web services

tjänstegränssnitt, webbtjänstgränssnitt – standardiserade system för utbyte av information och tjänster mellan webb­platser. (Jäm­för med soa, som är samma princip tillämpad på dator­program i all­män­het.) – Ob­ser­vera att web services inte avser tjänster för webb­sidans be­sök­are, utan tjänster som it-system till­handa­håller för att pro­gram­me­rare ska kunna använda dem. (Pro­gram­me­raren behöver därför inte pro­gram­mera tjänsten själv, hon får den fix och färdig.) – Ett exempel på vad som blir möjligt med tjänste­gräns­snitt är att en kund som köper en resa på en resebyrås webb­plats kan be resebyråns webb­plats att beställa en hyrbil från en bil­uthyr­nings­firma. Det ska gå även om resebyrån inte har något or­ga­ni­serat sam­arbete med bil­ut­hyraren. Rese­byråns webbplats förser bil­ut­hyraren med den in­for­ma­tion som behövs, och ger sedan kunden en be­kräft­else. – Web services ska bygga på bransch­stan­darder som xml, html och ebxml. – Termen web services lanserades av Hewlett-Packard år 2000, och slog snabbt igenom, åtminstone som buzzword. I februari 2002 grundades Web services interoperability organization (länk), som ska se till att web services från olika leverantörer fungerar ihop.

dtd

document type definition, dokument­typs­definition – inom xml och sgml: specifikation av hur ett doku­ment av en viss typ ska vara upp­byggt. Dtd:n för ett brev kan omfatta delarna adressat, av­sändare, häls­nings­fras, text och av­slut­nings­fras i denna ordning. Delarna kan i sin tur delas upp i mindre delar. Adressat kan bestå av namn, ut­del­nings­adress, post­nummer och ort. – En dtd fungerar som en mall för skribenten. Den under­lättar också grafisk pre­sen­ta­tion av doku­mentet samt auto­ma­tisk sökning och lagring av data. Ett dator­program kan till exempel med hjälp av dtd:n auto­ma­tiskt hitta adress­upgifter i ett brev och lagra dem i en databas. – Jäm­för med parser.

News industry text format

Nitf – xml-baserad standard för upp­märk­ning av nyhets­tele­gram, dels med upp­del­ning i rubrik, ingress, bröd­text, bild­text och så vidare, dels med an­givande av kate­go­ri (in­rikes, ut­rikes, sport etcetera) med under­avdel­ningar. – For­matet ut­veck­lades på 1990-talet och finns fort­farande kvar, se här. – Jäm­för med Newsml.

vrml

virtual reality modeling language – äldre filformat för tre­­dimen­sion­ella bilder som ska visas i webb­läsare. Det handlar inte om att ge ett tre­dimen­sion­ellt (stereo­skop­iskt) intryck, utan om att rita miljöer i tre dimensioner, så att de kan visas på bild­skärmen som sedda från olika rikt­ningar. – Vrml lanserades 1994 och är numera ovanligt. Det användes på 1990-talet för att skapa så kallade virtuella världar som användaren kan ta sig runt i genom att peka och klicka. – Vrml är ett text­­fil­­format som liknar html, och det är mycket lång­­sammare än speciella datoranimerings-program som Flash. – Vrml har ersatts av det xml-baserade x3d. – Vrml hette från början virtual reality markup language.

xquery

språk för sökningar i xml-dokument. – Tanken bakom xquery är att man ska kunna söka efter in­for­ma­tion på ett enhetligt sätt i alla former av xml. Det ska fungera oavsett om in­for­ma­tionen är lagrad direkt i xml eller om den är lagrad i annan form, men pre­sen­te­ras i xml-format. – Språket utvecklas av en arbets­grupp under W3C, och fanns 2010 bara som förslag. – Läs mer här.

dxl

  1. – Domino extensible language –– ett xml-baserat språk för IBM:s Domino. (Domino hör ihop med IBM Notes, tidigare Lotus Notes.) – Läs mer på IBM:s webbsidor;
  2. – McAfee data exhange layer – teknik för utbyte av information mellan program som skyddar mot skadlig kod. Syftet är att ett program som upp­täcker ny skadlig kod ska kunna varna de andra så snabbt som möjligt. Dxl är gjort för att kunna kommunicera mellan program från olika till­verkare. – Läs mer på McAfees webbsidor.

saml

security assertion markup language – ett xml-baserat språk för hantering av samlad inloggning – vilket innebär att användaren bara behöver logga in en gång per arbets­pass för att komma in på flera webb­platser eller på lösen­ords­skyddade program eller data­baser. Saml har tre delar: autentisering, attribut (information om användaren) och rättig­heter. – Läs mer här. – Jämför med Openid.

xbrl

extensible business report languagexml-baserat språk för märkning av ekonomisk information. Xbrl kan användas för bokföring, bokslut, redovisning, offerter, kreditupplysningar, börsdata och annan ekonomisk information. Informationen presenteras för mänskliga läsare i traditionell form på datorskärmen, men har dolda så kallade taggar skrivna i xbrl. Taggarna beskriver informationen i detalj så att den kan bearbetas av datorprogram, till exempel ”hällas” in i ett kalkylark. – Läs mer på xbrl.se.

xsd

xml schema definition – metod att definiera de datatyper som ingår i ett xml-dokument och att automatiskt kontrollera att dokumentet är formaterat i enlighet med definitionen. En xsd-definition skrivs i xml. Xsd ersätter dtd och är en rekommendation från webbens ledningsgrupp W3C. Läs mer här.