar alla data i arbetsminnet om strömmen bryts. RAM uttyds ibland även som ”rarely adequate memory”. – Olika slags RAM, klicka här. – Läs också om virtuellt minne;
  2. – ram – (svenskt ord motsvarande engelska frame) – i minneshantering: den minsta delen som ett fysiskt minne delas in i, vanligen mellan 512 byte och åtta kilobyte. Motsvaras för logiskt minne av sidor (pages);
  3. – (för frame) – i datakommunikation: ett sammanhållet block av meddelanden eller delar av meddelanden som överförs som en helhet i ett nätverk. Termen används när man talar om datalänklagrets funktion: en ram är alltså inte samma sak som ett paket;
  4. – på webbsidor: del av webbsidan med innehåll som är oberoende av resten av webbsidan. De flesta webbsidor har ramar, ofta i form av en spalt. – Poängen med ramar är att man kan byta ut en del av webbsidan utan att behöva ändra på helheten. Dokumentet med HTML‑koden för webbsidan som helhet innehåller där ramen ska vara bara en instruktion som säger ”här ska det vara en ram” och en länk till ett annat dokument. När sidan ska visas hämtas innehållet i det andra dokumentet och visas i det angivna utrymmet. I synnerhet tidningars webbsidor består till stor del av ramar. Man vill kunna ändra en del av sidan utan att behöva ändra i det HTML‑dokument som ger sidan som helhet dess form. – På engelska: frame. – Se också ramlös.

[datakommunikation] [förkortningar på R] [minnen] [webbpublicering] [ändrad 25 maj 2018]

ramlös

om webbsidor: utan ramar (betydelse 3). Hela sidan är alltså kodad som ett enda dokument. De flesta webbsidor har ramar, till exempel för att skilja stående information som adressuppgifter från information som byts ut. Detta kan i vissa fall ställa till problem, så det finns webbformgivare som helst gör sidorna utan ramar. – På engelska: frames-free.

resistive random access memory

ett slags krets som kan fungera både som minne och som processor. Den uppges ge snabb skrivning och ha låg strömförbrukning. Förkortas RERAM eller RRAM. – Det är ett icke-flyktigt halvledarminne som eventuellt kan ersätta både lagringsminne och arbetsminne (RAM) samt dessutom fungera som processor. Det ger möjlighet att spara utrymme i mobiltelefoner och annan utrustning som bör hållas liten. – Tekniken bygger på att isolerande material kan göras elektriskt ledande genom en elektrisk stöt med hög spänning. Då uppstår en elektriskt ledande kanal genom det isolerande materialet. Den kanalen kan sedan stängas av. Flera företag utvecklar RERAM-kretsar, men det finns (2018) inga produkter. – I en vetenskaplig rapport från 2017, publicerad i Science, visas också hur RERAM-kretsar kan räkna med ternär notation (0, 1 och 2 i stället för bara 1 och 0), se denna länk.

[forskning] [minnen] [processorer] [ändrad 29 november 2018]

synchronous dynamic random access memory

synkront DRAM, SDRAM. – En allmän beteckning på minneschipp som matar ut data i en takt som är synkroniserad med systemklockan. Man anger därför vanligen hastigheten hos SDRAM i megahertz, inte i nanosekunder som med andra typer av minnen.

[minnen] [ändrad 8 juni 2018]