shareware

beteckning på program som kan laddas ner gratis, men som man förväntas betala för så småningom. Det finns tre huvud­­modeller:

  1. – förtroendemodellen, där pro­gram­met fort­sätter att fungera även om använd­a­ren inte be­talar. (Men man kan få irri­te­rande påminnelser, se nagware);
  2. – prövapå-modellen, där programmet stängs av efter en prövotid om man inte betalar. – Kallas också för trialware;
  3. – licensmodellen, där man kan använda pro­g­ram­met gratis på obegränsad tid, men där man får tillgång till extra tjänster eller funktioner om man betalar. – Kallas också för freemium.

– Shareware är inte samma sak som free­ware, gratis­­program, som alltid är gratis utan vill­kor. Det är inte heller samma sak som fri mjuk­vara. – Shareware skyddas normalt av upphovsrätt, källkoden kan vara hemlig, och använd­a­ren har inga andra rättigheter än att an­vända pro­grammet. Hon får till exempel inte sälja exemplar av det eller ge bort kopior. – De första som spred pro­gram som share­­ware var ameri­kan­erna Jim Knopf (länk) och Andrew Fluegelman (se Wikipedia) i början av 1980-talet. Bob Wallace (1949—2002), som var en av Microsofts första an­ställda, hittade på ordet shareware. 1982 grundade Wallace Quick­­soft, det första programföretag som spred sina pro­dukter som share­­ware. – Det finns inget självförklar­ande svenskt ord för share­ware, men Datatermgruppen rekommenderar spridprogram (länk).

[mjukvara] [ord på ware] [ändrad 20 juni 2020]

glassware

program skrivna för Google Glass (se Project Aura). – Enligt upp­gifter som blev kända i april 2013 krävde Google av fri­stå­ende ut­veck­­lare för Google Glass att pro­­gram­men skulle vara gratis och fria från reklam. Ut­veck­larna fick inte heller sälja upp­gifter om an­vänd­arna vidare.

[interaktiva glasögon] [mjukvara] [ware] [ändrad 9 januari 2019]

vaporware

dunstprogram, dunstvara – program eller andra produkter som i förhandsreklamen har lysande egenskaper, men som aldrig levereras.

[mjukvara] [ord på -ware] [ändrad 21 december 2017]

utpressningstrojan

(ransomware) – trojansk häst som gör den infekterade datorn oanvändbar, och som kräver att datorns ägare betalar en lösensumma för att datorn ska bli användbar igen. I vissa fall står det att trojanen kommer från polisen (en polis­trojan) och är ett straff för att man har laddat ner upp­hovs­­rättsligt skyddat material. Polisen gör naturligtvis aldrig något sådant, och beskyllningen är en ren chansning. Det är ingen idé att falla för utpressningen och betala, för det är ovanligt att datorn verkligen blir ”upplåst”. – Utpressningstrojaner kallas också för utpressningsprogram eller gisslan­program, och man talar ibland om digital kidnappning. – Se också Cryptolocker, Prisonlocker och Blackshades. – Språkligt: Den ursprungliga betydelsen av gisslan är en eller flera personer som den ena parten i en konflikt lämnar över till den andra parten som del av en uppgörelse. Den andra parten behåller sedan gisslan tills vissa villkor har uppfyllts, eller tills vidare. Ordets betydelse har senare glidit över till ”att ta gisslan”, alltså att tillfångata människor och hålla dem fångna, eventuellt hota att döda dem, om inte vissa villkor uppfylls. 

[skadeprogram] [ändrad 10 maj 2019]