Enum

funktion som översätter telefonnummer till adresser på internet och omvänt. Men Enum kan man alltså ringa ett telefonsamtal genom att ange en e-postadress och man kan adressera e-post med telefonnummer. Det förutsätter att mottagaren har tillgång till ett Enum-anpassat telenät och har gjort de nödvändiga inställningarna. Enum infördes med början 2005 och väntades då bli av stor betydelse för att internettelefoni (röstsamtal från dator via internet) skulle fungera. Men intresset var nästan obefintligt, åtminstone bland slutkonsumenter (User-Enum), så hanteringen av Enum för slutkonsumenter i Sverige har i praktiken upphört 2013. – internationella teleunionen itu:s webbsidor om Enum på engelska finns här.

qr-kod

kort för quick response code – svartvitt rutmönster som representerar en webbadress (url) eller annan information. Kallas ibland för quärr-kod. Det är en rutkod, en mer informationsrik vidareutveckling av streckkod. Kännetecknande för qr-kod är de inramade svarta fyrkanterna i tre av fyra hörn. Qr-koder används bland annat för snabb inläsning av data i smarta mobiler: man fotograferar qr-koden med telefonens kamera, och ett inbyggt program tolkar sedan koden. Vanligtvis är det en webbadress. Telefonen startar då en webbläsare och går automatiskt till den adressen. – Systemet uppfanns 1994 i Japan på företaget Denso-Wave (extern länk). Se mobil taggning. – Jämför med Data matrix, en liknande rutkod.

Sitemaps

maskinläsbara förteckningar över de webb­adresser på en webb­plats som är till­gäng­liga för sök­motorer. – Site­maps hjälper spindlarna att hitta så mycket in­forma­tion som möjligt på webb­platsen. – En sitemap är en xml-fil som räknar upp webb­adress­erna på webb­platsen med informa­tion om när de senast har ändrats, hur ofta de brukar ändras och hur viktiga de anses vara. – Site­maps är ett proto­koll för in­formations­utbyte mellan webb­platsen och sök­motor­erna. Syftet är att under­lätta för sök­motor­erna (deras spindlar) att hitta allt på webb­platsen. – Site­maps har fast­ställts i sam­arbete mellan Google, MSN och Yahoo. – Se sitemaps.org. – Jäm­för med Acap och Robots exclusion protocol, som är till för att ange vad sök­motor­erna inte ska kart­lägga.

rekursiv resolver

en resolver som frågar namn­servrar om ip-adresser tills den får svar från en av namn­servrarna. Det gäller alltså att hitta den ip-adress som motsvarar en webb­adress (url) som någon an­vändare eller funktion vill komma till. (Se rekursiv.) – Normalt bör en rekursiv resolver bara hantera för­fråg­ningar från användare i det egna nätverket. Men en öppen rekursiv resolver tar emot för­fråg­ningar från hela världen. Detta kan miss­brukas för över­belast­nings­attacker, se dns amplification. Det re­kom­men­deras därför att öppna re­kursiva resolvrar ställs om till slutna. – Se artikel på iis.se (länk).

https

http over ssl – en variant av http som används för webb­kommu­ni­ka­tion med krav på data­säker­het. – Https är en kom­bi­na­tion av vanliga http (hypertext transfer protocol) och ssl (secure socket layer). All kom­mu­ni­ka­tion från en webb­adress (url) som börjar med https:// är kryp­te­rad och relativt väl skyddad mot av­lyss­ning och mani­pu­la­tion av in­for­ma­tion. När man skriver webb­adresser som börjar med https:// får man inte glömma s:et på slutet.

pseudotoppdomän

toppdomän som inte ingår i inter­nets offi­ci­ella adressystem dns. – webb­adressen till en pseudo­topp­domän slutar alltså inte på, till exempel, com eller se, utan på något som inte står i den offi­ci­ella listan på topp­domäner. Detta fungerar genom att det finns så kallade alternativa dns-servrar som styr trafiken till pseudo­topp­domänerna. Det brukar också krävas att an­vändarna instal­lerar särskilda program i sina webb­läsare så att webb­läsaren hittar de alter­na­tiva adresservrarna. – På engelska: pseudo top-level domain. – En känd pseudo­topp­domän är bit (bety­delse 2).

sajtikon

(favicon) – liten ikon, en bokstav hög, som visas till vänster om webb­adressen (url:en) i adress­fältet på webb­läsare och i bok­märkes­listor (”favoriter”, därav det engelska namnet favicon). Sajt­ikoner kallas också på svenska för urlikoner. Data­term­gruppen rekommenderar termerna adress­ikon eller adressymbol (länk). – Sajt­ikoner infördes av Micro­soft i inter­net explorer under namnet favicons, men nu finns de i alla webb­läsare. – Se också X-Face.

mobil taggning

(mobile tagging) – överföring av information till mobiltelefoner med hjälp av streckkod eller qr-kod. Det förutsätter att telefonen har en inbyggd kamera och ett program som kan tolka koden. Det vanligaste är att koden är en webbadress. När kameran läser koden hämtar den automatiskt en webbsida.