bayesisk

(Bayesian) – bayesisk statistik eller bayesisk in­ferens – mate­ma­tisk metod att räkna ut sanno­­lik­heten för att be­­döm­ningar är riktiga, baserat på kun­skap om tidigare händelser av samma slag. Annor­­lunda ut­tryckt: en metod för att ”vända på” sanno­­lik­­heter som man redan känner till. Till exempel: det snöar ofta i januari, men om det snöar, är det då januari? – Kon­stru­erat exempel: du vet redan att 50 procent av all spam inne­­håller ordet V––gra (hädan­­efter i denna text utbytt mot margarin). Men om du får ett mejl som inne­­håller ordet margarin, hur sanno­­likt är det då att det mejlet är spam? Ordet margarin står ju inte bara i spam. Det är sådana pro­blem man kan an­gripa med bayesisk statistik. Metoden ger an­­vänd­­bara, om än grova, resultat även när under­­laget är litet.– Den mate­ma­tiska formeln för Bayes sats ser ut så här:P (A|B) = P (B|A) * P (A) / P (B)vilket kan ut­läsas: sanno­­lik­­heten för A, givet B, är lika med sanno­­lik­­heten för B, givet A, multi­­pli­ce­rad med sanno­­lik­­heten för A, divi­de­rad med sanno­­lik­­heten för B. (Bok­staven P står för ”sanno­­lik­­heten för”, och lod­­strecket | be­­tyder ”givet att”.)– A står för en be­­döm­ning som man vill ha ut­­vär­derad, till exempel ”jag tror att detta mejl är spam”, medan B står för ett känt faktum som man baserar be­­döm­ningen på, till exempel ”detta mejl inne­­håller ordet margarin”.– Bayesisk analys förut­sätter att man har ett sta­tis­tiskt under­­lag. I det här exemplet krävs det att man redan tidigare har klassat mejl i spam och icke-spam. Man förut­sätter att tidigare ob­serva­tioner även gäller nu. Man har då siffror på sanno­­lik­­heten för att ett slump­­mässigt valt mejl är spam, P (A), och sanno­­lik­­heten för att ett slump­­mässigt valt mejl inne­­håller ordet margarin, alltså P (B). Man måste också ha räknat ut sanno­­lik­­heten för att ett slump­­mässigt valt mejl som har klassats som spam inne­­håller ordet margarin, alltså P (B|A). Sanno­­lik­­hets­­bedöm­ningen som du vill ha – hur sanno­­likt är det att detta mejl är spam med tanke på att det inne­håller ordet margarin – ut­trycks alltså med P (A|B).– Exempel med god­­tyck­liga siffror: 40 procent av all e-post du får är spam, 60 procent är icke-spam. 50 procent av all spam inne­håller ordet margarin, men bara två pro­cent av icke-spam­met. Då blir det så här:

… innehåller ordet margarin inte innehåller ordet margarin Av alla mejl
Andel av all icke-spam som… 2% 98% 60%
Andel av all spam som… 50% P (B|A) 50% 40% P (A)
Andel av alla mejl som…

21,2% P (B) 78,8% 100%
Sannolikhet för att ett mejl…
är spam om det… 94,3% P (A|B) 25,4% 40%
inte är spam om det… 5,7% 74,6% 60%
Summa av sannolikheterna 100% 100% 100%

– Sammanlagt innehåller alltså 21,2 procent av all mejl ordet margarin. Men det svarar inte på frågan hur sanno­­likt det är att ett mejl är spam om det inne­­håller ordet margarin. Vad du kan se är att av 21,2 procent som inne­­håller det ordet är 20 procent­enheter spam, 1,2 procent­enheter icke-spam. Oddset för att ett mejl som inne­­håller ordet margarin är spam är alltså 21,2:1,2, vilket ger en sanno­­lik­­het på unge­fär 94,3 procent. Om­vänt: om ett mejl inte inne­­håller ordet margarin är det 74,6 procents sanno­­lik­­het för att det inte är spam.– Den bayesiska be­­döm­ningen är en sta­tis­tisk be­­döm­ning baserad på tidigare resultat. Det fungerar bara om en mänsklig be­­dömare med gott om­döme redan har delat upp tidigare mejl i spam och icke-spam, så att det finns ett under­­lag för bayesisk analys av nya mejl. Ett riktigt spam­filter utgår dess­­utom inte från ett en­staka ord, utan samman­­väger många ord.– Se också Wiki­pedia* (länk). – Bayes metod ger an­vänd­­bara resultat även med ett be­­gränsat under­­lag och för­­bätt­ras när man an­vänder den upp­­repade gånger med växande under­­lag. Metoden används i spam­­filter, i tal­­igen­­känning och i datori­serad över­­sätt­ning. – Bayesisk logik är upp­­kallad efter den engelske prästen Thomas Bayes (1702—1761), som be­skrev den i sin postumt publi­ce­rade artikel Essay towards solving a problem in the doctrine of chances (länk) från 1763. – Läs också om evidens­­teori.

Cisco Eos

utvecklingsplattform för interaktiva sociala webbplatser, avsedd för musik- och filmbolag. Avvecklad under 2011. Webbplatser som var baserade på Cisco Eos skulle kunna tillhandahålla musik och video gratis eller mot betalning, samtidigt som det skulle vara svårt eller omöjligt att kopiera filer olovligt. Webb­platserna skulle också kunna fungera som sociala nätverk eller communities för folk med samma intressen. Typfallet var att musikbolaget gör en webbplats för varje artist för att knyta till sig artistens beundrare och tillhandahålla musik, bilder, video och annan information. – Namnet: Eos är ingen för­kort­ning, utan namnet på en grekisk gudinna (se Wiki­pedia*: länk).

flashminne

(flash memory) – typ av halv­ledar­minne som bevarar lagrade data när strömmen stängs av. (De är icke-flyktiga.) – Flash­minne används som alternativ till hård­disk i musik­spelare, bärbara datorer, mobil­tele­foner, usb-minnen och annnan bärbar ut­rust­ning som måste vara stryk­tålig. Eftersom de inte måste ha plats åt en roterande skiva, som i en hård­disk, är det också lättare att anpassa dem till designen. – Flash­minnen har funnits länge, men de har varit rätt dyra (jämfört med hård­diskar), lång­samma och om­ständ­liga när man ska ändra och radera data. Men i slutet av 00-talet började det komma bärbara datorer med flash­minne i stället för hård­disk, och för tunna bärbara datorer har det blivit standard. Numera är flash­minnen snabbare än hård­diskar, som be­gränsas av sina rörliga delar. Även för minnes­servrar med krav på kort svars­tid används flash­minne. – Se flash­disk. – Flash­minnen finns i två huvud­typer, NAND flash och NOR flash, med olika egen­skaper och an­vänd­nings­om­råden. – Läs mer i Wiki­pedia* (länk).

kleinflaska

en tänkt geometrisk figur som bara kan finnas i en fyr­dimen­sion­ell rymd. Den åstad­koms genom att man sätter ihop de båda ändarna av ett böjligt rör på ett sådant sätt att utsidan av den ena änden sätts ihop med insidan av den andra änden. ”Flaskan” har därför inte in- och utsida, utan det är samma yta. Klein­flaskan kan ses som ett möbius­band med en extra dimen­sion. – Att göra en klein­flaska i vår tre­dimen­sion­ella värld är som sagt omöj­ligt, men det till­verkas fusk­ver­sioner, se kleinbottle.com. – Klein­flaskan är upp­kallad efter mate­ma­tikern Felix Klein, se Wiki­pedia* (länk), som beskrev den 1882.

möbiusband

en pappersremsa som bara har en sida. – Ett möbiusband är enkelt att göra: man tar en pappers­remsa, vrider ena änden ett halvt varv och tejpar sedan ihop den med andra änden. Över­sidan av remsan i ena änden ska alltså tejpas ihop med under­sidan i andra änden. Följden blir att remsan inte längre har två åt­skilda sidor: om du börjar rita en linje på ena sidan av remsan och följer remsan så har du så småningom, utan att lyfta pennan, dragit en linje på båda sidor av papperet och kommit tillbaka där du började. – Möbius­bandet är alltså en två­dimen­sio­nell figur som bara är möjlig i tre dimen­sioner. Den är upp­kallad efter den tyska mate­ma­tikern August Ferdinand Möbius (se Wiki­pedia*: länk) som beskrev den 1858. – På engelska: Möbius strip eller Moebius strip. – Förser man möbius­bandet med en extra di­men­sion får man en klein­flaska.

Stop online piracy act

Sopa –– amerikanskt lagförslag som skulle ha gett polis och åklagare ökade befogen­heter att bekämpa pirat­kopiering och varu­för­falskningar. – Lag­för­slaget gav ut­rymme för hårda åt­gärder mot webb­sidor som på­stods under­lätta eller be­främja pirat­kopiering. Dom­stolar skulle kunna be­sluta om för­bud mot att annonsera eller för­medla be­talningar till sådana webb­sidor. Otillåten ut­sändning på inter­net (streaming) av upp­hovs­rättsligt skyddat material skulle kunna räknas som grovt brott (felony). – Lag­­för­slaget diskuterades i USA:s kongress i november 2011, vilket slutade med att förslaget lades på framtiden. – I protest mot Sopa och andra liknande lagar stängde bland annat Wiki­pedia alla sina engelsk­­språkiga sidor den 18 januari 2012. Detta datum an­ordnas sedan dess Internet freedom day. Aaron Swartz var drivande i kampanjen mot Sopa. – Hela lag­förslaget finns här.

näthinneprojektion

(retinal projection) – visning av bilder genom att de projiceras direkt på ögats nät­hinna (retina). Den som bilderna (som kan vara rörliga) visas för ser bilderna hängande i luften fram­för sig, men ingen annan ser dem. – Bild­erna har ingen själv­­ständig existens, utan är så kallade virtuella bilder. Man talar på engelska därför om virtual retinal display. Det finns ett fåtal kom­mersi­ella pro­­dukter för nät­hinne­projektion (se Wiki­pedia*: länk). Tekniken kan an­­vändas i så kallade inter­­aktiva glas­­ögon.

Lulzsec

Lulz Security – anonym hackar-grupp som i juni 2011 begick data­intrång mot ameri­kanska senaten samt mot kända före­tag och orga­nisa­tioner. Kallar sig också för the Lulz Boat. – Lulz­­sec meddelade i slutet av juni 2011 genom Twitter att gruppen har upplösts. – Mer i Wiki­pedia* (länk). – I mars 2012 slog FBI till mot med­lem­mar av Lulzsec, och fem personer åtalades för stämp­ling till brott. Det uppgavs då att en ledande person inom Lulzsec, Hector Mon­segure, känd som Sabu, hade tjallat på de andra sedan sommaren 2011. – I maj 2013 dömdes fyra medlemmar av Lulzsec i Stor­bri­tan­nien till fängelse­­straff. – Se också Operation Antisec.

pulserande strömförsörjning

(switching-mode power supply, förkortas smps) – alternativ till trans­formator: elektrisk om­vandlare som ”hackar sönder” strömmen genom att slå på och stänga av strömmen många gånger per sekund. Spänningen om­vandlas genom val av av- och på­slags­tid. – Puls­erande ström­för­sörj­ning har hög verk­nings­grad jämfört med vanliga trans­for­ma­torer och tar mindre plats. Tekniken används bland annat i datorer och tv-app­arater. – Läs mer i Wiki­pedia* (länk).