(integrated circuit, ibland monolithic integrated circuit) – elektronisk krets som har tillverkats i ett stycke. – I en integrerad krets realiseras komponenterna (transistorer, dioder, kondensatorer med mera) och materialet som leder ström mellan komponenterna (koppar) genom etsning. Vid tillverkningen lägger man lager efter lager av olika material på ett underlag och avlägsnar genom etsning allt som inte ska ingå i kretsen. Det går därför inte att ta bort eller byta ut komponenter. – Integrerade kretsar är en förutsättning för alla moderna datorer och mobiltelefoner och nästan all annan elektronik. Att realisera elektroniska kretsar med miljoner komponenter som diskreta kretsar skulle vara praktiskt taget omöjligt, och om det gick skulle kretsarna ta enormt mycket plats. Jämfört med diskreta kretsar är integrerade kretsar:
- –små;
- –snabba;
- –strömsnåla och:
- – billiga.
– Jack Kilby visade upp den första integrerade kretsen 1958. För det fick han Nobelpriset år 2000. Ett halvår senare, oberoende av Kilby, visade Robert Noyce upp en annan typ av integrerad krets. Det är Noyces konstruktion, baserad på kisel, som är föregångare till den teknik som används nu. (Kilbys integrerade krets var baserad på germanium.) Före Kilby hade andra forskare experimenterat med samma idé utan att lyckas realisera den.
[elektronik] [it-historia] [ändrad 24 januari 2022]
(1927–1990) – räknas tillsammans med Jack Kilby som uppfinnare av den integrerade kretsen. De arbetade ovetande om varandra. – Kilby fick patent först (februari 1959), och sedermera Nobelpriset, men Noyce, som arbetade tillsammans med Gordon Moore† på Fairchild Semiconductors, patentsökte i juli 1959 en bättre lösning på hur kretsarna skulle tillverkas. Det är Noyces kisel-baserade konstruktion som används nu. – Noyce och Moore grundade 1968 Intel.
[elektronik] [it-historia] [robert noyce] [ändrad 30 juli 2019]
(1923—2005) – uppfinnare av den integrerade kretsen. – Jack Kilby tog patent på sin konstruktion i februari 1959 när han arbetade på Texas Instruments. Det var fem månader innan Robert Noyce på Fairchild Semiconductors visade upp sin alternativa konstruktion. Tio år senare fastslog en domstol att Kilby obestridligen var först, men att Noyce hade en självständig lösning som inte gjorde intrång på Kilbys patent. – Jack Kilby fick år 2000 Nobelpriset i fysik (länk).
[elektronik] [it-historia] [jack kilby] [ändrad 27 maj 2019]
den ledande tillverkaren av processorer för persondatorer. – Intel grundades 1968 av Gordon Moore† och Robert Noyce, och tillverkade 1971 den första mikroprocessorn, 4004. Sedan kom 8008, 8080 och 8088, som IBM använde i sin Personal computer. Avtalet med IBM gjorde Intel till ledare i branschen. Den främsta konkurrenten var då Motorola. – 8088 ersattes 1982 av 286. Den första 32‑bitarsprocessorn var 386 (1986), 486 kom 1989. 1993 slutade Intel att beteckna processorerna med siffror, och lanserade Pentium, Pentium Pro (1995), Pentium II (1997), Pentium III (1999) och Pentium 4 (2000). (Se också X86.) Intel använder fortfarande Pentium som varumärke för processorer för enklare stationära datorer (se intel.com…). – 64‑bitarsprocessorn Itanium† för krävande datorer lanserades 2001. Sedan början av 00 talet har Intel utvecklat processorer för bärbara datorer med krav på låg strömförbrukning, ofta med namn på Lake. Den främsta konkurrenten är numera Arm, som dock inte tillverkar processorer, utan licensierar ut konstruktioner. – Under många år var Intel nära knutet till Microsoft. Man talade om Wintel. (Windows och Intel). 2005 beslöt även Apple sig för att gå över till Intelprocessorer på Macintosh, men 2020 meddelade Apple att Mac i fortsättningen ska ha egenutvecklade processorer baserade på Arms konstruktion. – Se intel.com. – Intelkompatibla processorer, det vill säga processorer som med bibehållen funktion kan användas i stället för Intelprocessorer, tillverkas av AMD (Advanced Micro Devices), tidigare också av Cyrix†.
[företag] [it-historia] [processorer] [ändrad 20 juni 2022]
(1929 – 2023) – amerikansk uppfinnare och företagare, grundare av Intel. – Gordon Moore har gett namn åt Moores lag, som han formulerade i dess första form 1965, när han arbetade på Fairchild Semiconductor. 1968 grundade han Intel tillsammans med Robert Noyce. – Mer på Intels webbsidor. – IDG:s artiklar om Gordon Moore: länk.
[gordon moore] [personer] [ändrad 30 juli 2019]