social spam

socialt spam – oönskad reklam (spam) som sprids genom sociala nätverk. – Detta kan ske genom att spammaren skaffar konton med falska identiteter, skaffar ”vänner” på nät­verket och sedan skickar spam till dem. Med hjälp av den falska identiteten kan spammaren också kartlägga ”vännernas” nätverk av kontakter och utsätta även dem för spam. Andra metoder är att lägga upp special­sidor som verkar oskyldiga, men om man klickar på länkarna på dessa sidor hamnar man på spammarens sidor (med erbjudanden om potens­medel, sätt att bli rik kvickt eller annat). Det förekommer också att spammare lyckas manipulera andra användares sidor på sociala nätverk och lägga in länkar till spammarnas egna sidor. – På engelska social spam, social spamming eller social networking spam.

bilaga

(attachment, attached file, enclosure) – fil som bifogas e-post eller annat elektroniskt med­de­lande. – En bilaga kan vara en text­fil, en pdf, bild, video, ljud eller något annat, eventu­ellt i kompri­merad form. Bilagor syns i med­delandet som en ikon eller en klickbar textrad, och måste öppnas separat genom att man klickar på ikonen eller text­raden. Man kan då också behöva ange vilket program som behövs för att öppna filen. – Se också Data­term­gruppen* (länk). – Bilagor används ofta i spam för att sprida oönskade och skadliga program. Man bör därför bara öppna bilagor från avsändare som man känner, och bara om man vet vad de innehåller.

kräkpost

e-post som är oönskad på grund av sitt enfaldiga eller föråldrade innehåll, särskilt om det är något som mot­ta­garen har läst hundra gånger förut. – Exempel är kedje­brev, virus­­varningar, vand­rings­sägner, ut­tjatade skämt, upprop och annan e-post som folk skickar ur­skill­­nings­­löst till alla de känner. – Kallas på engelska för barf­mail, bacn, meatloaf eller fram. Det kallas också för granny spam, efter­som det ofta skickas av äldre an­höriga. – De som skickar kräk­­post gör det vanligen utan en tanke på pengar, och bara till folk de känner. – Skill­­naden mot spam är alltså att av­sändaren känner mot­ta­garen, och vanligen menar väl.

spim

spam som sprids via snabbmeddelanden. Ordet kommer av spam och förkortningen im för instant messages (snabbmeddelanden). Spim skickas av program som loggar in maskinellt på snabbmeddelandetjänster under påhittade namn och skickar meddelanden till andra deltagare. (Det är därför som en del snabbmeddelandetjänster har infört robotfilter vid registrering och inloggning.)

fram

spam från vänner och familjemedlemmar (friends + spam). Vanligtvis är det så kallad kräk­post. Kallas också för bacn.