Etikett: sverige

Øredev

en årlig konferens för programutvecklare. Anordnas i Öresunds­området varje år sedan 2005. Inte knuten till någon särskild utvecklings­platt­form. – Läs mer på oredev.org.

[konferenser] [ändrad 13 september 2019]

IOPS

  1. – input/output operations per second – mått på hur snabbt hårddiskar och andra lagrings­medier läser och skriver data. – Se Wikipedia;
  2. – IOPS – Indoor outdoor positioning system – teknik för räknande av förbipasserande med hjälp av signalerna från deras mobil­telefoner. (Annan utrustning med trådlös kommunikation kan också användas.) Tekniken har utvecklats och säljs av företaget Bumbee Labs (länk) i Stockholm. IOPS kan användas för att räkna besökare inomhus och för att räkna fotgängare och cyklister utomhus. Tekniken används sedan 2014 i Västerås för att mäta hur människor rör sig i stads­kärnan. – IOPS har kritiserats för att den kränker människors integritet genom att samla in data om var de har varit. Bumbee Labs hävdar att den information som samlas in, mobil­telefonernas MAC‑adresser, anonymiseras (till så kallade kondensat) innan de sparas. Kritiker svarar att samma MAC‑adress ändå får samma kondensat varje gång, för att man ska kunna kart­lägga individuella rörelse­mönster. Det är därför möjligt att, med indirekta metoder, räkna ut vilket kondensat som hör ihop med en specifik MAC‑adress. – Läs också om geoslaveri och positions­integritet.

[förkortningar på I] [geo] [lagringsmedier] [övervakning] [ändrad 4 april 2017]

Titan

  1. – FRA:s databas för lagring av data om data- och teletrafik (trafik­data). Titan innehåller in­for­mation om avsändare och mot­tagare av kommunikation, men inte om inne­hållet i sam­talet (se över­vakning). Den lagrar information om samtal med fasta tele­foner och mobiltelefoner, SMS, e‑post och webb­trafik. Förutsättningen är att meddelan­dena har passerat Sveriges gräns. – Titans existens avslö­jades i juni 2008, två dagar innan riks­dagen god­kände FRA‑lagen, som ger FRA rätt att lagra trafikdata. Titan hade då redan funnits i flera år;
  2. – påstått arbetsnamn på en bil från Apple, se Project Titan;
  3. – avvecklat Google-projekt för att tillhandahålla trådlöst bredband från högt­flygande obemannade solcells­drivna flygplan (drönare). Detta skulle användas över områden där det skulle bli för dyrt att dra fiber. Google köpte 2014 företaget Titan Aerospace som tillverkade sådana flygplan. Utvecklingen av projektet stötte på många problem, och det lades i praktiken ner redan under 2016, men nerläggningen blev känd först i början av 2017. – Jämför med Project Loon (som har tagit över en del av de anställda på Titan).

[bilar] [meddelanden] [trådlöst] [underrättelseverksamhet] [övervakning] [ändrad 5 juni 2017]

Dnix

version av Unix som ut­veck­lades på 1980‑talet av svenska Diab. – Dnix an­vändes under namnet ABCenix i de kraft­full­aste mo­dell­erna av ABC‑datorerna. – Till skill­nad från det ur­sprung­liga Unix från AT&T var Dnix ett real­tids-operativ­system, först ut­vecklat för in­du­stri­ell an­vänd­ning. Med tiden er­sattes all Unix-kod från AT&T med Diabs egen­utveck­lade kod, vilket innebar att Dnix kunde säljas och an­vändas utan att man behövde betala licens­avgift till AT&T. – Franska Bull köpte Diab 1990, och fort­satte under några år att sälja både Dnix och Diabs datorer. Ett annat före­tag, ISC hade också rättig­het att ut­veckla och sälja Dnix och fort­satte med det fram till 1997. – Se denna redo­gör­else för Dnix (länk).

[it-historia] [unix]

Diab

svenskt företag, mest känt för att det utvecklade datorerna i ABC‑serien och deras operativ­system. – Diab ut­veck­lade Unix-versionen Dnix (även kallad D‑nix), som när den kördes på ABC‑datorer kallades för ABCenix. Före­taget utvecklade också en kompilator som fortfarande ut­vecklas och säljs under namnet Diab av företaget Wind River (se Wind River Linux). – Diab grundades 1970 av Lars Karlsson. Före­taget köptes 1990 av franska Bull, som fort­satte att sälja och ut­veckla datorer under varu­märket Diab i några år. – Diab ut­veck­lade först hål­korts-base­rade datorer för styrning av in­du­stri­ella pro­cesser, men samarbetade i slutet av 1970‑talet med Luxor om utvecklingen av ABC‑datorn, först ABC80, senare andra mo­deller, varav de mest kraft­fulla körde Unix. Diab utvecklade också datorer som såldes under företagets eget namn. – För­kort­ningen Diab står för Data­indu­strier AB. – Läs mer i Historien om Diab (länk).

[persondatorer] [it-historia] [ändrad 3 maj 2019]

hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation

i svensk lag: det att polisen spelar in telefon­samtal och kopierar och sparar e‑post till och från misstänkta per­soner. Även SMS och andra med­delan­den kan avläsas och sparas. – Detta ska skiljas från hemlig övervakning, som inne­bär att man registre­rar vem som kommunicerar med vem, men inte vad som sägs eller skrivs. Se också hemlig dataavläsning. – Hemlig av­­lyss­­ning av elek­tro­nisk kommu­­­­ni­­­ka­­­­tion regleras i Rättegångsbalken, ka­pitel 27, paragraf 18 och följande para­grafer (se här). Det får ske efter domstolsbeslut på be­gäran av åklagare. – Se också lag om elek­tronisk kommunikation.

[avlyssning] [elektronisk kommunikation] [juridik] [ändrad 31 juli 2019]

Fourteen eyes

ett hemligt samarbete om avlyssning och över­vakning av tele- och datakommu­nikation mellan USA, Storbritannien och tolv andra länder, däribland Sverige. I samarbetet deltar, förutom USA och Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland (Five eyes), Danmark, Frankrike, Nederländerna och Norge (Nine eyes) samt Belgien, Italien, Spanien, Sverige och Tyskland. – Sam­arbetet avslöjades 2013 av Edward Snowden. – Se också Echelon och Prism.

[avlyssning] [övervakning] [ändrad 4 november 2013]

FSCONS

Free society conference and Nordic summit – årlig konferens om datorprogram och kulturell frihet. – FSCONS an­ordnas varje höst sedan 2007 i Göteborg (men 2017 var det i Oslo). 2019 års konferens är inställd. Bakom konferensen står europeiska Free software foundation, svenska Wikimedia och svenska Creative commons. På konferensen delades tidigare utmärkelsen Nordic free software award† ut. – Läs mer på fscons.org.

[fri mjukvara] [förkortningar på F] [kultur] [konferenser] [ändrad 13 januari 2018]