tjänst som ska ge användarna inblick i hur deras personuppgifter används på nätet. – GenomSynlig ska kunna visa vilka data om användaren som finns hos olika företag och andra organisationer, hur de används och vilka slutsatser som har dragits om användaren. – GenomSynlig utvecklas på Karlstads universitet under ledning av professor Simone Fischer-Hübner (länk) med början 2015, se Karlstads universitets webbsidor. Det ingår i forskningsprojektet A4Cloud. – Läs också om openPDS. – Ordet: Genomsynlig används i stället för genomskinlig när man vill markera att man verkligen ser genom något, som genom en glasruta; genomskinlig betyder ju ordagrant att man kan skina igenom materialet, som genom tyg, inte nödvändigtvis se igenom det. Ordet genomsiktlig förekommer också i samma betydelse. – Jämför med genomlysning.
[personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 29 augusti 2017]
svensk datorfestival för datorspel och kreativt skapande med datorer. Har anordnats sedan 1993. – Se birdie.org. – Fler festivaler och konferenser.
årlig konferens för programutvecklare. Anordnas i Öresundsområdet varje år sedan 2005. Inte knuten till någon särskild utvecklingsplattform. – Läs mer på oredev.org.
[konferenser] [ändrad 2 maj 2017]
årlig konferens som sedan 1999 anordnas varje höst i Stockholm. Arrangör är Internetstiftelsen i Sverige, IIS. På Internetdagarna brukar Ip-priset delas ut. – Se internetdagarna.se. – Fler konferenser.
- – input/output operations per second – mått på hur snabbt hårddiskar och andra lagringsmedier läser och skriver data. – Se Wikipedia;
- – IOPS – Indoor outdoor positioning system – teknik för räknande av förbipasserande med hjälp av signalerna från deras mobiltelefoner. (Annan utrustning med trådlös kommunikation kan också användas.) Tekniken har utvecklats och säljs av företaget Bumbee Labs (länk) i Stockholm. IOPS kan användas för att räkna besökare inomhus och för att räkna fotgängare och cyklister utomhus. Tekniken används sedan 2014 i Västerås för att mäta hur människor rör sig i stadskärnan. – IOPS har kritiserats för att den kränker människors integritet genom att samla in data om var de har varit. Bumbee Labs hävdar att den information som samlas in, mobiltelefonernas MAC‑adresser, anonymiseras (till så kallade kondensat) innan de sparas. Kritiker svarar att samma MAC‑adress ändå får samma kondensat varje gång, för att man ska kunna kartlägga individuella rörelsemönster. Det är därför möjligt att, med indirekta metoder, räkna ut vilket kondensat som hör ihop med en specifik MAC‑adress. – Läs också om geoslaveri och positionsintegritet.
[förkortningar på I] [geo] [lagringsmedier] [övervakning] [ändrad 4 april 2017]
it-konferens som anordnas i Sundsvall varje år under vecka 42 (mitten av oktober). Konferensen har anordnats sedan 1988, fram till 2017 under namnet Sundsvall 42. – Se goodtechconference.se.
[konferenser] [namnbyte] [ändrad 22 augusti 2018]
- – FRA:s databas för lagring av data om data- och teletrafik (trafikdata). Titan innehåller information om avsändare och mottagare av kommunikation, men inte om innehållet i samtalet (se övervakning). Den lagrar information om samtal med fasta telefoner och mobiltelefoner, SMS, e‑post och webbtrafik. Förutsättningen är att meddelandena har passerat Sveriges gräns. – Titans existens avslöjades i juni 2008, två dagar innan riksdagen godkände FRA‑lagen, som ger FRA rätt att lagra trafikdata. Titan hade då redan funnits i flera år;
- – påstått arbetsnamn på en bil från Apple, se Project Titan;
- – avvecklat Google-projekt för att tillhandahålla trådlöst bredband från högtflygande obemannade solcellsdrivna flygplan (drönare). Detta skulle användas över områden där det skulle bli för dyrt att dra fiber. Google köpte 2014 företaget Titan Aerospace som tillverkade sådana flygplan. Utvecklingen av projektet stötte på många problem, och det lades i praktiken ner redan under 2016, men nerläggningen blev känd först i början av 2017. – Jämför med Project Loon (som har tagit över en del av de anställda på Titan).
[bilar] [meddelanden] [trådlöst] [underrättelseverksamhet] [övervakning] [ändrad 5 juni 2017]
SSWC – tills vidare nerlagd årlig sammankomst för personer som är aktivt intresserade av sociala medier. – Anordnades 2009—2013, och kommer kanske att återupptas 2016 eller senare. – SSWC ägde rum i mitten av augusti på ön Tjärö i Blekinge (karta). SSWC är en så kallad okonferens, det vill säga att dagordningen improviseras till stor del. – SSWC gjorde uppehåll 2014, men skulle anordnas som vanligt 2015. Men i början av 2015 fick arrangörerna veta att Tjärö inte var tillgängligt längre, och blev därför tvungna att ställa in. – Sajten swedensocialwebcamp.com tycks vara nerlagd (oktober 2016). – Fler konferenser.
version av Unix som utvecklades på 1980‑talet av svenska Diab. – Dnix användes under namnet ABCenix i de kraftfullaste modellerna av ABC‑datorerna. – Till skillnad från det ursprungliga Unix från AT&T var Dnix ett realtids-operativsystem, först utvecklat för industriell användning. Med tiden ersattes all Unix-kod från AT&T med Diabs egenutvecklade kod, vilket innebar att Dnix kunde säljas och användas utan att man behövde betala licensavgift till AT&T. – Franska Bull köpte Diab 1990, och fortsatte under några år att sälja både Dnix och Diabs datorer. Ett annat företag, ISC hade också rättighet att utveckla och sälja Dnix och fortsatte med det fram till 1997. – Se denna redogörelse för Dnix (länk).
[it-historia] [unix]
svenskt företag, mest känt för att det utvecklade datorerna i ABC‑serien och deras operativsystem. – Diab utvecklade Unix-versionen Dnix (även kallad D‑nix), som när den kördes på ABC‑datorer kallades för ABCenix. Företaget utvecklade också en kompilator som fortfarande utvecklas och säljs under namnet Diab av företaget Wind River (se Wind River Linux). – Diab grundades 1970 av Lars Karlsson. Företaget köptes 1990 av franska Bull, som fortsatte att sälja och utveckla datorer under varumärket Diab i några år. – Diab utvecklade först hålkorts-baserade datorer för styrning av industriella processer, men samarbetade i slutet av 1970‑talet med Luxor om utvecklingen av ABC‑datorn, först ABC80, senare andra modeller, varav de mest kraftfulla körde Unix. Diab utvecklade också datorer som såldes under företagets eget namn. – Förkortningen Diab står för Dataindustrier AB. – Läs mer i Historien om Diab (länk).
[persondatorer] [it-historia]
SSWC – tills vidare nerlagd årlig sammankomst för personer som är aktivt intresserade av